Värdegrundsarbete i Emilias klassrum

Just nu arbetar mina klasser i årskurs åtta med det politiska systemet i samhällskunskap. Under den sista skolveckan innan jullovet så var både jag och eleverna trötta. Jag fick därför idén att vi praktiskt skulle jobba med de olika beslutsnivåerna som berör skol- och utbildningspolitik.

Syftet med detta var att eleverna praktiskt skulle få testa på att ta fram förbättringsförslag på vår skola, för skolorna i hela Uppsala kommun och för skolorna i hela landet. I grupper om cirka fyra elever skulle de ta fram ett förslag för varje nivå, för att förstå var det tas beslut om olika saker som påverkar elevernas vardag i skolan.

Besök av representanter från Utbildningsnämnden

För att det skulle kännas mer på riktigt för eleverna så bjöd jag in Eva Christiernin som är ordförande i Utbildningsnämnden. Tillsammans med förste vice ordförande i nämnden, Erik Wahlström, besökte ordförandeduon mina båda klasser i årskurs åtta som fick presentera sina olika förbättringsförslag.

Eleverna var nervösa men presenterade sina förslag för politikerna med hjälp av powerpointpresentationer. Det var förslag om allt från undervisning i psykisk hälsa, mer utomhuspedagogik, förändrade betygskriterier, bättre skolmat till avgiftsfri frukost till alla elever. När eleverna inte presenterade så var det mingel med läsk och salta pinnar.

Går det att påverka?

Den frågan ställde jag till mina klasser i början av det här lilla projektet. Eleverna var inte helt övertygade, men efter att ha träffat politikerna från Utbildningsnämnden så kände de sig lyssnade på. Deras SO-lärare (undertecknad) tar med sig att jag tillsammans med klasserna ska följa upp om det sker några förändringar i enlighet med elevernas förslag.

Här kommer det andra blogginlägget på temat antisemitism. Jag kommer nu fokusera på hur jag inom ramen för min historieundervisning i årskurs 9 har belyst frågor om antisemitism under den här terminen. Vi har arbetat med världskrigen och förintelsen så det har kommit väldigt naturligt att lyfta upp det här ämnet.

Nedan är några exempel på vad mina elever har fått ta del av och fått fundera över.

Frågor du aldrig har vågat ställa till en före detta nazist

UR har gjort tre säsonger av Tänk till – Våga fråga som är en serie där tittarna får möta människor med olika erfarenheter. I första säsongen finns ett avsnitt med två stycken före detta nazister. Avsnittet är 15 minuter och du hittar det här: https://urplay.se/program/223858-tank-till-vaga-fraga-saker-du-aldrig-vagat-fraga-en-fore-detta-nazist. Avsnittet brukar väcka en hel del tankar hos eleverna om vilka som dras med i extrema rörelser och vilka konsekvenser som nazismen kan få i Sverige idag.

NMRs olagliga demonstration i Uppsala

En lördag i september genomförde NMR en manifestation och en demonstration i centrala Uppsala utan att ha polistillstånd. Jag visade nyheten (https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/y6jBbe/nmr-demonstrerade-utan-lov-i-uppsala) för mina elever och vi pratade om de nynazistiska budskap som organisationer som NMR sprider. Det blev samtal om såväl hat, våld, antisemitism och islamofobi.

Frågor som jag fått om förintelsen av Hedi Fried

I historieämnet ska eleverna arbeta med autentiskt källmaterial och det är inte alltid det lättaste att få fram förstahandskällor. En källuppgift som jag brukar göra är att mina elever får läsa ur boken Frågor som jag fått om förintelsen av förintelseöverlevaren Hedi Fried. Frieds bok utgår från frågor som hon har fått av skolelever under sina föreläsningar om hur det var att överleva Auschwitz.

I uppgiften ska eleverna med hjälp av boken svara på följande frågeställningar:

1. Vem var Hedi Fried?

2. Vad tänker och känner du när du läser Frågor som jag fått om förintelsen?

3. Vad har du lärt dig av att läsa Frågor som jag fått om förintelsen?

4. Reflektera kring hur vi kan använda Frågor som jag fått om förintelsen som en historisk källa.

Fotograf: Emilia Friberg

Elevernas svar på uppgiften präglades av många intressanta insikter och det även av elever som under årskurs åtta kan ha visat upp antisemitiska tendenser. Jag har skrivit det förut men riktiga människoöden berör eleverna och får dem att tänka till. Förhoppningsvis kan uppgifter som denna bidra till en värld som är lite mer medmänsklig!

I det här blogginlägget och i nästa blogginlägg kommer jag att fokusera på antisemitism. En fråga som är ständigt aktuell men som just nu verkligen är på tapeten med anledning av Hamas attack på Israel som skedde den 7 oktober i år.

Under UKUS:en fick vi lyssna på en föreläsning om AI med professor Thomas Nygren från Uppsala universitet. En aspekt som Nygren belyste var hur AI kan användas för att sprida antisemitism. Tyvärr kan AI inte upptäcka vad som är toxiskt och måste därför tränas mot rasistiska och andra odemokratiska åsikter.

För två veckor sedan var ämneslaget för SO-lärarna på min skola i Stockholm på en konferens om antisemitismen i sociala medier som anordnades av Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) i samarbete med Forum för levande historia. Vi lyssnade på forskare inom området både från Sverige och andra delar av världen och även den antirasistiska stiftelsen EXPO var med i ett panelsamtal.

Budskapet från forskarna var tydliga om att det pågående kriget mellan Hamas och Israel gör att antisemitismen ökar framför allt på nätet. Det gör att samhället i stort med särskilt vi som arbetar i skolan har ett extra stort ansvar.

Några av saker som lyftes upp var följande

· Förstärk inte antisemitiska budskap i undervisningen.

· Använd inte nazistisk terminologi.

· Undervisa om vad antisemitism är men markera och peka ut hatet och våldet.

· Förklara varför något är antisemitiskt. Inte enbart använda förmaningar om att någon åsikt eller beteende är fel.

I del 2 kommer jag skriva om hur det går att arbeta med frågor om antisemitism i undervisningen.