Hela dagen räknas - skola och fritids i samspel

Ny termin, ny energi

Varje termin känns lite som en nystart. Vårterminen är det dock enklare starta om än höstterminen då hösten alltid innebär nya elever och klasser, nya kombinationer av lärare och klass, nya scheman och kanske en del ny personal. Den här terminen kommer vi ha lite mer fokus på att arbeta med att skapa introduktionsmaterial för ny personal till hösten 2026.

Selektiv mutism

Studiedagen 7 januari fick vi första timmen tillsammans med fritidspersonalen. Vi hade större delen av timmen fokus på selektiv mutism. En inte så välkänd diagnos för många. Men för det barn som har selektiv mutism eller som har svårigheter inom det spektrumet kan vi i skolan göra stor skillnad. Ofta till och med påverka hela deras skoltid och liv.

Vi gick genom vad selektiv mutism är. Att det handlar om ångest och inte vilja. Att dessa barn kan vara mycket verbala och språkligt kompetenta, i de miljöer där de klarar att tala. Vi pratade om hur och vad vi kan göra för att möta upp dessa elever.

På Lindbacken har vi som rutin att när vi får överlämning från förskola att ett barn har selektiv mutism eller liknande svårigheter påbörjas ett samarbete med vårdnadshavare och en inskolning. Detta redan någon vecka efter överlämningsinformationen i april. Då arbetar vi efter Sliding in: som utgår från en situation som fungerar och introducerar nya personer gradvis och Shaping: som går från en situation som fungerar, där man ökar den kommunikativa utmaningen i små steg. Ett arbetssätt vi sett mycket positiva resultat av.

Vi har två dokument översatta, som vi använder för att delge information till personal, utöver de fortbildningsinsatser som gjorts genom åren. De är hämtade och översatta från Maggie Johnson, Alison Wintgens innehållsrika bok The Selective Mutism Resource Manual.

SELEKTIV MUTISM info nära personal samt Stadiemodellen.pdf

SELEKTIV MUTISM info övrig personal.pdf

Vill man läsa något mindre omfattande och på svenska rekommenderas Pratlust och talängslan - om selektiv mutism av Tine Ernholdt, Carina Engström.

Lek 
Den kvarvarande stunden följde vi lite kort upp kapitel 7, Lek och aktiviteter, i boken vi använder i arbetet med fritidspersonalen, Specialpedagogik för fritids: en grundbok, av Annelie Karlsson. Personal gav varandra exempel på hur de brukar göra för att ge barn stöd i leken. Exempelvis hur man innan man startar en ny regellek med de yngsta, brukar gå genom leken inne, innan de går ut. Personal, ibland med barn, visar leken. Hur man gör i leken, för att skapa nyfikenhet och förförståelse. De har sett att detta gör att fler barn vågar och vill prova nya lekar. Vi pratade även om gruppindelning och hur vuxna kan styra så att eleverna uppfattar det som slumpartat.  

Framåt 
Vi träffade också lärarna och gav en kort information om det jobb vi ska göra tillsammans mellan sport- och påsklov. Fokus där blir arbete utifrån två böcker. Mer om detta längre fram. 

Fokus på morgonträffarna med varje fritidsteam har nu legat på att följa upp arbetet med ritprat som alla provade på under höstlovet, samt att jobba vidare med visuellt stöd. För att stötta alla elever har fritids påbörjat ett arbete med att använda tecken som stöd.

Uppföljningen kring att använda ritprat, seriesamtal och sociala berättelser har visat att det krävs mer arbete, övning och fortbildning för att få detta att bli ett naturligt verktyg som en del av fritidsdagen. Infoteket erbjuder utbildningar. Några ur personalen kommer att få chansen att ta del av de utbildningstillfällena Region Uppsala anordnar detta läsår och så strävar vi efter att fler kan delat kommande år.

Vi har medvetet valt att inte använda begreppet bildstöd, utan pratar om visuellt stöd då detta omfattar så många fler verktyg för förtydligande. Färgkodning, mallar med text och även kroppsspråk med mimik samt tecken som stöd är verktyg vi kan använda. Detta för att förstärka tal och kommunikation med elevgrupper och enskilda elever. Här kan man använda teckenspråkslexikon för att bygga på ordförrådet. Tecken stöttar i många sammanhang, både i inlärning, vid information och i den kommunikation fritidspersonal har med eleverna. Då intresset för att lära fler tecken var tydligt hos personalen har vi i Teams startat en kanal där vi presenterar veckans tecken, med länkar, för alla lättåtkomligt att ta del av. Teckenspråkslexikon: https://teckensprakslexikon.su.se/ Det finns även som en app att ladda ned ”Svenskt teckenspråkslexikon”

Vi har tillsammans tittat på en film där vi ger exempel på olika typ av visuellt stöd som redan finns på skolan. Vi såg att vi redan gör mycket bra och att vi kan inspireras av varandra mellan team och årskurser. På generell nivå har vi exempelvis påminnelser som gäller i hela samhället som nödutgångar mm. I skolan har vi generellt exempelvis påminnelser om att ta av skor, spola och tvätta hände mm. I biblioteket har vi organiserat våra böcker med samma visuella stöd som de använder på stadsbiblioteket för att där ska finnas igenkänning för eleverna.

