ULF i Uppsala - bakgrund

Bakgrund

Regeringen gav 2017 Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Karlstads universitet i uppdrag att planera och genomföra en försöksverksamhet i syfte att utveckla och pröva olika modeller för samverkan mellan lärosäten och huvudmän inom skolväsendet kring praktiknära forskning. Denna femåriga försöksverksamhet har nu förlängts till 2024 och kommer därefter bli permanent.

Ursprunget till ULF kom av att Uppsala universitet med stöd av tre andra lärosäten uppvaktade utbildningsdepartementet för att möjliggöra en försöksverksamhet med syfte att bygga upp strukturer för skolnära forskning med sjukvårdens ALF-avtal som förebild. Mer om syftet och det centrala avtalet finns att ta del av under nationell samverkan. Medel har säkerställts av staten för perioden 2018–2021. Nu är alltså den försöksverksamheten förlängd till 2024 för att sedan bli permanent.

Vad skiljer ULF från tidigare skolforskning?

Skolan har under lång tid varit föremål för forskning där forskarsamhället intresserat sig för en stor bredd av frågor från olika ämnesdiscipliner. Många gånger har dock denna forskning tagits emot med ljumt intresse från professionen.

Under den senaste 10 års perioden har vi sett en ny ansats där våra skolor blir konsumenter av forskning eller kanske snarare forskningsbaserade fortbildnings- och utvecklingskoncept. Matematiklyftet är ett sådant exempel. Den senare utvecklingen är säkerligen kopplad till Skollagens skrivningar om Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet men också påskyndad av det genomslag som forskare som John Hattie fått.

Det mervärde ULF vill bidra med är att professionen tydligare blir ett subjekt i svensk skolforskning. Utgångspunkten är att skolforskning blir riktigt intressant först när den svarar mot de frågor professionen själv ställer. Häri ligger också projektets stora utmaning. Svensk skola behöver utveckla sin förmåga att formulera forskningsfrågor och behöver för att kunna göra det ingå ett nära samarbete med akademien.

På samma sätt behöver den akademiska världen utveckla sin kunskap om professionens villkor och frågor för att kunna utveckla för professionen intressantare forskning. Härigenom uppstår ett ömsesidigt beroende för gemensam framgång. Detta skapar förutsättningar en jämbördig arbetsrelation.

Höga ambitioner

Som rikets fjärde stad med två lokala universitet, starka tidigare samverkansformer och höga politiska mål, bland annat uttryckt i inrättandet av många lektorat är också ambitionsnivån i ULF samarbetet högt ställd. Målsättningen är att i skarpt läge pröva en organisation för en egen forskningsmiljö i ett 0–20-perspektiv. Miljön byggs upp i samverkan med Uppsala universitet. Miljöerna omhändertar de tre huvudprocesserna; frågefångst, genomförande och spridning och samlar kommunens alla FoU-aktiviteter. Ämnesdidaktik och ledarskap är bärande teman.

Utifrån våra erfarenheter från de första årens försöksverksamhet organiserar vi nu vår FoU-miljö närmare skolformerna genom så kallade samverkanslektorat, en för varje skolform. I lektorsuppdraget ligger att utifrån skolformernas behov bistå med processtöd, handledning, forskningsöversikter och arbete riktat mot spridning av resultat och inventering av möjliga forskningsfrågor i samverkan med Uppsala universitet.

Hur har försöksverksamheten gestaltats?

Det första året, 2018, utmärktes av uppbyggandet av en nationell och lokal organisation för ULF. De 27 lärosätena organiserades i fyra noder med Uppsala universitet, Umeå universitet, Karlstad universitet och Göteborgs universitet som nav. En organisation för styrning, utvärdering och spridning av erfarenheter byggdes upp både på en nationell nivå, på nodnivå och i relation till varje avtal mellan enskilda huvudmän och lärosäten. En mängd avtal skrevs på dessa nivåer. Lokalt för Uppsala kommun var formerandet av en operativ arbetsgrupp med representation från alla skolformer och universitetet startpunkten. Representation i lokal samverkansgrupp, där även Enköpings kommun och NTI gymnasiet deltar, med fokus på mer strategiska frågor med koppling till bland annat ekonomi är en annan del av denna organisering.

Avtalet innebär framförallt för kommunens del ett ekonomiskt stöd till utveckling av lektorsrollen i relation till uppbyggandet av vår FoU-miljö, konkret genom utbildningsinsatser och handledning av lärardrivna utvecklingsprojekt. Ett annat värdefullt bidrag från Uppsala universitet är den personella samverkan som sker mellan vår och kommunens forskningsmiljöer och universitetets samt det stöd seniora forskare ger kommunens lektorer och miljö. Kommunens medfinansiering sker i huvudsak genom finansiering med egen tid.