Dags att flytta fokus tillbaka till lärandet

När jullovet närmar sig och betyg ska sättas ökar trycket i skolan. Elever, lärare och vårdnadshavare dras lätt in i en intensiv slutspurt där allt ska bli klart under de sista veckorna.

Inlämningar, kompletteringar och omprov. Stressen tilltar, oron växer och lärandet riskerar att reduceras till en jakt på betyg snarare än en process där kunskap faktiskt får tid att utvecklas. För de elever som ännu inte når ett betyg blir detta särskilt problematiskt. När resultatet står i centrum riskerar deras progression att hamna i skymundan. Ett uteblivet betyg tolkas lätt som ett misslyckande, trots att lärandet pågår och viktiga steg tas. Här behöver vi som lärare bli bättre på att synliggöra det som faktiskt är skolans kärna: lärande, utveckling och tilltro till den egna förmågan.

I min undervisning försöker jag därför konsekvent att flytta fokus från betygsbokstaven till nästa steg i lärandet. I stället för att fastna i frågan ”Vad får jag?” samtalar vi om vad som behöver utvecklas. Det kan handla om att resonera mer utförligt, använda ämnesbegrepp mer självständigt eller att visa större säkerhet i sina lösningar. När detta blir tydligt vet eleven vad som ska prioriteras och var energin ska läggas.

När elever får syn på sitt eget lärande och förstår vad som krävs för att komma vidare ökar den inre motivationen. De blir mer fokuserade på lektionerna, arbetar mer målmedvetet och fortsätter ofta att repetera även utanför skolan. De vet varför de anstränger sig och vad som faktiskt gör skillnad.

Ett arbetssätt jag använder är att låta eleverna självskatta sig innan de lämnar in ett arbete. Vi pratar om vilka uppgifter de upplevt som enkla, vilka som varit svåra och vilka som varit verkligt utmanande. Genom denna reflektion skapas ansvar och medvetenhet redan från start, vilket också gör den efterföljande återkopplingen mer meningsfull.

För elever som har svårt att ta till sig skriftlig återkoppling eller som riskerar att inte nå målen, avsätter jag under en period några minuter varje lektion. Dessa används för muntlig guidning. Syftet är att säkerställa att eleven har förstått vad som krävs för att ta nästa steg. Ingen elev ska behöva lämnas ensam med oklarheter, frustration eller känslan av att ha misslyckats.

Betygshetsen i slutet av terminen skapar onödig oro. När fokus i stället ligger på kontinuerlig återkoppling, tydliga prioriteringar och tidiga samtal, minskar stressen och undervisningen blir mer meningsfull. Alla elever behöver inte ett betyg just nu. Alla elever behöver däremot känna att deras ansträngningar räknas och att det finns en väg framåt.

Saker jag försöker hålla fast vid i min praktik:

• Återkoppling ges kontinuerligt under lektionerna, både muntligt och skriftligt.
• Eleverna får i god tid veta om något saknas för att nå målen.
• Tid tas för samtal och frågor. I dessa samtal synliggörs ofta förbättringar som inte alltid fångas i prov eller slutprodukter och ingen elev lämnas ensam i förvirring eller frustration.
• Även om ett betyg inte nås för stunden finns en långsiktig plan som skapar trygghet.
• Vårdnadshavare informeras tidigt så att skola och hem kan samarbeta för att få eleven på rätt spår och hjälpa den vidare.

Det är först när vi på allvar flyttar fokus från betygsjakt till lärande som skolan kan göra det den är till för.