Att ha en språkplan att luta sig mot när vardagen utmanar
I vårt förra inlägg gav vi förslag på stödverktyg för prioritering där man tillsammans funderar på vad vi ska fortsätta med, sluta med, börja med och skruva på i en vardag som utmanar.
Något som vi alltid måste fortsätta med är språk- och kunskapsutveckling. Det kan så klart ske på många olika sätt, beroende på barnens erfarenheter och förutsättningar. Mötet med barnen kommer alltid att finnas där centralt i förskolans arbete. Vi kan påverka hur och om vad vi samtalar med barnen.
Hur kan vi arbeta med tex språk- och kommunikationsmålen i läroplanen när vardagen utmanar? När vi har gjort gemensamma överenskommelser och prioriterat vad som ska få ha fokus behövs en plan för hur det ska ske.
Det som står i läroplanen för förskolan under rubriken: kommunikation och skapande är
Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. (Lpfö 18, s. 8)
Hur kan vi arbeta med det när vardagen utmanar?
När vi skriver att vi behöver planera för språk- och kunskapsutveckling så gäller det alla barn, oavsett vilket förstaspråk barnet har eller om det talar ett eller flera språk. Vi ska ha en plan för hur vi ger bästa möjliga förutsättningar för språkutveckling utifrån de förkunskaper och förutsättningar som finns.
Språkplanen -ett medvetet stöd att hålla sig i
Anna Wahlgren (2024) skriver i sin artikel: Forskaren: Så viktig är rektorn för barnens språkutveckling, att Ann S. Pihlgren kommit fram till i sin forskning att man bör skriva en språkplan över hur språkutvecklingsarbetet ska gå till. Språkplanen ska specificera vad just vår förskola ska göra för att utveckla våra barns språkutveckling samt att den ska vara skriven för personalen. Planen ska vara konkret och tydlig samt förklara exakt vad personalen förväntas göra.
Ett sätt kan vara att ha en språkplan med långsiktiga didaktiska planeringar. Språkplaner kan utformas på olika sätt och ha fokus på olika innehåll, det viktiga är att komma överens om hur ni i arbetslaget och på förskolan tillsammans ska arbeta språk- och kunskapsutvecklande och vilka delar av språket som ni lägger extra gemensamma krafter på just nu. Har ni väl gjort en språkplan har ni något att hålla i och hela tiden komma tillbaka till. Många förskolor har någonstans skrivit ned sina arbetssätt kring språk och kommunikation, kanske i en verksamhetsplan, i ett reflektionsverktyg eller så kan vi gå till enhetsanalysen där vi skrivit om våra medvetet valda arbetssätt kring språk och kommunikation. Här kan ni börja att ringa in era arbetssätt och samla dem.
Fundera på hur ni kan lyfta fram dessa tydligt så att de är synliga och kända av alla pedagoger och familjer, den här terminen fokuserar vi på de här språkmålen genom att vi arbetar på det här sättet.
Språkutvecklande förhållningssätt i alla sammanhang
Vid skapandet av en språkplan så är det viktigt att tänka kring vårt språkutvecklande förhållningssätt i alla sammanhang. Att tillsammans komma fram till hur vi ska jobba på förskolan, utifrån våra medvetet valda arbetssätt så att barnen i mötet med oss vuxna får utmanas och utvecklas i alla delar i språket. Alla vuxna kring barnen behöver förstå hur viktiga de är för språkutvecklingen, när samtliga pedagoger arbetar medvetet med detta och samverkar med barnets familj, så blir förutsättningarna bästa tänkbara. I mötet med barnen varje dag gör vi som störst skillnad och det kan vi göra varje dag oavsett om vi har möjlighet att genomföra de aktiviteter och den undervisning som vi planerat för.
På bilden nedan hittar ni exempel på alla delar som kan finnas med i en språkplan:
Bild lånad från Linköpings kommun 2023, bilaga 5 rapporten Språkutvecklande förskola
Inspiration till att ta fram egna språkplaner
Vi vill avsluta med att tipsa om var du kan hitta inspiration till språkplaner om du blir nyfiken på att tänka mer om detta.
I Ann Pihlgrens bok Läsa, Skriva och Räkna i förskolan s.268-269 finns tabeller som visar på gemensamma överenskommelser i en hel kommun när det kommer till progression i metaspråklig uppmärksamhet.
I boken Svenska som andraspråk i praktiken kap 9 finns det inspiration till språkplaner samt beskrivningar av hur blomman på bilden ovan kan användas mer ingående.
I boken Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta ger författarna bland annat exempel på hur vi kan inventera våra fysiska språkliga lärmiljöer (s.178).
På förskoleforum.se kan ni söka er fram till artikelserien om den konkreta språkpolicy som finns på Milstensgårdens förskola i Borås.
Referenser vi hänvisar till i bloggen för er som vill läsa mer.
Björk-Willén, P (2024) Svenska som andraspråk i praktiken. Stockholm: Natur och Kultur
Linköpings kommun (2023) och deras rapport Språkutvecklande förskola.
Pihlgren S. A (2020) Läsa, skriva och räkna i förskolan - ett undervisande förhållningssätt. Stockholm: Natur och Kultur
Samoladas Larsson, E och Bäversten, M (2021) Språkrika lärmiljöer för de yngsta. Stockholm: Lärarförlaget
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Norstedts Juridik
Wahlgren, A (2024) Forskaren: Så viktig är rektorn för barnens språkutveckling. Skolledaren.se Forskaren: Så viktig är rektorn för barnens språkutveckling (skolledaren.se)
Ha en trevlig sommar och hoppas ni vill fortsätta följa oss i höst!