Uppdrag språk

Transspråkande som grund i undervisningen - ett FoU projekt i förskolan

Ann Sofie Stjerna i samarbete med min projektkollega Gabriella Smeds Hagman

Varför transspråkande?

Hur kan transspråkande i undervisningen bidra till att stärka barns språkutveckling i svenska? Det blev jag och förskollärare Gabrielle Smeds Hagman, nyfikna på och för att ta reda på mer om detta ansökte vi om ett FoU projekt via Uppsala kommun. Vi blev beviljade och startade vårt ettåriga projekt i augusti 2024.

Vi är glada att vi sökte då det blev ett spännande år där vi både såg små tecken på att vår teori skulle kunna stämma men samtidigt fick fatt i att forskning tar och behöver ta lång tid för att man ska få ett trovärdigt resultat. Det har givit oss inspiration till att fortsätta använda både svenska och barnens förstaspråk i vår undervisning.

Syftet med projektet

Undersöka hur transspråkande i undervisningen kan bidra till att stärka barnens språkutveckling i svenska.
Skapa gynnsamma förutsättningar för flerspråkiga barn i socioekonomiskt utsatta områden.

Vår frågeställning

Vilken effekt har transspråkande på inlärningen av fokusord?

För att kunna besvara frågeställningen så tittade vi på vilken skillnad det gjorde om vi la till barnens förstaspråk parallellt med svenskan i undervisningen. Vi studerade deras verbala språk och kroppsspråk för att försöka få syn på om vårt tillägg gjorde något för deras språkutveckling.

Vad är transspråkande?

Att arbeta transspråkande i undervisningen är att se flerspråkighet som norm och att uppmuntra barnen att använda sig av alla sina språkliga resurser.

Att ha ett språk är så otroligt viktigt för att kunna göra sin röst hörd och att kunna tänka kritiskt både här och nu och i framtiden.

I Skolverkets stödmaterial från 2021 så står det att transspråkande har sitt ursprung i den internationella beteckningen translanguaging, som syftar på individers användning av alla sina språkliga resurser vid kommunikation med andra och i det egna inre tänkandet. I en transspråkande undervisning har alla språk och uttryckssätt lika värde och betraktas som källan till utveckling och lärande.

Enligt Straszer (2018) är transspråkande ett pedagogiskt arbetssätt, där pedagogerna, genom att använda olika material och strategier, ger barn möjlighet att använda alla sina språkliga resurser i samtal och kommunikation med andra barn och pedagoger.Utifrån denna teoretiska grund så planerade vi undervisningen.

Metod och upplägg

• Urval: Studien genomfördes på en yngrebarnsavdelning med 6 barn i åldern 2–3 år. Barnen hade tigrinja, arabiska och mandinka som förstaspråk
• Material: Vi utgick från boken Guldlock och de tre björnarna och valde fokusord som barnen inte visade tecken på att kunna vid start.
• Roller: Gabriella undervisade, jag observerade och dokumenterade med hjälp av observationsprotokoll som ni kan se nedan.

• Samtal: Individuella samtal genomfördes vid förtest, mitt i perioden och eftertest. Barnen fick identifiera bilder och svara på frågor om ordens betydelse. Detta gjordes utifrån tankekartsmodellen, se nedan.
   

Vad såg vi?

Vi fick inte det resultat som vi hade hoppats på. Vi såg alltså inte den progression vi hade tänkt i barnens språkutveckling under projekttiden. 

Däremot noterade vi att barnen blev mer aktiva i det verbala språket när undervisningen skedde på både svenska och deras förstaspråk.

En intressant detalj: ordet shibshib (tofflor på arabiska) fastnade hos både barn och vuxna. Varför just det ordet? Kan det vara så att ordet var roligt att säga och användes då oftare än de andra orden? En annan förklaring kan vara att vi som förskollärare tyckte att det ordet var lättare att lära sig än ord i det andra förstaspråket som förekom i undersökningen.

