Digitala verktyg i undervisningen på Myrgångens förskola

Vilka används idag och varför? Vi tänkte berätta om några av de digitala verktyg vi använder på Myrgången.

Projektorns möjligheter

Vi använder projektorn för att skapa spännande lekmiljöer. Vi projicerar både på vägg och på kuben som har klätts in i vitt tyg. Barnen kan hamna i ett vardagsrum med julgran eller varför inte en djungel? Vi kompletterar projicerandet med en högtalare som tillför ytterligare en dimension. Lekvärldarna som uppstår triggar igång samspel och lek som är språkutvecklande för barnen.

Bildtext: Julmusik och gran som projiceras på Norrgårdens kub.

Digitala boktjänsten Polyglutt

Den digitala boktjänsten Polyglutt används tillsammans med projektorn. Vi har provat läsa och lyssna på olika böcker på olika modersmål. Genom att projicera böckerna underlättar detta så att alla barn kan se bilderna och texten. Vi kan även zooma in och titta närmare på detaljer.

Bildtext: Här används den digitala boktjänsten Polyglutt.

Projicering utomhus

Vi har provat att ta ut projiceringen genom att frosta fönstret med filmjölk. Vi blev inspirerade av andra förskolor. Det fungerade riktigt bra men krävs att det är lite mörkare ute för att få bra effekt. När det är kallare årstid blir det svårt med användandet av högtalare till projiceringen. Högtalarna får ingen täckning då fönstren inte är öppna på grund av kylan. Vi har provat att ha olika rörelsepass med dans och musik tillsammans. Polyglutt ska vi även prova utomhus.

Bildtext: Att använda projicering gör det att flera barn samtidigt kan delta i en aktivitet istället för att bara några få får möjlighet. Det uppstår mer interaktion och fler samtal uppstår.

Utmaningar med digitala verktyg

Det som är svårigheten med de digitala verktygen är bland annat att våra lärplattor är lite för gamla och då laddar batteriet snabbt ur. För att det ska fungera optimalt krävs också att alla verktyg hålls uppdaterade och laddade. Det kan vara svårt i praktiken att fungera. Personal har olika kunskap och intresse. Det krävs att alla pedagoger är insatta för att uppnå en likvärdighet i huset. Vi ska som vi tidigare skrev i förra inlägget se till att det finns uppdaterade manualer där alla får en bra grund i hur man hanterar de olika verktygen som vi har på förskolan. Genom att det även finns uppdrag underlättar det undervisningen och kan skapa en röd tråd. Det krävs tid för pedagogerna att sätta sig in i tekniken.

I det yngre teamet har de känt att det är svårt att komma på pedagogiska aktiviteter kopplat till de digitala verktyg vi har. Det har mest använts projektor.

Koppling till läroplanen

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

Den digitala tekniken finns runtomkring oss överallt i vardagen. Det är viktigt att vi tidigt introducerar den för barnen så de lär sig hantera digitala verktyg. Det är en kompetens som de kommer ha användning för hela livet. Bland annat kommer de behöva lösa problem och följa instruktioner, det lär barnen sig genom att arbeta med bland annat programmering.   

Bildtext: Vi använder oss av lärplattorna kopplat till ett trådlöst tangentbord från apple när vi tränar på att skriva ord och bokstäver.

Ambitionen med de digitala verktygen är att alla barn ska få möjlighet att använda sig av de digitala verktygen i olika sammanhang, till exempel när vi är ute i naturen, när vi skapar olika lekmiljöer, när vi vill veta något mer om ett djur eller när ett barn vill lyssna på en bok. Vi lär också barnen att utveckla en förståelse kring varför man använder de digitala verktygen och om källkritik.

Så väljer vi tillsammans ut de digitala verktygen

• På Myrgångens förskola kommer rektorn och pedagogerna tillsammans fram till vilka verktyg vi vill använda och hur de ska användas tillsammans med barnen.
• För att underlätta för alla pedagoger skapar vi manualer för varje verktyg så att alla kan använda dem på ett smidigt sätt.
• I manualen beskriver vi också varför man kan välja ett verktyg och förslag på olika uppdrag som pedagogerna kan använda verktygen till med barngruppen.
• För att göra det ännu tydligare för pedagogerna skapar vi även workshoppar som leds av de på förskolan som för tillfället har mer kunskap om verktyget. Vi lär av varandra och genom att som vuxna våga prova och lära nytt. 

Bildtext: Vi projicerar olika lekmiljöer på vår kub. Här projiceras en bergodalbana.

