Uppdrag språk

I vårt förra inlägg gav vi förslag på stödverktyg för prioritering där man tillsammans funderar på vad vi ska fortsätta med, sluta med, börja med och skruva på i en vardag som utmanar.

Något som vi alltid måste fortsätta med är språk- och kunskapsutveckling. Det kan så klart ske på många olika sätt, beroende på barnens erfarenheter och förutsättningar. Mötet med barnen kommer alltid att finnas där centralt i förskolans arbete. Vi kan påverka hur och om vad vi samtalar med barnen.

Hur kan vi arbeta med tex språk- och kommunikationsmålen i läroplanen när vardagen utmanar? När vi har gjort gemensamma överenskommelser och prioriterat vad som ska få ha fokus behövs en plan för hur det ska ske.

Det som står i läroplanen för förskolan under rubriken: kommunikation och skapande är

Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. (Lpfö 18, s. 8)

Hur kan vi arbeta med det när vardagen utmanar?

När vi skriver att vi behöver planera för språk- och kunskapsutveckling så gäller det alla barn, oavsett vilket förstaspråk barnet har eller om det talar ett eller flera språk. Vi ska ha en plan för hur vi ger bästa möjliga förutsättningar för språkutveckling utifrån de förkunskaper och förutsättningar som finns.

Språkplanen -ett medvetet stöd att hålla sig i  

Anna Wahlgren (2024) skriver i sin artikel: Forskaren: Så viktig är rektorn för barnens språkutveckling, att Ann S. Pihlgren kommit fram till i sin forskning att man bör skriva en språkplan över hur språkutvecklingsarbetet ska gå till. Språkplanen ska specificera vad just vår förskola ska göra för att utveckla våra barns språkutveckling samt att den ska vara skriven för personalen. Planen ska vara konkret och tydlig samt förklara exakt vad personalen förväntas göra.

Ett sätt kan vara att ha en språkplan med långsiktiga didaktiska planeringar. Språkplaner kan utformas på olika sätt och ha fokus på olika innehåll, det viktiga är att komma överens om hur ni i arbetslaget och på förskolan tillsammans ska arbeta språk- och kunskapsutvecklande och vilka delar av språket som ni lägger extra gemensamma krafter på just nu. Har ni väl gjort en språkplan har ni något att hålla i och hela tiden komma tillbaka till. Många förskolor har någonstans skrivit ned sina arbetssätt kring språk och kommunikation, kanske i en verksamhetsplan, i ett reflektionsverktyg eller så kan vi gå till enhetsanalysen där vi skrivit om våra medvetet valda arbetssätt kring språk och kommunikation. Här kan ni börja att ringa in era arbetssätt och samla dem.

Fundera på hur ni kan lyfta fram dessa tydligt så att de är synliga och kända av alla pedagoger och familjer, den här terminen fokuserar vi på de här språkmålen genom att vi arbetar på det här sättet.

Språkutvecklande förhållningssätt i alla sammanhang

Vid skapandet av en språkplan så är det viktigt att tänka kring vårt språkutvecklande förhållningssätt i alla sammanhang. Att tillsammans komma fram till hur vi ska jobba på förskolan, utifrån våra medvetet valda arbetssätt så att barnen i mötet med oss vuxna får utmanas och utvecklas i alla delar i språket. Alla vuxna kring barnen behöver förstå hur viktiga de är för språkutvecklingen, när samtliga pedagoger arbetar medvetet med detta och samverkar med barnets familj, så blir förutsättningarna bästa tänkbara. I mötet med barnen varje dag gör vi som störst skillnad och det kan vi göra varje dag oavsett om vi har möjlighet att genomföra de aktiviteter och den undervisning som vi planerat för. 

På bilden nedan hittar ni exempel på alla delar som kan finnas med i en språkplan:

Bild lånad från Linköpings kommun 2023, bilaga 5 rapporten Språkutvecklande förskola

Inspiration till att ta fram egna språkplaner

Vi vill avsluta med att tipsa om var du kan hitta inspiration till språkplaner om du blir nyfiken på att tänka mer om detta.