Slutsatser:

När vi började analysera all dokumentation och väga in allt som kunnat påverka detta kom vi fram till olika slutsatser:

• Naturlig språkprogression kan ha påverkat resultatet. Oavsett vilken undervisning vi hade bedrivit så skulle barnen ha haft sin naturliga språkprogression. Kuhl (2004) menar att generellt sett går språkutvecklingen snabbt i modersmålet, från att babbla vid 6 månaders ålder till att tala hela meningar vid 3 års ålder och barnen befann sig i denna intensiv språkutvecklingsfas.
• Vi uppnådde syftet delvis: barnen fick syn på sitt förstaspråk, stärkte sin lekkompetens och tillit till sin egen förmåga.
• Vi tror på transspråkande som metod, men för att få ett tydligare resultat hade undervisningen behövt ske under en längre tid.
   

Vill du veta mer?

FoU-projektet – så fungerar det

FoU står för forskning och utveckling. Som deltagare får man handledning av en lektor och möjlighet att utveckla idéer som redan finns i verksamheten.  Läs mer på Pedagog Uppsala Forsknings- och utvecklingsprojekt

 För oss blev det ett spännande år som gav både insikter och nya frågor.

Är ni nyfikna på att läsa hela vår rapport så finns den på Pedagog Uppsala.

Projektrapporter för avslutade FoU-projekt

Detta var terminens sista inlägg. På återseende 2026!

Ha fina helgdagar!

Önskar

Ann Sofie, Emma och Maria

Referenser

Kuhl, P. K. (2004). Early language acquisition: cracking the speech code. 

Nature Reviews Neuroscience, 5(11), 831-843.  

Skolverket. (2021). Stödmaterial kring transspråkande. Flerspråkighet som resurs för alla åldrar - Skolverket

Paulsrud, B., Rosén, J., Straszer, B., & Wedin, Å. (2018). Transspråkande i svenska utbildningssammanhang (Upplaga 1). Studentlitteratur AB, Lund. 

För ett drygt år sedan skrev vi om varför språksamtal med alla familjer är så viktiga. Nu vill vi återigen lyfta samarbetet med vårdnadshavarna för att skapa de bästa förutsättningarna för varje barns språkutveckling.

Vi ser att våra förskolor i kommunen är på olika platser i processen att genomföra och använda sig av språksamtal och kartläggning. Vi får även många frågor om hur det material som vi samlar in  kan användas i förskolans utbildning och undervisning. Vi är nästa 100 kommunala förskolor med olika förutsättningar och behov och därför är det av stor betydelse att vi anpassar våra arbetssätt och strategier efter det egna behovet.

Bild från uppsala kommuns bildbank

Varför gör vi språkkartläggning?

Syftet med språkkartläggningen är tydligt formulerat på Insidan. Kortfattat handlar det om att:

• Fånga vårdnadshavares tankar och önskemål kring barnets språkutveckling.
• Öka kunskapen hos både vårdnadshavare och personal om barns språkutveckling och flerspråkiga barns språkutveckling.
• Inventera språkliga resurser runt barnet – hemma, i förskolan och på fritiden.
• Förtydliga samarbetet mellan hem och förskola för att stödja barnets språk.
• Göra en plan för kompensatoriskt arbete i undervisningen.
• Identifiera behov av kompetensutveckling i arbetslaget.

 En viktig utgångspunkt är att detta gäller alla barn, oavsett förstaspråk och hur många språk barnet möter och behärskar, vi ska alltså inte välja vilka barn som är i behov av en kartläggning, vi ska skaffa oss kunskaper om varje barn.

För att förstå hur vi ska ha nytta av kartläggning behöver vi gå tillbaka till syftet, som finns formulerat på Insidan.

Från samtal till språkliga möjligheter – så gör vi materialet levande

När språksamtalen är genomförda, vad händer sedan?

Ett  sätt att komma vidare är att lägga syftet på bordet och ställa frågan: ”På vilket sätt…?” Bryt ner syftet i delar så här:

På vilket sätt  inventerar vi språkliga resurser runt barnet?

