Aktiv högläsning

Bakgrund

Inför läsåret 2016/2017 stod det i vår skolas verksamhetsplan att ”Våra elever ska utveckla förmågor i yngre åldrar som bär för de högre betygsstegen när de avslutar grund- och gymnasieskolan. I undervisningen siktar vi betydligt högre än lägstanivån. Ett tecken på om vi lyckas med detta är att ligga på höga medelvärden i test som mäter mer än lägstanivån. Vi definierar målet som att medelresultatet hos skolans elever ligger i genomsnitt en standardavvikelse över riksgenomsnittet. Ett led i detta är att utveckla arbetet med den lärarledda aktiva högläsningen då detta kan anses leda till en mer medveten och riktad undervisning mot, för läs- och skrivförmågan, viktiga förmågor såsom ordförståelse, hörförståelse och stavning.” Jag och skolans logoped, Erik Landfeldt, funderade tillsammans på hur vi skulle kunna lägga upp vårt arbete för att hjälpa eleverna i den riktning som vi siktade mot. Vi landade i något som vi kallar Aktiv högläsning. Läs hela arbetet här Aktiv högläsning.pdf (PDF, 791 KB). 

 

Vad är då Aktiv högläsning?

Aktiv högläsning handlar om att göra eleverna delaktiga i litteraturen som du som lärare läser högt. För att kunna använda sig av metoden krävs av dig som lärare att du är väl förberedd. Arbetssättet är ett nära samarbete mellan lärare och elever, ett arbete som vi anser gynnar elevgruppens lärande och även gemenskap/samhörighet i gruppen.

 

Hur arbetades metoden fram?

Vi fick i uppdrag av skolans elevhälsoteam att ta fram en metod som säkerställde att vi fick en spridning av litteratur i årskurserna samt att vi fick en progression bland böckerna. Risken var annars stor att eleverna fick höra samma bok i olika årskurser av olika lärare. Vi spånade tillsammans, läste olika forskning och kom sedan fram till vår metod, Aktiv högläsning.

Utifrån den forskning vi hade läst så testade jag mig fram i klassrummet tillsammans med eleverna och dokumenterade allt som hände. Eleverna fick prova på att vara ”detektiver” vissa lektioner och då skulle de räcka upp handen så fort ett ord eller uttryck var svårt att förstå. Detta kräver så klart en trygg elevgrupp. Genom att de var konstnärer under andra lektioner kunde jag se vad de plockade upp ur det lästa kapitlet. Hade de förstått vad texten handlade om? Vi pratade väldigt mycket om texten som lästes och jag upplevde att eleverna blev mer engagerade än vanligt, de fick en närmare relation till den aktuella litteraturen och det väcktes en större nyfikenhet för vad som skulle hända här näst. Den bok jag använde mig av när jag arbetade fram modellen i klassrummet var Glasbarnen av Kristina Ohlsson och när arbetet fortskred ökade antalet böcker. Här hittar du förslag på böcker i årskurserna f-4. Högläsningsböcker.pdf (PDF, 97 KB)

För att kunna fortsätta arbetet med medveten och riktad undervisning mot läs- och skrivförmågan och andra viktiga förmågor såsom ordförståelse, hörförståelse och stavning presenterades metoden på skolan för att fler lärare i fler årskurser skulle kunna använda arbetssättet.

Vad behöver läraren tänka på?

Som lärare behöver du vara väl insatt i metoden för att kunna arbeta med den på ett tillfredsställande sätt. Boken behöver vara läst och du bör vara väl förtrogen med det tillhörande dokumentet. De ord och uttryck som enligt mallen ska tas upp vid varje kapitel behöver du fundera över om de passar just din elevgrupp. Du behöver ha i åtanke om du har språkstarka eller språksvaga elever, vad har de för bakgrund och om de är vana läsare. Först när du är väl förberedd kan arbetet gynna elevernas utveckling.

