Våga släppa in barnen i utformandet av utbildningen

Hur gjorde vi då?

Våga släppa in barnen i utformandet av utbildningen

I vårt förra inlägg berättade vi kring vad forskning och teorier säger om förskolebarnens delaktighet och inflytande; att allt i grund och botten kan kokas ner till att det är de vuxna som har makten att avgöra hur mycket barnen får vara med och påverka och bestämma över sin vardag på förskolan, det vill säga sin utbildning. Det är vi vuxna som behöver utmana oss själva, och vi tror att det är där kärnan ligger – vi behöver våga släppa lite på den kontroll vi har över utformandet av undervisningen. Det kan kanske verkas läskigt... Det kan kanske till och med kan vara oerhört svårt... Men vad är det värsta som kan hända, egentligen?

Det hela handlar ju inte om att vi ska släppa kontrollen helt, ge barnen helt fria tyglar medan vi pedagoger sätter oss på en stol och tittar på. Nej nej... Vi menar att det ska ske tillsammans. Vi följer en pedagogik där vi utforskar och lär tillsammans med barnen. Kan vi då inte även planera, dokumentera, reflektera och utvärdera tillsammans...?Vi fick helt enkelt sätta oss och göra upp en plan för hur vi kunde skapa förutsättningar för detta.

 Auktionsforskning som metod-vända blicket mot oss själva

 I och med att vi skulle bedriva FoU-projektet på förskolor och utifrån det ämne vi hade valt så blev vi rekommenderade att använda oss av aktionsforskning som metod. Detta av den anledning att det är den metod som bäst lämpar sig för utvecklingsarbete där pedagogerna själva är aktiva i själva projektet.

Aktionsforskning innebar för vår del att vända blicken mot oss själva, att pedagogerna fick granska sin egen praktik och på så sätt skapa en djupare förståelse. Vår utgångspunkt låg i citatet ”Det räcker inte att lärares arbete studeras, lärare behöver själva studera det egna arbetet” (Lawrence Stenhouse, 1975. citeras i Rönnerman, 2022, sidan 17)

Våra valda aktioner

Med stöd av aktionsforskningens grunder och författare inom systematiskt kvalitetsarbete så blev det självklart för oss att vi behövde inleda det här projektet med att kartlägga vart vi befinner oss, vart vi vill komma samt hur vi ska ta oss dit.  Kort och gott - vi sammanställde en NÖHRA genom det individuella kartläggningsformuläret.

Var och en fick identifiera sitt nuläge, vilket önskat läge det fanns hos var och en av oss, vilka resurser vi har, vilka hinder som kan tänkas finnas för barnens delaktighet och inflytande i det systematiska kvalitetsarbetet samt vilka aktiviteter vi erbjuder barnen och vilka aktiviteter vi kan tänkas börja erbjuda dem för att nå utveckling inom området.

Alla fick rannsaka sig själva och verkligen fördjupa sig i sitt eget förhållningssätt och arbetssätt. Vad står jag för egentligen? Vad vill jag? Hur gör jag? Vad är det som gör att jag vill och gör som jag gör? Tanken med dessa frågor var att de skulle fungera som någon sorts ögonöppnare för var och en av oss. Kanske kunde de via formuläret synliggöra något för sig själv som de innan inte hade tänkt på?

Aktion 1: Kartläggningsformulär

Syfte: Kartlägga nuläge och önskat läge samt skapa ett ömsesidigt engagemang bland pedagogerna.

Aktivitet: Enskild reflektion och inlämning samt uppföljning i efterföljande kollegiala reflektioner.

Aktion 2: Hur tolkar vi läroplanen, Lpfö 18?

Syfte: Att kollegialt reflektera över och skapa förståelse för läroplansområdet och de olika yrkesrollernas uppdrag.  Aktivitet: Läsning av Förskolans läroplan, Lpfö 18. Särskilt fokus på avsnitten 2.3 Barns delaktighet och inflytande samt 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling. Enskild läsning samt kollegiala reflektioner.

Aktion 3: Kvalitetssäkra – Kvalitetsutveckla. Var befinner vi oss och vart vill vi komma?

Syfte: Att arbetslagen får reflektera över nuläge och planera för önskat läge. Att kvalitetssäkra och kvalitetsutveckla barns delaktighet och inflytande.

Aktivitet: Praktisk uppgift i arbetslagen. Kollegiala reflektioner.

Efter de tre första aktionerna så fick vi en indikation på vad vi behövde fokusera på för att utveckla vårt arbete. Vi insåg snabbt att vi behövde fortsätta fördjupa oss i det egna förhållningssättet kontra våra arbetssätt. Till vår hjälp tog vi övningar och aktiviteter som vi mött i olika sammanhang tidigare. Det resulterade i följande aktioner:

Aktion 4: En likvärdig förskola

Syfte: Att få reflektera och arbeta med begreppet likvärdig förskola i relation till barns delaktighet och inflytande i det pedagogiska SKA-arbetet.

Aktivitet: Läsning av Kapitel 8 i Mångfaldens förskola (Sandell Ring, 2021). Utbildningsfilm samt kollegiala reflektioner.

·Aktion 5: Observationsuppgift – Pedagogiska relationer

Syfte: Att synliggöra pedagogernas arbetssätt kring att skapa möjligheter för barnen till delaktighet och inflytande i SKA-arbetet.

