Mitt formativa klassrum

Här bloggar jag, Maja Back Lakic, om min undervisning som präglas av ett formativt synsätt på undervisning. Jag arbetar som svensk- och engelsklärare på Västra Stenhagenskolans högstadium. Här på bloggen kommer jag att berätta om vad som pågår i mitt klassrum. Välkommen hit! Hör gärna av dig om du har frågor eller funderingar.

  • Högläsning för stora barn

    Maja Back Lakic2019-05-07

    Det är en självklar del av svensk-undervisningen under låg- och mellanstadiet att läsa högt för eleverna, men det är inte lika självklart på högtadiet. Jag tror att högläsning är ett ypperligt tillfälle att modellera läsförståelse. Både att eleverna får berätta för varandra och att jag kan berätta hur jag tänker.  

    Det är naturligtvis också ett sätt att vara en god läsande förebild, och att inspirera till läsning. 

    Textsamtal 

    Att ha textsamtal är bland det roligaste jag vet. Oftast använder jag mig av en förenklad version av Chambers modell:

    - Vad gillade du?

    - Vad gillade du inte?

    - Mönster?

    - Frågor/Problem? 

    De är bra eftersom det inte kräver någon förberedelse, utan frågorna är tillämpbara på alla texter (både skönlitterära och sakprosa). 

    Jag använder mina rollkort för att snabbt göra grupper om jag tycker att de behöver vara fler än två, annars får de prata med sin granne. Sedan tar vi ofta "en runda" så att alla som vill får svara på frågan vi diskuterar. Man får säga samma som någon annan och man får säga pass, och på detta sätt synliggör vi lärandet.  

    Digitala verktyg 

    Ofta använder vi appen Simple Mind+ för att skapa gemensamma tankekartor över boken. De blir också en bra grund för att ha boksamtal eller skriva om boken. 

    För textsamtal använder jag ibland appen som heter just Boksamtal, vilken är skapad för ändamålet. Har man den uppkopplad på projektorn så kan alla dessutom se frågan och jag kan enkelt bläddra vidare efter någon minut. Passar inte frågan som slumpas fram så bläddrar jag bara vidare. 

    Om man vill jobba med kronologi så rekomderar jag appen Timeline 3D. Den är enkel att arbeta med och det blir visuellt väldigt tydligt för eleverna. 

    Jag använder också ibland Microsoft Forms för att göra enkäter där eleverna får skriva ner sina tankar om det vi läst, enskilt eller i par. Efter att vi gjort det så tittar vi på svaren tillsammans på skärmen. Eleverna får då inte se vem som svarat vad, vilket gör att vi kan diskutera hur utvecklade resonemangen är. 

    Skrivuppgifter 

    Efter gemensam läsning så passar det bra med någon gemensam skrivuppgift. Framförallt om eleverna också ska läsa en egen bok och skriva en egen text. 

     

    Jag hoppas med detta inlägg att jag kan inspirera fler att läsa mer för sina elever, både stora och små.  

     

     

    (0)Kommentera

  • En praouppgift: Reportage från en arbetsplats

    Maja Back Lakic2019-04-09

    Den här veckan är mina åttor ute på prao. För att praon ska kännas meningsfull och för att de ska få bearbeta sina upplevelser brukar jag arbeta med textgenren reportage under denna tid. Nedan följer min planering för svenskan under denna period. Håll till godo! 

     
    Tidsåtgång: ca 4 veckor (inklusive en veckas prao)
     

    Så här ser arbetsgången ut: 

    Vecka 1

    1. Vi läser ett reportage tillsammans. Jag har valt att använda den exempeltext som finns på nordiska språks sida för nationella prov. Eleverna undersöker först texten i par. Ni hittar uppgiften jag gjorde här. Vi identifierar sedan tillsammans de olika delarna i texten och pratar om vad som är typiskt för texttypen. 
     
