Transspråkande som grund i undervisningen

Transspråkande som grund i undervisningen - ett FoU projekt i förskolan

Ann Sofie Stjerna i samarbete med min projektkollega Gabriella Smeds Hagman

Varför transspråkande?

Hur kan transspråkande i undervisningen bidra till att stärka barns språkutveckling i svenska? Det blev jag och förskollärare Gabrielle Smeds Hagman, nyfikna på och för att ta reda på mer om detta ansökte vi om ett FoU projekt via Uppsala kommun. Vi blev beviljade och startade vårt ettåriga projekt i augusti 2024.

Vi är glada att vi sökte då det blev ett spännande år där vi både såg små tecken på att vår teori skulle kunna stämma men samtidigt fick fatt i att forskning tar och behöver ta lång tid för att man ska få ett trovärdigt resultat. Det har givit oss inspiration till att fortsätta använda både svenska och barnens förstaspråk i vår undervisning.

Syftet med projektet

Undersöka hur transspråkande i undervisningen kan bidra till att stärka barnens språkutveckling i svenska.
Skapa gynnsamma förutsättningar för flerspråkiga barn i socioekonomiskt utsatta områden.

Vår frågeställning

Vilken effekt har transspråkande på inlärningen av fokusord?

För att kunna besvara frågeställningen så tittade vi på vilken skillnad det gjorde om vi la till barnens förstaspråk parallellt med svenskan i undervisningen. Vi studerade deras verbala språk och kroppsspråk för att försöka få syn på om vårt tillägg gjorde något för deras språkutveckling.

Vad är transspråkande?

Att arbeta transspråkande i undervisningen är att se flerspråkighet som norm och att uppmuntra barnen att använda sig av alla sina språkliga resurser.

Att ha ett språk är så otroligt viktigt för att kunna göra sin röst hörd och att kunna tänka kritiskt både här och nu och i framtiden.

I Skolverkets stödmaterial från 2021 så står det att transspråkande har sitt ursprung i den internationella beteckningen translanguaging, som syftar på individers användning av alla sina språkliga resurser vid kommunikation med andra och i det egna inre tänkandet. I en transspråkande undervisning har alla språk och uttryckssätt lika värde och betraktas som källan till utveckling och lärande.

Enligt Straszer (2018) är transspråkande ett pedagogiskt arbetssätt, där pedagogerna, genom att använda olika material och strategier, ger barn möjlighet att använda alla sina språkliga resurser i samtal och kommunikation med andra barn och pedagoger.Utifrån denna teoretiska grund så planerade vi undervisningen.

Metod och upplägg

• Urval: Studien genomfördes på en yngrebarnsavdelning med 6 barn i åldern 2–3 år. Barnen hade tigrinja, arabiska och mandinka som förstaspråk
• Material: Vi utgick från boken Guldlock och de tre björnarna och valde fokusord som barnen inte visade tecken på att kunna vid start.
• Roller: Gabriella undervisade, jag observerade och dokumenterade med hjälp av observationsprotokoll som ni kan se nedan.

• Samtal: Individuella samtal genomfördes vid förtest, mitt i perioden och eftertest. Barnen fick identifiera bilder och svara på frågor om ordens betydelse. Detta gjordes utifrån tankekartsmodellen, se nedan.
   

Vad såg vi?

Vi fick inte det resultat som vi hade hoppats på. Vi såg alltså inte den progression vi hade tänkt i barnens språkutveckling under projekttiden. 

Däremot noterade vi att barnen blev mer aktiva i det verbala språket när undervisningen skedde på både svenska och deras förstaspråk.

En intressant detalj: ordet shibshib (tofflor på arabiska) fastnade hos både barn och vuxna. Varför just det ordet? Kan det vara så att ordet var roligt att säga och användes då oftare än de andra orden? En annan förklaring kan vara att vi som förskollärare tyckte att det ordet var lättare att lära sig än ord i det andra förstaspråket som förekom i undersökningen.

Slutsatser:

När vi började analysera all dokumentation och väga in allt som kunnat påverka detta kom vi fram till olika slutsatser:

• Naturlig språkprogression kan ha påverkat resultatet. Oavsett vilken undervisning vi hade bedrivit så skulle barnen ha haft sin naturliga språkprogression. Kuhl (2004) menar att generellt sett går språkutvecklingen snabbt i modersmålet, från att babbla vid 6 månaders ålder till att tala hela meningar vid 3 års ålder och barnen befann sig i denna intensiv språkutvecklingsfas.
• Vi uppnådde syftet delvis: barnen fick syn på sitt förstaspråk, stärkte sin lekkompetens och tillit till sin egen förmåga.
• Vi tror på transspråkande som metod, men för att få ett tydligare resultat hade undervisningen behövt ske under en längre tid.
   

Vill du veta mer?

FoU-projektet – så fungerar det

FoU står för forskning och utveckling. Som deltagare får man handledning av en lektor och möjlighet att utveckla idéer som redan finns i verksamheten.  Läs mer på Pedagog Uppsala Forsknings- och utvecklingsprojekt

 För oss blev det ett spännande år som gav både insikter och nya frågor.

Är ni nyfikna på att läsa hela vår rapport så finns den på Pedagog Uppsala.

Projektrapporter för avslutade FoU-projekt

Detta var terminens sista inlägg. På återseende 2026!

Ha fina helgdagar!

Önskar

Ann Sofie, Emma och Maria

Referenser

Kuhl, P. K. (2004). Early language acquisition: cracking the speech code. 

Nature Reviews Neuroscience, 5(11), 831-843.  

Skolverket. (2021). Stödmaterial kring transspråkande. Flerspråkighet som resurs för alla åldrar - Skolverket

Paulsrud, B., Rosén, J., Straszer, B., & Wedin, Å. (2018). Transspråkande i svenska utbildningssammanhang (Upplaga 1). Studentlitteratur AB, Lund.