Mitt formativa klassrum

Ta gärna del av Majas blogg tillbaka i tiden! Hon är föräldraledig och uppdaterar därför inte bloggen just nu. Här bloggar jag, Maja Back Lakic, om min undervisning som präglas av ett formativt synsätt på undervisning. Jag arbetar som svensk- och engelsklärare på Västra Stenhagenskolans högstadium. Här på bloggen kommer jag att berätta om vad som pågår i mitt klassrum. Välkommen hit! Hör gärna av dig om du har frågor eller funderingar.

  • En praouppgift: Reportage från en arbetsplats

    Maja Back Lakic2019-04-09

    Den här veckan är mina åttor ute på prao. För att praon ska kännas meningsfull och för att de ska få bearbeta sina upplevelser brukar jag arbeta med textgenren reportage under denna tid. Nedan följer min planering för svenskan under denna period. Håll till godo! 

     
    Tidsåtgång: ca 4 veckor (inklusive en veckas prao)
     

    Så här ser arbetsgången ut: 

    Vecka 1

    1. Vi läser ett reportage tillsammans. Jag har valt att använda den exempeltext som finns på nordiska språks sida för nationella prov. Eleverna undersöker först texten i par. Ni hittar uppgiften jag gjorde här. Vi identifierar sedan tillsammans de olika delarna i texten och pratar om vad som är typiskt för texttypen. 
     
    2. Det är dags att börja förbereda sig inför intervjun. Eleverna får komma på frågor som de kan ställa för att ta reda på hur det är att arbeta på deras praoplats, men jag ger dem också en instruktion som innehåller förslag. En del använder bara dem, och en del vill använda sina egna. För de som är nervösa inför prao-intervjun är det skönt att ta ha ett papper att hålla i och färdiga frågor. 
     
    3. Jag bjuder in en person som de får öva på. Jag frågar intervjupersonen om jag får spela in. Alla som vill får ställa en fråga och alla ska anteckna. Efteråt brukar jag fråga om det var svårt att hinna med, och det tycker de ofta att det är. Tanken med det är att de ska förstå varför man spelar in. 
     

    Vecka 2

    4. Steg fyra är att praoa och att genomföra intervjun. 
     

    Vecka 3

    5. Väl tillbaka i skolan så skriver jag tillsammans med klassen en exempeltext om vår intervjuperson, men först tittar vi på Orka pluggas tips.
     
    Jag har dokumentet uppe på skärmen så att alla kan se hur texten blir till och bearbetas av oss alla. 
     

    Vecka 3-4

    6. Eleverna skriver en egen text med exempeltexten och vår gemensamma text som ”mallar”.
     
    Förhoppningsvis har de allra flesta bra koll på vad de ska göra och hur de ska gå tillväga (eftersom vi redan gjort det en gång tillsammans). Jag kan därför ofta gå runt och läsa deras texter och komma med individuell formativ respons. 
     
    Vanligen så har vi en hjälplista på tavlan där de skriver upp sig så att de inte behöver sitta och vänta och bevaka att jag ser deras händer i luften. 
     
    7. Eleverna ska lyssna på sina egna texter innan de lämnar in dem. Det gör de med ”uppläsning”. Jag uppmanar alla att göra detta för att normalisera ett av alla de verktyg som dyslektikerna har stor nytta av. 
     
    8. Eleverna läser texterna högt för varandra i små grupper. Då de vet om det så får deras texter en mottagare. Dessutom får de dela sina erfarenheter från praon med varandra. 
     
    9. Texterna lämnas in för bedömning. Eftersom vi gjort så mycket tillsammans innan de skriver själva så brukar jag generellt få in ganska bra texter, vilket underlättar vid rättningen då det går snabbare. Elevens får kommentaren från mig och jag fyller i deras matris i Unikum. 
     
    10. Eleverna bearbetar sina texter. 
     
    11. Jag gör en summativ bedömning i unikum. Det innebär att jag markerar i matrisen vad de visat mig att de kan.
     
    (0)Kommentera

  • Hitta fakta på egen hand

    Maja Back Lakic2019-03-27

    Att avgränsa var elever ska hitta information till uppgifter och arbeten är en viktigt NPF-anpassning i mitt klassrum. Jag brukar göra en lista med länkar (om det handlar om digitala källor) som jag delar med klassen. Detta gör att man slipper slösa tid på att de letar efter bra sidor med vettig information. 

    Det är bra om man delar upp listan så att det tydligt för eleverna vad som är ”basen” och vad som är fördjupning i ämnet. 

     

    NEs texter i olika versioner 

    NE har en jättebra funktion, nämligen att man kan välja om man vill läsa en ”enkel” eller ”lång” version. Det har mina elever som tycker att det är jobbigt med stora textmassor stor nytta av. Man ändrar enkelt i höger hörn. 

     

    Simple English Wikipedia 

    På engelska hade jag inte hittat någon bra motsvarighet, men sen upptäckte jag att Wikipedia finns ju i en förenklad version - Simple English Wikipedia! Det är perfekt när man vill att eleverna ska kunna undersöka något på egen hand. Vill de fördjupa sig så kan de ju naturligtvis gå vidare till den vanliga sidan. 

     

    (0)Kommentera

  • Betygssättning

    Maja Back Lakic2019-03-19

    Hur sätts betyg?

    Att förklara detta för elever och föräldrar kan vara komplicerat. Jag tycker att Skolverket har gjort ett bra jobb. Du hittar klippet här. Vi har visat det både på föräldramöten och på mentorstiden för våra högstadieelever. 

    Förtydliga unikums matriser för eleverna 

    Jag använder Unikums matriser för att visa vad man blir bedömd på i mina ämnen. Jag har skapar keynote-presentationer (men det skulle såklart gå lika bra med exempelvis PowerPoint) till alla årskurser jag undervisar. VI tittar på dem tillsammans ett par gånger per termin. Jag tycker att det skapar transparens i den summativa bedömningen - vad är markerat i unikum och varför? Om eleverna har det klart för sig så tror jag att de har enklare att förstå sitt eget betyg. 

     

     

     

    (0)Kommentera
Visa färre Visar 49 - 51 av 55 Visa fler