Så använder vi de digitala verktygen i undervisningen

I undervisningen använder vi oss av bilder och filmer som vi har tagit med lärplattan. Därefter kommunicerar vi kring dem med barnen i alla olika åldrar. Tack vare lärplattan kan vi skapa tillfällen där vi kan se vad vi har gjort på avdelningen och bearbeta dessa händelser tillsammans. Barnen kan också själva vara med och skapa dokumentation genom att använda en lärplatta.  
  
Istället för att gå till biblioteket och låna en bok om en spindel kan vi använda oss av den digitala tekniken och söka information på internet tillsammans med barnen. Vi kan få informationen direkt istället för att intresset för spindeln avtar på grund av att det tar för lång tid innan vi kommer till biblioteket. Barnen kan hjälpa till att ta fram både text och bild som de kan använda när de tecknar, skriver texter eller samtalar om vad de ser.  
  
I vilken omfattning våra digitala verktyg används inne på de olika avdelningarna är beroende av både kompetens och intresse hos pedagoger. Vi har en ambition att skapa en mer likvärdig grund genom att all personal får utbildning inom det digitala, så att alla barn oavsett var de går ska få möta pedagoger som kan tillföra digitala verktyg på ett medvetet sätt i undervisningen. 

Så stärker vi språket genom digitala verktyg i olika åldrar

För att de digitala verktygen ska vara ännu mer språkutvecklande krävs det att barnen inte använder de digitala verktygen själva. Det är viktigt att de används tillsammans med andra barn och pedagoger. När vi använder verktygen ska vi samtala kring vad vi gör och hur vi kan lösa olika problem. Då krävs ett medvetet användande. Det är viktigt med det här förhållningssättet vid användandet av verktygen för att det ska utveckla barnet. Vi ska ha ett lustfyllt lärande som fångar barnens intresse, med hjälp av de digitala verktygen. 
  
Genom att använda digitala verktyg i samband med inlärning, till exempel kring bokstäver kan vi locka fler än om vi enbart använde oss av traditionella material som papper och penna. Det kan vara mer lockande att sätta sig med en lärplatta och tangentbord och skriva sitt namn. Det kan även vara lättare att inte alltid behöva hålla ordning på handkoordinationen och forma bokstäver på ett papper. Istället kan barnet prova olika bokstäver och se hur de ser på lärplattan först.  
  
Det talande språket utvecklar de när vi tillsammans arbetar med våra golvrobotar eller någon app.  Här samtalar vi om det vi gör och lär oss nya begrepp, vilket ökar barnets ordförråd. Vi kommunicerar kring olika problem och löser de tillsammans utifrån olika uppdragskort.

Så reagerar barnen på nya digitala verktyg

Barnen visar ett stort engagemang och intresse när nya digitala verktyg presenteras. De vill lära sig och är nyfikna på hur de fungerar. De digitala verktygen är lockande för barnen eftersom de finns i barnens värld både hemma och på förskolan i olika omfattning. Det uppstår samtal kring vad barnet ser och det vi gör tillsammans, samtidigt som vi lär oss nya begrepp.

Bildtext: Barnen tillverkar pärlplattor digitalt via appen Hama universe

Så arbetar vi med digitala verktyg med de yngsta barnen 
På avdelningarna med de yngsta barnen används projicerandet på väggen frekvent. Där får de in sång, musik och rörelse. Barnen och pedagogerna kan sedan prata om det de upplever på väggen. De använder både sitt verbala språk och sitt kroppsspråk i mötet.

Genom att projicera sagan Knacka på på väggen kan de uppleva sagan med alla sinnen. De kan gå fram och knacka, få dörrarna projicerade på kropparna och uppleva sagan tillsammans med varandra och pedagogen. Det digitala blir ett tillägg som skapar rika tillfällen för kommunikation kring det barnen ser. Det ger barnen möjlighet att lära sig begrepp på ett konkret sätt, inte bara abstrakt. 

Koppling till läroplanen

Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. På så sätt är skapande både ett innehåll och en metod i för skolan för att främja barnens utveckling och lärande.  
  
Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.  

Bildtext: Vår digitala verkstad där personal kan hämta verktyg och ta med barn för att arbeta med det digitala.

Hej!  

I den här bloggen kommer vi berätta om Myrgångens arbete med digitala verktyg i vår undervisning och hur det kan bidra till att stärka barnens språkutveckling. Vi som bloggar heter Désirée Edenqvist, förskollärare på Myrgångens förskola, Anneli Springe, rektor, och självklart är även övrig personal på förskolan involverad. Myrgångens förskola ligger mitt i villaområdet Nåntuna och består av fem åldersindelade avdelningar som är fördelade på två team.