I Ann Pihlgrens bok Läsa, Skriva och Räkna i förskolan s.268-269 finns tabeller som visar på gemensamma överenskommelser i en hel kommun när det kommer till progression i metaspråklig uppmärksamhet.

I boken Svenska som andraspråk i praktiken kap 9 finns det inspiration till språkplaner samt beskrivningar av hur blomman på bilden ovan kan användas mer ingående.

I boken Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta ger författarna bland annat exempel på hur vi kan inventera våra fysiska språkliga lärmiljöer (s.178).

På förskoleforum.se kan ni söka er fram till artikelserien om den konkreta språkpolicy som finns på Milstensgårdens förskola i Borås.
 

Referenser vi hänvisar till i bloggen för er som vill läsa mer.

Björk-Willén, P (2024) Svenska som andraspråk i praktiken. Stockholm: Natur och Kultur

Linköpings kommun (2023) och deras rapport Språkutvecklande förskola.

Pihlgren S. A (2020) Läsa, skriva och räkna i förskolan - ett undervisande förhållningssätt. Stockholm: Natur och Kultur

Samoladas Larsson, E och Bäversten, M (2021) Språkrika lärmiljöer för de yngsta. Stockholm: Lärarförlaget

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Norstedts Juridik

Wahlgren, A (2024) Forskaren: Så viktig är rektorn för barnens språkutveckling. Skolledaren.se Forskaren: Så viktig är rektorn för barnens språkutveckling (skolledaren.se)

Ha en trevlig sommar och hoppas ni vill fortsätta följa oss i höst!

Hur kan vi arbeta målinriktat med språk och kunskapsutveckling när vardagen utmanar?

Vårterminen rusar på, den här tiden på året arbetas det med pågående lärprocesser tillsammans med barnen i olika former på förskolorna och samtidigt sker utvärdering av läsåret som gått. Planer inför hösten utifrån årets analys är på ingång, vad är det vi behöver prioritera på vår förskola kommande år?

Vi varvar under arbetstiden mellan att arbeta nära barnen, gå på olika möten, lösa frånvaro etc. Vi är flexibla och kreativa för att få till en så bra verksamhet som möjligt. Vad är det som vi KAN och BEHÖVER hålla i när det kommer till språk- och kunskapsutvecklande arbete när vardagen sällan blir som vi tänkt oss? Vad är det vi ska prioritera?

Vi ska i ett par inlägg framåt  uppehålla oss vid just detta, hur vi kan arbeta målinriktat i den faktiska vardag som vi möter i våra verksamheter när det kommer till språk- och kunskapsutvecklande arbete.

Intressant just nu är att Skolverkets förslag till ändringar i förskolans läroplan är ute på remiss. Det finns förslag till flera förändringar men i detta inlägg väljer vi att fokusera på ändringen kring läsmiljöer, då vi tycker att det är ett bra exempel från förskolans utbildning som alltid behöver finnas tillgänglig oavsett vad vi har valt att fokusera på.

Skolverkets förslag på läroplansändringar om läsmiljöer

Den nya formuleringen i förslaget till förskolans läroplan lyder under avsnittet Kommunikation och skapande;

Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas stimulerande läsmiljöer som skapar intresse och nyfikenhet för såväl skönlitteratur som sakprosa och andra texter. Vid högläsning med språk- och kunskapsutvecklande syfte ska barnen få möjlighet till delaktighet genom samtal om texter och bilder.

Vad innebär det för förskolan att förslaget till ändring i läroplanen mer i detalj styr förskolans läsmiljöer?

