Magnus HEM-kunskap

Hemma en lördagsmorgon för några veckor sedan. Kaffebryggarens tank skulle fyllas. Men det blev inget vatten i kannan. Istället stod jag där med handtaget till köksblandaren i handen.

Situationen bildade upptakt till nästan en vecka utan vatten i köket. Opraktiskt ja, men också fullt möjligt att leva med. Det fanns ju trots allt friskt vatten att hämta i badrummet mindre än tio meter bort. Fast jag skulle ljuga om jag påstår att jag inte muttrade en del under matlagning och diskning dessa dagar. Tur då att olyckan inte var helt förgäves. Den inspirerade mig att börja tänka på hur begränsad tillgång till vatten kan fördjupa lärandet i HKK-undervisningen.

Vi lever i oroliga tider och frågor om beredskap, militär som civil, står högt på samhällets agenda. Även hushållen förväntas att göra sitt. En förnyad version av ”Om krisen eller kriget kommer” skickas ut till samtliga svenska hushåll om några veckor. I skolans värld är det dock förvånansvärt tyst i beredskapsfrågor, i alla fall i sammanhang jag rör mig. Men det finns de som har börjat tänka till. MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som så småningom kommer att byta namn till Myndigheten för civilt försvar) har tagit fram intressanta materialet ”Klara lärare”, riktat till pedagoger i högstadiet och gymnasiet. Där finns även uppgifter utifrån kursplanen i HKK för åk 7-9: https://www.msb.se/sv/amnesomraden/skolmaterial/klara-larare/hem---och-konsumentkunskap/

Två av uppslagen för HKK-undervisningen (i både mellan- och högstadiet) som kom till mig när köksblandaren var trasig:

1) Eleverna får i uppgift att diska med en begränsad mängd vatten, som ska räcka till både disk- och sköljvatten. Under arbetet ska de notera vilka strategier som är framgångsrika när de ska hushålla med vatten. Efter arbetet får de dela med sig av strategierna och tillsammans gör vi en lista med praktiska knep.

2) Eleverna ska koka pasta utan att använda vatten ur kranen. För att lösa uppgiften får de tillgång till sådant som finns i HKK-salens kylskåp och skafferi (där läraren till exempel ser till att det finns krossade eller passerade tomater, mjölk, grädde, kokosmjölk och havredryck). Vad kan ersätta vatten? Hur påverkas arbetet och hur blir resultatet? En uppgift som öppnar för spännande jämförelser mellan de olika val eleverna gör.

”Tänk tillbaka på sommarlovet. På olika måltider du ätit. Välj en måltid som du tyckte var god eller som kändes positiv på något annat sätt.” Så inleds instruktionen till den uppgift eleverna i åk 6 på Östra Stenhagenskolan möter i Hkk och Sv första veckan på nya läsåret. Ett nytt ämnesövergripande upplägg som förhoppningsvis ger mersmak. 

Kryddlandet min sommar 

För mig har ferien varit en sensorisk höjdpunkt. Det nyanlagda kryddlandet på landet har nämligen levererat över förväntan. En sinnlig nåd. Häftigt att följa processen från frön eller små plantor till prunkande prakt. För att inte tala om skörden. Chokladmyntan i iskaffet. Rosmarinkvistarna i veganska paellan. Slösaktigt mycket bladpersilja i tabbouleh efter tabbouleh. Färsk timjan som möter fänkål, vitlök och saffran i fiskgrytan. Citronmelissen till jordgubbarna och vaniljglassen. Nu senast oreganon i mattorken, som sprider väldoft i hela huset. Och tänk att få dela allt detta med livskamraten, familjen, vännerna och grannarna. Sensorik har ju alltid ett fysiskt och socialt sammanhang. Kryddlandet gjorde min sommar och kommer förhoppningsvis att förgylla många ferier framöver. 

Oregano i mattorken. Foto: Privat. 

Starta i sensoriken 

Med erfarenheten av nya kryddlandet har jag blivit ännu mer övertygad om sensorikens centrala plats i Hkk-undervisningen. Om sinnesupplevelsernas betydelse i och för lärprocesser. Där självkänsla och tillit kan växa, och språket stimuleras och utvecklas på ett lustfyllt sätt. Som jag berättade i ett inlägg för ganska exakt ett år sedan startar jag därför gärna nya terminen med att lyfta fram just sensoriken. Så även denna hösttermin och nu då förstärkt med ett nytt ämnesövergripande samarbete. Dags att bjuda på fortsättningen av instruktionen till uppgiften i Hkk och Sv.  

 
Uppgiften Mitt matminne 

”Skriv rubriken ’Mitt matminne’ överst på ett linjerat A4-papper.  
 
Skriv sedan en berättande text om matminnet. Ta hjälp av punkterna nedan.  Texten ska vara cirka ½ - 1 A4-sida. 
 