Så började vårt intresse för digitala verktyg

För Myrgången började det för ungefär fem år sedan. Vi hade en biträdande rektor som var väldigt intresserad av IT-utveckling. Hen uppmanade oss att utvecklas inom dessa frågor och stöttade oss i att våga prova. Bland annat hade vi egna workshoppar internt för att dela kunskap med varandra. Därefter fortsatte personalen lära sig mer genom att titta och lyssna på andra förskolor, både inom och utanför Uppsala kommun.

Så vi har inte gått någon utbildning utan testat och provat oss fram och inspirerats av andra. Vår förhoppning är att vi nu under hösten ska utveckla oss ännu mer genom extern och intern utbildning.  Under våren står en utbildning i Maker högt på agendan. Maker står för att göra, direkt översatt blir det tillverkare. Vi vill lära oss mer för att stödja barnen med att att tillverka, sätta ord på och utveckla förmågan att utrycka sig, för att bygga förtroende och att kritiskt kunna ifrågasätta. Vi vill också lära oss mer för att känna oss trygga i vårt gemensamma forskande.

Så har vi tänkt kring våra inköp av digitala verktyg

Vi har köpt in olika digitala verktyg som vi tror kommer locka barnen att utforska. Vi har sett till att alla avdelningar har en basutrustning bestående av projektorer och golvstativ till lärplattorna. Vi hade redan innan en Bee-bot och en Blue-bot, men för att alla på förskolan ska kunna ta del av verktygen krävs att det finns en större mängd digitala verktyg. Vi har även sett självlysande plattorna som vi var nyfikna på och köpte in.

Genom att vi har haft möjlighet att söka stadsbidrag för att främja språkutveckling under några år har vi utöver ordinarie budget kunnat köpa in mer digitala verktyg och läromedel till vår förskola.  

Vi har börjat bygga upp en digital verkstad där barnen kan göra filmer med green screen, använda golvrobotar och prova analog programmering. Det finns även trådlösa webbägg, självlysande plattor, makey makey och dokumentkameror att hämta in till avdelningen. Verkstaden kan användas av alla på förskolan.

Progression kring att utveckla digital kompetens

Barnen i dagens samhälle har fötts in i en redan digitaliserad värld och i och med den nya reviderade läroplanen ställs högre krav på̊ pedagogernas kompetens inom digitalisering och verktyg. Vi vill att de digitala verktygen ska bli en naturlig del i verksamheten. Det digitala ska finnas tillgängligt för barnen under hela dagarna så det inte blir något som enbart tas fram vid speciella tillfällen.

Digitala och andra verktyg ska finnas sida vid sida och vi pedagoger ska kunna välja att använda ett digitalt mikroskop i skogen när vi vill titta nära på ett småkryp, lika gärna som vi kan använda en förstoringsburk. För att nå hit måste all personal få tillräckligt med kunskap kring de olika verktygen. Vi kommer använda oss av vår egen personal som har intresse och kunskap som kan inspirera och instruera kollegorna.

För att få progression inom den digitala kompetensen krävs att vi redan börjar introducera den digitala världen för de yngsta barnen. I nuläget har de pedagoger som arbetar med 1–2 åringar testat att använda sig av biet, som är en lättare golvrobot som man programmerar med hjälp av pilar på ryggen. Fokus hos de yngsta blir hur man använder biet. Ju äldre barnen är, desto mer använder man de digitala verktygen på mer avancerade sätt. De äldre kan även tillsammans med pedagogerna fundera över varför vi använder verktygen. Barnen lär också av varandra och provar sig fram tillsammans med pedagogerna. Vi leker in kunskapen.

Koppla ihop digitalt lärande med olika mål i läroplanen 

Så här kopplar vi ihop vårt arbete med olika mål i förskolans läroplan. I den reviderade läroplanen LpFö-18 är det tydligare än förut att vi ska arbeta med att ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens, genom att ge dem en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara på deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt.

• Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra. 
• Förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. 
• Respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna. 
• Ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället. 
• Sin identitet och att känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet och självständighet. 
• Tillit till sin egen förmåga, nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära. 
• Förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler. 
• Förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera. 
• Ge uttryck för egna uppfattningar, fantasi och föreställningsförmåga, ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta och uttrycka tankar. 
• Ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften. 
• Förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen. Förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. 
• Intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att man kan påverka sin situation. 
• Förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.