De potentiella hinder som vi kan se med arbetet är bristen på förberedelse, att man som lärare inte har läst och förstått syftet med metoden och att man inte gör eleverna delaktiga i arbetet. Arbetet tar tid och här behöver man lita på att det ger eleverna mer än vad det tar.

Varför är metoden bra?

När man arbetar med Aktiv högläsning sprider sig gärna arbetssättet till andra ämnen. Vi vet att läs- och ordförståelsen blir allt viktigare då eleverna i högre årskurser behöver ta in och bearbeta mer läst text i samtliga ämnen. Har eleverna en grund och en vana att arbeta likt aktiv högläsning kommer de lättare kunna ta till sig och förstå texter på egen hand. Det ger också dig som lärare ett strukturerat sätt att arbeta med högläsningen där du kan lära eleverna till exempel olika läsförståelsestrategier, på så sätt blir inte eleverna passiva lyssnare utan behöver vara aktiva under lektionen. Elever med olika språkliga utmaningar gynnas av arbetet då ord och uttryck bryts ner och övas att använda på olika sätt, likt robust ordförrådsinlärning (Robust ordförrådsinlärning.pdf (PDF, 118 KB)).

Vilken forskning kan vi luta oss mot?

Sedan urminnes tider har människor samlats runt en berättare för att höra historier, men med tiden har skrivna medier som böcker, tidningar och internet blivit mer vanliga sätt att ta till sig berättelser och fakta. Ändå har högläsning, särskilt för barn, fortfarande stor betydelse och är en viktig del i att bygga elevernas ordförråd.

Forskning har visat på att högläsning spelar en viktig roll i att bygga elevernas ordförråd, särskilt under de första skolåren då elevernas läsfärdigheter inte är tillräckligt starka för att ta till sig nya ord på egen hand. Högläsning kan också bidra till att minska de kulturella och socio-ekonomiska skillnaderna som kan påverka elevernas studieresultat på negativt sätt. Läraren kan med hjälp av högläsning och olika didaktiska metoder utveckla elevernas ord-, hör- och läsförståelse.

Forskning visar också att en högläsande lärare i klassrummet signalerar en positiv inställning till läsning och olika texter, vilket är inspirerande och stödjande för eleverna. Högläsningen ger eleverna möjligheter att möta texter som de annars kanske aldrig skulle ha kommit i kontakt med. Skönlitteratur erbjuder stora möjligheter för språkutveckling och kognitiv utveckling. Särskilt elever med språkliga svårigheter kan förbättra sitt ordförråd och få en ökad läsupplevelse genom att ta del av högläsning.

En annan viktig faktor att ta hänsyn till är elever med läsförståelsesvårigheter, som enligt en avhandling av Maria Levlin (2014), riskerar att inte klara de Nationella Proven i svenska på grund av en bristande läsförståelse. Här blir högläsningen ännu viktigare då det kan hjälpa eleverna att utveckla sin läsförståelse och förbättra deras resultat.

Har arbetssättet spridit sig?

Aktiv högläsning har spridit sig i Uppsala kommun. Erik har berättat om metoden på speciallärarprogrammet samt på olika träffar med speciallärare och logopeder i Uppsala kommun. Vi har sett att det finns ett stort intresse av att arbeta med modellen.

 

 

 

 

Idag arbetar jag på en annan skola, Storvretaskolan, och till min glädje används vårt arbetsmaterial även där. Det känns fint att se att andra skolor har tagit tillvara på vårt arbetssätt och att det sprids vidare till elevernas fördel och utveckling.

Tänk på det här när du ska arbeta med Aktiv högläsning:

• Var väl förberedd, du måste ha läst boken.
• Se till att du har en inbjudande miljö.
• Använd dig av robust ordförrådsinlärning.
• Låt arbetet få ta tid.
• Ha roligt tillsammans med dina elever.
• Använd mallen Mall för högläsningsarbete.pdf (PDF, 249 KB)

 

Har du frågor eller funderingar kring Aktiv högläsning så går det bra att höra av sig till mig på Teams eller via mejl: anna.sjolin@skola.uppsala.se

 

Anna Sjölin, webbredaktör grundskolan