    2. Det är dags att börja förbereda sig inför intervjun. Eleverna får komma på frågor som de kan ställa för att ta reda på hur det är att arbeta på deras praoplats, men jag ger dem också en instruktion som innehåller förslag. En del använder bara dem, och en del vill använda sina egna. För de som är nervösa inför prao-intervjun är det skönt att ta ha ett papper att hålla i och färdiga frågor. 
     
    3. Jag bjuder in en person som de får öva på. Jag frågar intervjupersonen om jag får spela in. Alla som vill får ställa en fråga och alla ska anteckna. Efteråt brukar jag fråga om det var svårt att hinna med, och det tycker de ofta att det är. Tanken med det är att de ska förstå varför man spelar in. 
     

    Vecka 2

    4. Steg fyra är att praoa och att genomföra intervjun. 
     

    Vecka 3

    5. Väl tillbaka i skolan så skriver jag tillsammans med klassen en exempeltext om vår intervjuperson, men först tittar vi på Orka pluggas tips.
     
    Jag har dokumentet uppe på skärmen så att alla kan se hur texten blir till och bearbetas av oss alla. 
     

    Vecka 3-4

    6. Eleverna skriver en egen text med exempeltexten och vår gemensamma text som ”mallar”.
     
    Förhoppningsvis har de allra flesta bra koll på vad de ska göra och hur de ska gå tillväga (eftersom vi redan gjort det en gång tillsammans). Jag kan därför ofta gå runt och läsa deras texter och komma med individuell formativ respons. 
     
    Vanligen så har vi en hjälplista på tavlan där de skriver upp sig så att de inte behöver sitta och vänta och bevaka att jag ser deras händer i luften. 
     
    7. Eleverna ska lyssna på sina egna texter innan de lämnar in dem. Det gör de med ”uppläsning”. Jag uppmanar alla att göra detta för att normalisera ett av alla de verktyg som dyslektikerna har stor nytta av. 
     
    8. Eleverna läser texterna högt för varandra i små grupper. Då de vet om det så får deras texter en mottagare. Dessutom får de dela sina erfarenheter från praon med varandra. 
     
    9. Texterna lämnas in för bedömning. Eftersom vi gjort så mycket tillsammans innan de skriver själva så brukar jag generellt få in ganska bra texter, vilket underlättar vid rättningen då det går snabbare. Elevens får kommentaren från mig och jag fyller i deras matris i Unikum. 
     
    10. Eleverna bearbetar sina texter. 
     
    11. Jag gör en summativ bedömning i unikum. Det innebär att jag markerar i matrisen vad de visat mig att de kan.
     
    (0)Kommentera

  • Hitta fakta på egen hand

    Maja Back Lakic2019-03-27

    Att avgränsa var elever ska hitta information till uppgifter och arbeten är en viktigt NPF-anpassning i mitt klassrum. Jag brukar göra en lista med länkar (om det handlar om digitala källor) som jag delar med klassen. Detta gör att man slipper slösa tid på att de letar efter bra sidor med vettig information. 

    Det är bra om man delar upp listan så att det tydligt för eleverna vad som är ”basen” och vad som är fördjupning i ämnet. 

     

    NEs texter i olika versioner 

    NE har en jättebra funktion, nämligen att man kan välja om man vill läsa en ”enkel” eller ”lång” version. Det har mina elever som tycker att det är jobbigt med stora textmassor stor nytta av. Man ändrar enkelt i höger hörn. 

     

    Simple English Wikipedia 

    På engelska hade jag inte hittat någon bra motsvarighet, men sen upptäckte jag att Wikipedia finns ju i en förenklad version - Simple English Wikipedia! Det är perfekt när man vill att eleverna ska kunna undersöka något på egen hand. Vill de fördjupa sig så kan de ju naturligtvis gå vidare till den vanliga sidan. 

     

    (0)Kommentera
Visa färre Visar 46 - 48 av 53 Visa fler