Vi reflekterade även kring olika sätt att ge visuellt stöd inför och under raster samt kring olika underlag för att arbeta kring känslohantering och för att förebygga konflikter.

Hela skoldagen

Nu planerar vi vårterminens utbildningar. Här kommer lärare att kopplas in. Under studiedagar och ett antal tillfällen under den gemensamma fördjupningstiden, kallad pedagogiskt forum, kommer vi att jobba vidare med den språkstärkande undervisningen. Med syfte att arbeta med att ytterligare medvetandegöra undervisningen utifrån kunskap om språkstörning och språklig sårbarhet.

Nu börjar vi hitta rutiner. Fokus inledningsvis har främst varit fritids. Vi har möten med varje fritidsteam en morgon varje månad. På augustidagarna tog vi ett gemensamt tillfälle med lärarna då de tillsammans med fritidspersonalen läste och diskuterade förhållningssätt och människosyn utifrån X- och Y-modellen (Douglas McGregor, The Human Side of Enterprise, 1960). Detta för att lägga grunden till samsyn och för samarbetet inför terminen.
Vi har varit delaktiga vissa eftermiddagar på fritids. Tillsammans med fritidspersonalen har vi sedan jobbat vidare med grundläggande kunskap om olika diagnoser. I ansökan till SPSM har vi främst valt att fokusera på Språkstörning, IF samt selektiv mutism. Framöver planeras även att jobba med ADHD och autism, men dessa diagnoser har det arbetats kring tidigare år. Utifrån litteraturen som fritidspersonalen läser framkom vid utbildningstillfällena att de önskade att vi skulle fokusera på utbildning om och verktyg för att stötta kring språkstörning i första hand. Här var teamen eniga. Det blev tydligt att vi hade gjort en rätt analys om kunskapsbehovet.

Reflektion från personal
Personalen lyfter att man vill vara i Y-modellen, att se barnet som kompetent och att det gör vad det kan i situationen, men man kan lätt hamna i X-modellen, och lägga all skuld på barnet, när det är stressigt eller förutsättningarna att räcka till som personal inte finns.
Frågan om hur fritidspersonal får veta vilka elever som har diagnos och vad eleverna behöver för stöd lyftes. Här kan vi se att de som tar emot barn i förskoleklass har tydligast rutiner kring överlämning, de är det team som då får bäst förutsättningar. Här har vi ett utvecklingsområde i EHT att jobba vidare med. Viktigt att personalen får information om elevers särskilda behov oavsett om det är kopplat till en diagnos eller ej. Personalen har också läst om och diskuterat tillsammans med oss om funktionsförmågor och vad de kan ha för effekt på elevers beteenden.
Ett citat att reflektera kring, från boken Specialpedagogik för fritids är ”Vad som är en nedsatt förmåga till mentalisering beror på hur vi ser på vad som är ”normalt”. Lika svårt som personer med exempelvis autism har att tolka personer som följer normen kan personer som följer normen ha att tolka personer med autism. Det viktiga är att vara medveten om att vi använder mentalisering på olika sätt.” (s 37). Detta samtal medförde en tankevända för många.

Höstlovet
Hur ordnar man så att fritidspersonal kan få fortbildning? Inte helt lätt, men så viktigt. Vi valde att, i samarbete med rektorer och fritidspersonal, skapa möjlighet att en tredjedel av personalgruppen kunde gå ifrån halvdagar. Samma utbildning genomfördes tre gånger och alla kunde vara med. Jättekul att få tid att träffas en längre stund, ostört och fokuserat. Fritidspersonalen samlades i mixade grupper. Föreläsning varvades med reflektion och praktiskt arbete. Lite fika och frukt var också uppskattat. Vi startade med språklig sårbarhet med fokus på språkstörning och avslutade med arbete kring ritprat/seriesamtal och sociala berättelser. Ett arbete som kommer att följas upp under läsåret.

Framåt
Vi fortsätter med ett kapitel om Tydliggörande pedagogik vid nästa morgonmöte. Vilket hänger väl samman med både stöd för elever med de olika diagnoser vi berört och med arbetet kring ritprat.
Checklistorna ska skickas ut på remiss till alla fritidsteam innan vi kan fastslå dem. En fråga har ställts om vi kan delge dem. Det kan vi göra när de är fastställda. Då får man utifrån sin egen enhet i så fall bearbeta dem så de passar den egna verksamheten.