På vilket sätt fångar vi vårdnadshavares tankar och önskemål om barnet språkutveckling

Fundera på :

Vad gör vi redan bra?

Vad behöver vi utveckla?

Efter samtalen – är det tydligt vem som gör vad? Vad sker i förskolan och vad sker hemma?

Samtalen som brobyggare

Språksamtalen är mer än en kartläggning – de är en möjlighet att lära av varandra. Vi får syn på olika perspektiv kring språk och litteracitet och kan tillsammans skapa strategier:

• Vad kan familjen göra hemma?
• Vad kan vi bidra med i förskolan?
• Vad kan vi göra tillsammans för att stärka barnets språk?

Från kartläggning till handling

När vi vet mer om barnets språkliga förutsättningar kan vi:

• Välja böcker på rätt nivå.
• Skapa språkutvecklande lärmiljöer där lek befäster språket.
• Planera stöttning i olika situationer.

• Fråga er: Vad betyder kompensatoriskt arbete för just det här barnet? Hur kan vi utmana och stötta i den proximala utvecklingszonen?

När vi har informationen kring barnets språk kan vi börja arbeta kompensatoriskt och skapa möjligheter för varje barn att få befinna sig i sin proximala utvecklingszon där vi som förskollärare och barnskötare kan stötta och utmana barnen på rätt nivå så att de kommer vidare. Vad skulle kompensatoriskt betyda för det här barnet? Vad kan ni erbjuda som gynnar barnets språkutveckling?

Informationen gör att vi kan välja böcker på rätt nivå, skapa språkutvecklande lärmiljöer där barnen genom lek befäster språket i långtidsminnet och vi kan göra en plan för vilka situationer som kräver vilken typ av stöttning.

Synliggör språk i vardagen

• Visa att världen är full av språk! Några idéer:
• Språkträd, hälsningsfraser, musik och sång på olika språk.
• Böcker översatta till flera språk och fokusord på olika språk.

Digitala och analoga möten med skriftspråket – låt barnen skriva både för hand och digitalt.

Fundera också på:

Vilka ord behöver vi förklara, konkretisera och jämföra?
Hur pratar vi om språkets uppbyggnad och likheter/olikheter mellan språk?
Synliggör pedagogerna alla sina språk?
Oavsett vilket område vi jobbar med behöver vi fundera över vilka språkkunskaper som olika situationer, sammanhang och olika typ av lärande kräver av barnen och i sin tur vad det betyder att vi behöver stötta med.

Praktiska tips och resurser

• Skolverkets folder: Ge ditt barn en bra start – stärk språket! Finns att beställa och ladda ner på flera språk.
  En informationsfolder som handlar om vikten av att vårdnadshavarna stöttar barnens språkutveckling, bland annat genom att och läsa och berätta för och med barnen i hemmet.

Ge ditt barn en bra start – stärk språket!

Kulturrådets Bokstart: Faktablad om barns språkutveckling för åldrarna 6 månader–3 år, på många språk.
 

Läs mer på Insidan om Språkkartläggning och dokumentation
Språkkartläggning  Insidan
 

 Tillsammans gör vi skillnad

Språkutveckling är ett gemensamt uppdrag. Genom att lyssna, dela kunskap och skapa strategier tillsammans med hemmen ger vi varje barn de bästa förutsättningarna att utveckla sitt språk – på alla sina språk.

Terminens första inlägg kommer att handla om hur man kan arbeta med språk- och kunskapsutveckling genom den fysiska rörelsen och varför det är så viktigt att röra på sig för att öka möjligheterna till kognitiv utveckling.

