Värdegrundsarbete i Emilias klassrum

Jag är inte en särskilt aktiv användare på X (tidigare Twitter). Det finns många lärare och andra inom skolans värld som är betydligt mer frekventa användare än vad jag är, trots det så har jag ändå noterat att diskussionerna kring lärare och skola ofta går het.  
 
Under förra året så läste jag flertalet inlägg kring lärare som inte prioriterar ”riktig undervisning” utan i stället fokuserar på värdegrundsfrågor. Det blir en del i jargongen att den som prioriterar värdegrundsfrågor bidrar starkt till den så kallade flumskolan. Det kastas till och med etiketter om ”lärarinfluensers”.  

Måste det alltid vara varken eller? Kan det inte vara både och?

Allt blir ju vad en gör det till men mitt mål med min undervisning är att värdegrundsarbetet ska vara en inkluderad del av min vanliga undervisning. Ibland är det så enkelt att de texterna som vi läser på svenskan är kopplat till frågor som rör ett dilemma eller huvudkaraktärer som bryter på normen. Idag hade åttorna läsförståelseprov i svenska. En av texterna på provet var en novell där huvudkaraktären är homosexuell och dikter som ifrågasatte kvinnorollen i heterosexuella relationer. I det här fallen blir det ju en kombination av läsförståelse och värdegrund, där det var läsförståelsen som var i fokus.  
 
Ni som har läst min blogg tidigare har ju kunnat läsa om att jag ibland tar avstamp i värdegrunden och aktuella frågor antingen på skolan eller i samhället när jag planerar och utformar min undervisning. Eleverna tvingas då att reflektera över saker som sker runtomkring dem och det blir då värdeskapande lärarande.  

 
Det personliga varumärket

Vi lever i ett samhälle där det personliga varumärket blir allt viktigare och vi vill hitta profiler som vi kan identifiera oss med. Det är en verklighet som även påverkar oss lärare även om vissa kanske vill att vi ska framstå som oberörbara.  
 
Jag skriver, föreläser och är aktiv på sociala medier i min yrkesroll för att jag hoppas att jag har något som jag kan bidra med. Mitt syfte med det är inte att bli en så kallad ”lärarinfluenser”. Lärarjobbet är ingen popularitetstävling och det är inte heller det som avgör vem som är en yrkesskicklig lärare.  
 
Ni får själva avgöra om det är en lärarinfluenser som ni ser på bilden eller bara en lärare som följde fotografens instruktioner? 

Fotograf: Göran Ekeberg  

Just nu arbetar mina klasser i årskurs åtta med det politiska systemet i samhällskunskap. Under den sista skolveckan innan jullovet så var både jag och eleverna trötta. Jag fick därför idén att vi praktiskt skulle jobba med de olika beslutsnivåerna som berör skol- och utbildningspolitik.

Syftet med detta var att eleverna praktiskt skulle få testa på att ta fram förbättringsförslag på vår skola, för skolorna i hela Uppsala kommun och för skolorna i hela landet. I grupper om cirka fyra elever skulle de ta fram ett förslag för varje nivå, för att förstå var det tas beslut om olika saker som påverkar elevernas vardag i skolan.

Besök av representanter från Utbildningsnämnden

För att det skulle kännas mer på riktigt för eleverna så bjöd jag in Eva Christiernin som är ordförande i Utbildningsnämnden. Tillsammans med förste vice ordförande i nämnden, Erik Wahlström, besökte ordförandeduon mina båda klasser i årskurs åtta som fick presentera sina olika förbättringsförslag.

Eleverna var nervösa men presenterade sina förslag för politikerna med hjälp av powerpointpresentationer. Det var förslag om allt från undervisning i psykisk hälsa, mer utomhuspedagogik, förändrade betygskriterier, bättre skolmat till avgiftsfri frukost till alla elever. När eleverna inte presenterade så var det mingel med läsk och salta pinnar.

Går det att påverka?

Den frågan ställde jag till mina klasser i början av det här lilla projektet. Eleverna var inte helt övertygade, men efter att ha träffat politikerna från Utbildningsnämnden så kände de sig lyssnade på. Deras SO-lärare (undertecknad) tar med sig att jag tillsammans med klasserna ska följa upp om det sker några förändringar i enlighet med elevernas förslag.

Här kommer det andra blogginlägget på temat antisemitism. Jag kommer nu fokusera på hur jag inom ramen för min historieundervisning i årskurs 9 har belyst frågor om antisemitism under den här terminen. Vi har arbetat med världskrigen och förintelsen så det har kommit väldigt naturligt att lyfta upp det här ämnet.

Nedan är några exempel på vad mina elever har fått ta del av och fått fundera över.

Frågor du aldrig har vågat ställa till en före detta nazist

UR har gjort tre säsonger av Tänk till – Våga fråga som är en serie där tittarna får möta människor med olika erfarenheter. I första säsongen finns ett avsnitt med två stycken före detta nazister. Avsnittet är 15 minuter och du hittar det här: https://urplay.se/program/223858-tank-till-vaga-fraga-saker-du-aldrig-vagat-fraga-en-fore-detta-nazist. Avsnittet brukar väcka en hel del tankar hos eleverna om vilka som dras med i extrema rörelser och vilka konsekvenser som nazismen kan få i Sverige idag.

NMRs olagliga demonstration i Uppsala

En lördag i september genomförde NMR en manifestation och en demonstration i centrala Uppsala utan att ha polistillstånd. Jag visade nyheten (https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/y6jBbe/nmr-demonstrerade-utan-lov-i-uppsala) för mina elever och vi pratade om de nynazistiska budskap som organisationer som NMR sprider. Det blev samtal om såväl hat, våld, antisemitism och islamofobi.

Frågor som jag fått om förintelsen av Hedi Fried

I historieämnet ska eleverna arbeta med autentiskt källmaterial och det är inte alltid det lättaste att få fram förstahandskällor. En källuppgift som jag brukar göra är att mina elever får läsa ur boken Frågor som jag fått om förintelsen av förintelseöverlevaren Hedi Fried. Frieds bok utgår från frågor som hon har fått av skolelever under sina föreläsningar om hur det var att överleva Auschwitz.

I uppgiften ska eleverna med hjälp av boken svara på följande frågeställningar:

1. Vem var Hedi Fried?

2. Vad tänker och känner du när du läser Frågor som jag fått om förintelsen?

3. Vad har du lärt dig av att läsa Frågor som jag fått om förintelsen?

4. Reflektera kring hur vi kan använda Frågor som jag fått om förintelsen som en historisk källa.

Fotograf: Emilia Friberg

Elevernas svar på uppgiften präglades av många intressanta insikter och det även av elever som under årskurs åtta kan ha visat upp antisemitiska tendenser. Jag har skrivit det förut men riktiga människoöden berör eleverna och får dem att tänka till. Förhoppningsvis kan uppgifter som denna bidra till en värld som är lite mer medmänsklig!