Suga på tidsramarna
När jag började blogga för Pedagog Uppsala lovade jag mig själv att vara sparsam med inlägg om ämnets ofta snäva ramfaktorer. Att salens läge, utformning och utrustning, schemat, gruppstorlekar, budgeten med mera spelar stor roll för vad som är (o)möjligt i ämnet vet ju ändå alla kollegor. Men här kommer trots allt ett inlägg om krympande tidsramar trots utökad timplan.
Från och med höstterminen 2024 har elever rätt till 130 undervisningstimmar i HKK, fördelade på 40 timmar i låg- och mellanstadiet och 90 timmar i högstadiet. En ökning med sammanlagt 12 timmar jämfört med den föregående timplanen. Fast även efter denna förändring är HKK grundskolans i särklass minsta ämne sett till antalet undervisningstimmar.
I Uppsala kommun finns ett omvandlingsverktyg för hur timplanens garanterade timmar ska fördelas i undervisningsminuter per vecka i olika årskurser. Enligt detta dokument ska varje elev i årskurs 6 undervisas i HKK under 67 minuter/vecka. I praktiken fördelas dessa minuter ofta som ett längre pass varje vecka under en termin eller varannan vecka under ett helt läsår. Det borde innebära undervisningspass på 134 minuter.
Den tänkta praktiken rimmar dock illa med den verkliga. På mitt schema över HKK-undervisning i åk 6 har grupperna endast 120 minuter/vecka under en termin. Redan där försvinner 14 minuter per tillfälle, vilket blir 238 förlorade minuter när det multipliceras med 17 lektionstillfällen under en termin (varje vecka) eller ett läsår (varannan vecka). Mer än 10 procent av grundskolans minsta ämne borta. Oturligt, men det slutar tyvärr inte där.
Timplan, schema och faktisk undervisningstid är några av de ramfaktorer som påverkar HKK-undervisningen. Bild: Magnus Myrberg
I min tjänst tar jag emot elevgrupper från flera andra kommunala skolor, eftersom deras hemskolor inte har någon HKK-sal. Upplägget innebär att eleverna åker buss till skolan där jag arbetar. Bussresor som inte är helt enkla för hemskolorna att få till schemamässigt. En svårighet som jag har stor respekt för, men som får uppenbara konsekvenser för HKK-undervisningen. För en av de grupper jag undervisar innevarande termin innebär det att den schemalagda tiden om 120 minuter i praktiken måste minskas till 105 minuter. För att eleverna ska hinna med bussen tillbaka till sin hemskola. 15 minuter X 17 veckor är som bekant 255 minuter. Om vi till de tidigare nämnda 238 minuterna adderar 255 minuter blir det 493 förlorade minuter. Det är mer än 8 undervisningstimmar av de från början totalt 40 timmarna i åk 6.
För flera år sedan arbetade jag inom en stor friskolekoncern. Det fanns positiva sidor med den arbetsgivaren, men en av baksidorna var att mer än en tredjedel av timplanen i HKK försvann i skolans schemaläggning. En variant av timplan som friskolekoncernen menade sig ha dispens för. Det var svårt att göra ett professionellt jobb som HKK-lärare under sådana omständigheter.
En tredjedel är ju som bekant ungefär 33 procent. I mitt nuvarande kommunala uppdrag kan jag konstatera att jag har vissa grupper som i praktiken förlorar drygt 20 procent av den undervisningstid de har rätt till i HKK. Det är inte i nivå med den stora friskolekoncernens anorektiska timplan, men ändå djupt problematiskt. Något dylikt skulle knappast accepteras för ämnen som svenska, matte eller engelska. I HKK ska lärare och elever tydligen kunna suga på tidsramarna.