Bild från Uppsala kommuns bildbank

Lek, rörelse och språk i samspel

Förskolans reviderade läroplan lyfter upp att leken kan stimulera barnens språkutveckling och att leken och rörelsen ska ha en central plats i förskolan utbildning. Läroplanen beskriver också att vi som förskollärare och barnskötare ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och på så sätt utveckla ett intresse för fysisk aktivitet (Skolverket, 2025). Jag tror att om vi får barnen intresserade av fysisk aktivitet så lägger vi en bra grund till att de fortsätter att vilja vara fysiskt aktiva ända upp i vuxen ålder vilket skapar bra förutsättningar för inlärning.

Enligt Hansén (2016) så har rörelse positiv effekt på barns minne och inlärningsförmåga. Berglind (2023) beskriver att i de få studier på barn under fem år, så kan man se att barnens koncentration förbättras om de har rörelsepauser på 10-10 min. Båda dessa forskare visar på vikten av fysisk aktivitet för att skapa de bästa förutsättningar för inlärning och vad kan då inte vara bättre än att koppla ihop språkutvecklingen med själva rörelseaktiviteten. Att vi helt enkelt redan från början när vi planerar för fysiska rörelseaktiviteter även planerar för hur vi samtidigt arbetar med olika delar av språket.

En rörelsebana som bygger på språkutveckling

Till exempel så kan man vid planering av en rörelseaktivitet så som en rörelsebana, tänka redan från början hur man får in språk- och kunskapsutvecklingen.Genom att utgå från exempelvis ett verb när man skapar banan blir det tydligt vilken del av språket man fokuserar på just då. Säg att vi väljer verbet HOPPA. Då skapar vi en rörelsebana som har fokus på att hoppa på många olika sätt samtidigt som vi sätter ord på vad det är barnen gör. Vi använder oss både av det verbala språket, teckens som stöd, skriftspråket och bildstödsbilder för att synliggöra ordet hoppa och hur många gånger man ska hoppa eller på vilket sätt man ska hoppa. När vi valt att jobba med ordet HOPPA så är det viktigt att barnen får möta det ordet på många olika sätt i många olika sammanhang för att få en fördjupad förståelse av ordets betydelse och i vilka sammanhang man kan använda det, allt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för barnen att ordet ska lagras i långtidsminnet.

Kollegialt lärande genom litteratur

Mitt tips om man vill fördjupa sig ännu mer kring fysisk aktivitet och rörelseglädje i förskolan är att arbeta utifrån en bok i ämnet. När jag har handlett inom ämnet så har jag arbetet utifrån boken Rörelseglädje för hållbara barn av Carina Andersson och Ulrika Fagerström. När vi har bearbetat boken så har jag lagt till att man ska använda sig av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Jag har använt mig av samma upplägg som Skolverket använder i sina läslyftsmoduler och då kan det gå till så här:

• Först läser alla som ingår i handledningen ett på förhand utvalt kapitel, där man enskilt väljer ut citat som berör eller skapar funderingar och tar med sig dem till första träffen.
• Vid träff 1 så har man kollegiala samtal kring de utvalda citaten. Vid samma tillfälle kommer man överens om ett gemensamt undervisningsinnehåll och upplägg. Här är det viktigt att få med både rörelseutvecklingen och språkutvecklingen. Det ska synas tydligt i den didaktiska planeringen.
• Alla genomför undervisningen i sina grupper. Utifrån sin egen dokumentation väljer man ut dilemman eller något man vill bjuda på som fungerat bra och tar med sig detta till nästa träff.
• Vid det kollegiala samtalet nummer 2 så lyfter alla kortfattat sina dilemman/det man vill bjuda på och vi väljer gemensamt ut ett som vi arbetar med på djupet genom dialog, stöttning och analys för att komma vidare och utveckla undervisningen.

Lycka till med ert arbete inom rörelse och språk- och kunskapsutveckling!

Referenser
Berglind, D. (2023) Fysisk aktivitet i förskolan. Stockholm: Natur och kultur läromedel och Akademi
Hansén, A. (2016) Hjärnstark. Stockholm: Bonnier fakta, Fitnessförlaget.
Skolverket (2025). Läroplan för förskolan. Stockholm: Norstedts Juridik