Nu börjar vi hitta rutiner
Nu börjar vi hitta rutiner. Fokus inledningsvis har främst varit fritids. Vi har möten med varje fritidsteam en morgon varje månad. På augustidagarna tog vi ett gemensamt tillfälle med lärarna då de tillsammans med fritidspersonalen läste och diskuterade förhållningssätt och människosyn utifrån X- och Y-modellen (Douglas McGregor, The Human Side of Enterprise, 1960). Detta för att lägga grunden till samsyn och för samarbetet inför terminen.
Vi har varit delaktiga vissa eftermiddagar på fritids. Tillsammans med fritidspersonalen har vi sedan jobbat vidare med grundläggande kunskap om olika diagnoser. I ansökan till SPSM har vi främst valt att fokusera på Språkstörning, IF samt selektiv mutism. Framöver planeras även att jobba med ADHD och autism, men dessa diagnoser har det arbetats kring tidigare år. Utifrån litteraturen som fritidspersonalen läser framkom vid utbildningstillfällena att de önskade att vi skulle fokusera på utbildning om och verktyg för att stötta kring språkstörning i första hand. Här var teamen eniga. Det blev tydligt att vi hade gjort en rätt analys om kunskapsbehovet.
Reflektion från personal
Personalen lyfter att man vill vara i Y-modellen, att se barnet som kompetent och att det gör vad det kan i situationen, men man kan lätt hamna i X-modellen, och lägga all skuld på barnet, när det är stressigt eller förutsättningarna att räcka till som personal inte finns.
Frågan om hur fritidspersonal får veta vilka elever som har diagnos och vad eleverna behöver för stöd lyftes. Här kan vi se att de som tar emot barn i förskoleklass har tydligast rutiner kring överlämning, de är det team som då får bäst förutsättningar. Här har vi ett utvecklingsområde i EHT att jobba vidare med. Viktigt att personalen får information om elevers särskilda behov oavsett om det är kopplat till en diagnos eller ej. Personalen har också läst om och diskuterat tillsammans med oss om funktionsförmågor och vad de kan ha för effekt på elevers beteenden.
Ett citat att reflektera kring, från boken Specialpedagogik för fritids är ”Vad som är en nedsatt förmåga till mentalisering beror på hur vi ser på vad som är ”normalt”. Lika svårt som personer med exempelvis autism har att tolka personer som följer normen kan personer som följer normen ha att tolka personer med autism. Det viktiga är att vara medveten om att vi använder mentalisering på olika sätt.” (s 37). Detta samtal medförde en tankevända för många.
Höstlovet
Hur ordnar man så att fritidspersonal kan få fortbildning? Inte helt lätt, men så viktigt. Vi valde att, i samarbete med rektorer och fritidspersonal, skapa möjlighet att en tredjedel av personalgruppen kunde gå ifrån halvdagar. Samma utbildning genomfördes tre gånger och alla kunde vara med. Jättekul att få tid att träffas en längre stund, ostört och fokuserat. Fritidspersonalen samlades i mixade grupper. Föreläsning varvades med reflektion och praktiskt arbete. Lite fika och frukt var också uppskattat. Vi startade med språklig sårbarhet med fokus på språkstörning och avslutade med arbete kring ritprat/seriesamtal och sociala berättelser. Ett arbete som kommer att följas upp under läsåret.
Framåt
Vi fortsätter med ett kapitel om Tydliggörande pedagogik vid nästa morgonmöte. Vilket hänger väl samman med både stöd för elever med de olika diagnoser vi berört och med arbetet kring ritprat.
Checklistorna ska skickas ut på remiss till alla fritidsteam innan vi kan fastslå dem. En fråga har ställts om vi kan delge dem. Det kan vi göra när de är fastställda. Då får man utifrån sin egen enhet i så fall bearbeta dem så de passar den egna verksamheten.