Din text ska innehålla följande: 
- Vad du åt. 
- När och var du åt det.  
- Om du åt ensam eller om andra personer var med vid måltiden och din relation till dem. 
- De smaker och dofter du upplevde. Och hur maten kändes i munnen (konsistens och textur). 
- De känslor du upplevde under måltiden.  
- Något annat du vill berätta om maten och/eller måltiden.” 
 
Inför arbetet med uppgiften kommer eleverna att få en orientering om grundsmaker, konsistens och textur. En exempeltext kan vara en annan hjälp på vägen in i arbetet, inte minst för elever som kanske har svårt att komma igång med skrivandet. Elever som vill skapa illustrationer till sin skrivna berättelse får så klart göra det. 

Råvaror i säsong är en smart utgångspunkt för att aktualisera de tre perspektiven hälsa, ekonomi och miljö (HEM) och öva eleverna att göra medvetna val i HKK-undervisningen.

En råvara i säsong är en råvara som är som bäst just nu i närområdet. Säsongsbegreppet används kanske mest om grönsaker, frukt och bär, men går även att applicera på kött, fisk och skaldjur. Fördelarna med att välja mat i säsong är flera.

Smak: Råvaror i säsong smakar som de ska göra. De är mogna och karakteristiska. Konsistensen och texturen är den rätta. I undervisningen kan detta undersökas till exempel genom jämförelser av mogna, omogna och övermogna exemplar av samma vara. Det går även att utforska skillnaden mellan säsongsmogna svenska råvaror och importerade alternativ. Utgången i en match mellan lokalodlade solmogna tomater och för tidigt skördade långväga kusiner är en smakupplevelse eleverna bär med sig länge.

Rabarber hör våren och försommaren till.

Hälsa: Den som äter råvaror i säsong får en naturlig variation av kosten. Och variation är kanske det viktigaste och enklaste kostrådet att följa. Mat i säsong innehåller dessutom ofta mer av råvarans näringsämnen. Med utgångspunkt i en säsongsguide kan olika årstiders eller månaders säsongsgrönsaker jämföras vad gäller näringsinnehåll. Så kan också undervisningen om Matcirkelns olika grupper fördjupas genom att variationen inom en grupp lyfts fram.

Ekonomi: Det finns ofta mycket av en råvara i säsong. Med ett stort utbud sjunker vanligen priset. För den som odlar egna grönsaker, frukter och bär, eller som fiskar och jagar, kan prisbilden bli ännu mer attraktiv. Prisets utveckling under säsong kan också undersökas utifrån de klassiska begreppen tillgång och efterfrågan. I undervisningen kan det ske genom en jämförelse av färskpotatisens prisresa från första primörerna och framåt. Eller varför inte med jordgubbar i fokus, där priset förändras dramatiskt på några dagar efter midsommar. Ekonomiperspektivet kan därtill aktualiseras i arbetet med olika metoder för konservering och förvaring.

Miljö: Odling, uppfödning, fiske och jakt i närområdet borgar för inga eller korta transporter av maten. Vilket är ett miljösmart val sett till utsläpp av växthusgaser. Det gäller dock också att nära transporter sker med eftertanke. En bensin- eller dieseldriven resa till och från livsmedelsbutiken påverkar så klart också säsongsmatens klimatavtryck. Närodlad mat medför också bättre möjlighet att ha koll på eventuell användning av bekämpningsmedel. Allra bäst kontroll får den som odlar själv eller som köper ekologiskt certifierat.

Snurrigt om säsong i handeln.

Råvaror i säsong är även en bra utgångspunkt för att öva elever att göra medvetna val och anlägga kritiska perspektiv i mötet med handelns köpbudskap. I ett lärande om fördelarna med säsongsmat kan elever utveckla förmågan att se och argumentera med hjälp av flera olika perspektiv. När argumenten underbyggs med korrekta fakta och centrala begrepp så fördjupas kunskaperna men också förmågan att bygga upp en argumentation. Ett kritiskt förhållningssätt kan också övas genom undersökning av några livsmedelsbutikers eller matkedjors användning av säsongsbegreppet. Min erfarenhet är att handeln har en ganska snurrig syn på saken, vilket är tacksamt att studera. En sådan studie kan bilda grund för skrivandet av en argumenterande text, till exempel ett brev till handlaren eller en debattartikel.

Avslutningsvis några tips på säsongsguider för användning i undervisningen:

http://säsongsmat.nu

https://www.radron.se/vardagskunskap/gronsaksaret/

https://www.aktavara.org/sasongsguiden

https://fransverige.se/aktuellt/svenska-gronsaker-frukter-och-bar-i-sasong/

En smaklig och medveten sommarsäsong önskar Magnus Myrberg.