Aktivitet: Planerat och dokumenterat undervisningstillfälle med fokus på barns delaktighet och inflytande i planering, dokumentation, reflektion eller utvärdering. Uppföljning i digitalt formulär samt i kollegiala reflektioner.

Aktion 6: Shiers delaktighetsmodell (Shier, 2001)

Syfte: Synliggöra och föra kollegiala reflektioner kring barns delaktighet och inflytande - öppningar, möjligheter och skyldigheter i relation till Barnkonventionen.

Aktivitet: Enskild kartläggning efterföljt av gemensam kartläggning i arbetslaget utifrån Shiers delaktighetsmodell. Kollegiala reflektioner.

Uppföljning

Som avslutning behövde vi sy ihop säcken med hjälp av en uppföljning. Hur blev det egentligen? Vilka effekter identifierar pedagogerna? Vad var givande och på vilket sätt har det gynnat barnen? Det resulterade i ett uppföljande digitalt kartläggningsformulär:

 Aktion 7: Kartläggningsformulär – Uppföljning

Syfte: Att följa upp de riktade aktionerna och vilket resultat de har bidragit till i att öka barns delaktighet och inflytande i det pedagogiska SKA-arbetet.

Aktivitet: Enskild reflektion och inlämning samt uppföljning i efterföljande kollegiala reflektioner.

Hur blev det för oss – vad fick vi fatt i?

Vi kunde via resultaten från de genomförda aktionerna se att det var inte så enkelt… Det blev tydligt att de flesta bjöd in barnen till att delta i reflektion, i den bemärkelse att de fick samtala om olika aktiviteter och händelser vid exempelvis samlingar eller vid lunchen. Däremot angav flertalet pedagoger att de mindre sällan bjöd in barnen till att delta i utvärderingsmomentet, vilket de ansåg att de kunde bli bättre på. En tydlig faktor som blev synlig i resultaten var att begrepp definieras så olika. Vad betyder det att barnen får delta i de olika momenten – vad står det för? Men framför allt – hur ska makten kring utformningen av utbildningen fördelas? Det framkom tankar kring hur mycket en ettåring ska få bestämma gällande utformningen av utbildningen. Kan det vara som så att de till och med bör skonas från det? Att vi ger yngre barn för mycket val i vardagen...? Vi kunde tydligt se att det växte fram ett komplext dilemma. För samtidigt har vi en tydlig samstämd åsikt kring att det är barnens intressen som visar vägen för hur vi pedagoger ska planera utbildningen. Varför kan de då inte gå hand i hand?

 I barnens utvärderingar framgick det att de tyckte att målarbilderna till temat Brandveckan var tråkiga. De skapade därför egna bilder som de sedan kopierade upp och delade ut till varje avdelning.

Barnrådets inverkan på barns delaktighet och inflytande

I resultaten framgick det även att Barnrådet har en stor inverkan kring barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Flertalet pedagoger ansåg att det är ett tillvägagångssätt där barnens tankar, åsikter och idéer får stå i fokus och här kan barnen påverka sin vardag på ett tydligare sätt. Vi kan fördela makten på ett annat sätt på Barnrådet. Pedagogerna som närvarar på dessa träffar är med som stöd men det är barnen som styr. Följdfrågan här blir då: varför kan vi inte anamma samma arbetssätt i den övriga verksamheten? Svaret framkom i pedagogernas egna synsätt: det fanns en tanke kring att det är pedagogen – med dess utbildning, kompetens och erfarenhet – som ska ha ansvaret. Kan vi här tolka det som att det finns en känsla kring konkurrens?

 Barnrådet kommer med önskemål kring månadens tecken.

Sen har vi det här med likvärdig förskola... Vad betyder det egentligen?

Det framkom att var och en av oss lägger in egna värderingar i begreppet. Vi ser på likvärdigheten på olika sätt. Det talas om likvärdig förskola i Sverige, men hur ser vi på likvärdigheten på vår egen förskola, på enhetsnivå? Resultaten visade att det skiljde sig mellan pedagogernas arbetssätt, och om vi har en likvärdig förskola så ska det väl finnas en samsyn kring arbetssättet, eller? Aktion 3 samt Aktion 5 var de två aktionerna som gav mest positiva resultat. Här syntes det tydligt att de två aktionerna blev ögonöppnare för många, och att det i sig blev startskottet till förändring. Pedagogerna såg den dolda makten, det blev tydligt för dem vilken roll de själva har i barnens delaktighet och inflytande.

Att vända ett synsätt är inte lätt. Det kräver tålamod och tid. Och hur det gick, ja… Det får ni helt enkelt ta del av i nästa inlägg där vi summerar våra lärdomar, hur det var att driva ett FoU-projekt, vilka effekter projektet gav med mera. 

Referenser:

Rönnerman, K. (2022). Aktionsforskning. Vad? Hur? Varför? Lund: Studentlitteratur.

Sandell-Ring, A. (2021). Mångfaldens förskola: flerspråkighet, omsorg och undervisning. Lund: Studentlitteratur.

Shier, H. (2001). Pathways to Participation: Openings, Opportunities and Obligations. A New Model for Enhancing Children´s Participation in Decision-making, in line with Article 12.1 of the United Nations Convention on the Rights of the Child. Children & Society Volume 15 (2001) pp. 107-117.

Elektronisk resurs: (PDF på engelska) Vägar till deltagande: Öppningar, möjligheter och skyldigheter (researchgate.net)

(PDF på engelska) Vägar till deltagande: Öppningar, möjligheter och skyldigheter (researchgate.net)