Här ges inget utrymme för att inte ta läsningen och vårt kompensatoriska uppdrag på allvar. Kvalitativ högläsning och berättande är bevisat viktiga framgångsfaktorer för såväl enspråkiga som flerspråkiga barns språkutveckling. För att läsningen ska bli språk- och kunskapsutvecklande behöver vi arbeta aktivt med didaktiken kring högläsningen; när läser vi, vad läser vi, hur läser vi, var läser vi och för vilka? Vad är det som krävs för att nyfikenheten för läsning ska väckas hos just våra barn?

Viktigt att ställa oss frågor och diskutera och reflektera kring tex:

Hur ser våra läsmiljöer ut idag?

Har vi ett varierat och rikt utbud av litteratur tillgängligt för alla barn?

Känner alla barn sig inkluderade i den litteratur vi har?

Använder vi bilder och texter för att locka till berättande?

Använder vi oss av text och skriftspråk tillsammans med barnen som ett naturligt arbetssätt?

Hur arbetar vi med faktaböcker och faktabilderböcker?

Genom att ha en långsiktig didaktisk planering, en språkpolicy eller en språkplan på något sätt så kan böcker, högläsning och inbjudande läsmiljöer vara en naturlig del av utbildningen som vi kan hålla i även när förutsättningarna för dagen förändras.

Stödverktyg för prioritering

Vi kan inte bara lägga till när förutsättningarna är strama, vi behöver prioritera hur vi kan skapa en stabil utbildning med styrdokumenten som grund för att känna oss trygga med att vi arbetar med "rätt" delar även när dagar och veckor struktureras om. Ett stödverktyg i arbetet med att prioritera i förväg och längs vägen är denna fyrfältare.

Den kan användas på läroplanens alla målområden och som ett stöd i att följa upp och utveckla de arbetssätt som just den egna förskolan behöver prioritera. Våga ta makten över vilka delar av utbildningen som er förskola behöver prioritera, utifrån barngruppernas största behov här och nu.

Ett exempel på hur det skulle kunna se ut när det kommer till prioritering av läsmiljöerna:

I flera av våra tidigare inlägg har vi lyft upp att det är viktigt att kartlägga barnens språk. I den här bloggen kommer jag gå lite mer på djupet kring varför det är viktigt.

En likvärdig förskola

I grund och botten handlar det om att skapa en likvärdig förskola för alla barn oavsett om de är enspråkiga eller flerspråkiga. Med den information vi får genom att ha dessa samtal så har vi mycket större möjlighet att leva upp till läroplanen för förskolan och vad som står där gällande likvärdig utbildning:
”Förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd. Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar.” (Skolverket 2018)
Genom att ha samtalen så får vi den kunskap vi behöver om varje enskilt barn för att kunna arbeta språk- och kunskapsutvecklande och möta alla barn där de befinner sig i sin utveckling samt att kunna utmana dem framåt så att de får befinna sig i sin proximala utvecklingszon.

Samverkan med vårdnadshavarna- föra språksamtal

Språkkartläggningsmaterialet är ett bra sätt att starta upp samverkan med vårdnadshavarna kring barnens språk och kunskapsutveckling. Jag upplever, utifrån alla samtal jag haft genom åren, att vårdnadshavarna har ett stort intresse att samtala om sitt barns språk och språkutveckling. De visar också ett stort intresse för hur vi arbetar språkutvecklande på vår förskola och detta samtal ger oss pedagoger ett bra tillfälle att berätta om hur vi jobbar för att utveckla just deras barns språk. Det ger oss pedagoger också tillfälle att berätta hur viktigt det är att de skapar gynnsamma förhållanden hemma genom att till exempel läsa sagor och berätta berättelser samt att samtala med sina barn. Tillsammans kan förskolan och vårdnadshavarna skapa goda förutsättningar för barnets språkutveckling. Helt enkelt starta upp ett samarbete där vårdnadshavarna känner sig delaktiga och kan ha inflytande. I läroplanen för förskolan står det att:
”För att skapa bästa möjliga förutsättningar för att barnen ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt ska förskolan samarbeta på ett nära och förtroendefullt sätt med hemmen.”
(s. 17, Skolverket 2018)

Anniqa Sandell Ring (2021) visar på vikten av samarbete med vårdnadshavarna för att få information och skriver
”Att som pedagog få information om när barnet exponerades för svenska språket första gången samt barnens språkanvändning och språkförmåga på de andra språk som barnet exponeras för och använder i sin vardag kan underlätta förståelsen för barnens nuvarande och kommande språkutveckling i svenska.” (s. 215 i Mångfaldens förskola).

När vi i förskolan lagt grunden för detta samarbete genom språksamtalen så blir det lättare att ta eventuella jobbigare samtal kring språkutvecklingen längre fram, för då vet vårdnadshavarna att vi gör det för att det ska bli så bra som möjligt för just deras barn.

Språksamtal med alla familjer oavsett om de är enspråkiga och flerspråkiga?

Ja, då det handlar om att få syn på vilka språk barnet möter via media, på affären, hos vänner och grannar mm. Det handlar om att vi i förskolan ska jobba för allas lika värde och göra alla nyfikna på mångfald och genom det motarbeta kränkningar, diskriminering och rasism. Men också för att få reda på var varje barn befinner sig i sin språkutveckling, i vilka språkliga sammanhang samt hur barnen möter språk både verbalt och skriftligt.

Frågor som kan vara intressant att få svar på i samband med samtalen är: Hur mycket pratar vårdnadshavarna med sina barn, är det en pågående dialog där barnen får möjlighet att diskutera, argumentera, ställa frågor och ta sig an fakta tillsammans osv, med sina vårdnadshavare? Hur får barnen möta text och berättelser? Läser man sagor och faktaböcker? Går man till biblioteket? Förutom att många olika forskare lyfter idag hur viktigt det är att läsa böcker för barnen från en tidig ålder så att de får komma i kontakt med det kunskapsinriktade språket så står det även i förskolans läroplan att:
”Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter.” (s. 8, Skolverket 2018)

Får vi kunskap om att barnen inte möter böcker och högläsning i sina hem så blir det ännu viktigare i vårt kompensatoriska uppdrag att de får möta det mycket hos oss i förskolan.

En förskola med mångfald

Genom att ha samtalen får vi via informationen från vårdnadshavarna syn på hur mångfalden ser ut på just vår förskola och kan sedan arbeta aktivt för att behålla den och även utöka den med hur det ser ut i hela Sverige och hela världen. Det handlar om att gå från en enspråkig norm till en flerspråkig norm där alla språk är lika mycket värda och alla kan känna sig stolta över sin kultur och sina språk. På så sätt förbereder vi barnen för vårt samhälle fyllt av mångfald och att de kan ta sig an det med nyfikenhet och intresse för att bli en del i det som viktiga demokratiska medborgare.

Språkkartläggningsmaterialet

Det språkkartläggningsmaterial som vi använder som utgångspunkt i vår kommun bygger på det som finns i boken Flerspråkighet i förskolan - ett referens och metodmaterial, skriven av:Benckert Susanne, Håland Pia och Wallin Karin (Myndigheten för skolutveckling, Stockholm, 2008). Ni som arbetar i Uppsala kommun och har tillgång till Insidan kan hitta materialet här: Språkkartläggning (uppsala.se)

Materialet som finns på Insidan kan ni använda som det är eller ha det som ett stöd och inspirationskälla. Det viktiga är att ni anpassar materialet efter just er förskola och det ni behöver få kunskap om, för att kunna ha en kompensatorisk utbildning och undervisning där varje barn får det de har rätt till och kan utvecklas till sina bästa jag.

Ett tips är att ni tillsammans på förskolan tänker ut :vilka frågor behöver ni ställa till vårdnadshavarna för att få den information som behövs för att kunna planera för en kompensatorisk utbildning och undervisning.

Referenser

Sandell Ring, A (2021) Mångfaldens förskola-flerspråkighet, omsorg och undervisning. Lund: Studentlitteratur

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Norstedts Juridik