Digitala verktyg i undervisningen på Myrgångens förskola

Det här blir vårt sista inlägg här på förskolans stafettblogg. I de här inläggen har vi beskrivit hur vi arbetar med att stärka språkutvecklingen med digitala verktyg, om våra framgångar och utmaningar och delat med oss av tips till er läsare.

Vi vet att vi aldrig kommer bli klara eller att våra kunskaper kommer bli färdiga att bocka av. Men det är också det som är det roliga, att vi hela tiden kan utvecklas inom det här intressanta området. Barnen lär sig ju hela tiden om digital teknik i andra sammanhang än på förskolan, och där blir vårt uppdrag att ge alla barn samma möjligheter att lära. Vi vet att det är viktigt att våga, att våga pröva utan att kunna något och att våga utforska tillsammans.

Så kommer vi fortsätta utveckla vårt arbete

Arbetslagen har fått sammanställa vad de behöver som nästa steg i sin utveckling och inom vilka områden de behöver mer kunskap.

Under vecka 8 hade vi den första skräddarsydda workshopen, det var mycket uppskattat! Varje fredag har vi fredagsreflektioner, framöver kommer vi prata om boken Digital kreativitet- i förskolans undervisning och valda delar från förskola 21.

Från hösten kommer vi ta fram en digitaliseringsplan för ett år framåt. Den ska innehålla en sammanställning av pedagogernas kunnande och behov av utbildning, en lista på vad vi behöver och vill köpa för att utöka vårt utbud men framför allt för att öka vår kunskap. Vi diskuterar också om vi ska ta fram en plan för vad vi vill att barnen ska ha tagit del av under sin förskoletid hos oss.

Bildtext: Vårt bibliotek som vi kallar för makerspace där alla kan låna material.

Vi kommer också fortsätta att fylla på och arbeta i vårt bibliotek, som vi även kallar för makerspace. Där samlar vi både digitala och analoga verktyg. Det ligger mitt i förskolan, i vår gamla matsal. Alla kan boka in sig i rummet eller låna material till avdelningen. Vi har ett gemensamt ansvar för att hålla ordning på materialet och se till att det kommer tillbaka om man lånat något. Att ha tillgång till en fysisk bok kan vara lika utvecklande för språket som att undersöka magnetiska brickor, så kallade Magna- Tiles. Just nu fattas några skåp, en bättre projektor, gröna duplo-plattor för att bygga upp en vägg som kan vara bli en green screen eller för att se byggande från ett annat perspektiv.

Tack!

Tack för att ni har följt med oss i dessa totalt sex blogginlägg. Vi hoppas att du har lärt dig något, och blivit inspirerad att själv börja arbete med digitala verktyg för att bland annat stärka språkutvecklingen. Tveka inte att höra av dig om du har några frågor, vi delar gärna med oss!

Kopplingar till läroplanen

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• Fantasi och föreställningsförmåga.
• Intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin egen förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• Förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Vi fortsätter att berätta om fler digitala verktyg vi använder oss av i vår verksamhet.

Bildtext: Barnen gör en egen film som handlar om två djur, en giraff och en brugt (en sorts haj).

Så arbetar vi med Green screen

Våra 5-6 åringar har fått prova att arbeta med Green screen som vi har i vår digitala verkstad. Barnen har själva fått vara med och bestämma vart de vill vara när de gör en film. Barnen har testat lövskogar, havet, till Halloween blev det pumpor och att de satt på häxkvastar. Det finns inga begränsningar vart man kan hamna.

Vi har även skapat mindre grupper där vi tillsammans har bestämt innehåll i videon. Sedan har vi exporterat filmerna och tittat på dem tillsammans i barngruppen. Målet är att alla ska få prova på och att vi ska sätta ihop de olika klippen till en längre film med hjälp av iMovie.

Vi har köpt in mindre gröna lådor och målat blompinnar för att kunna arbeta med barnens egna skapelser och med hjälp av dem skapa berättelser. Genom att måla lådorna och pinnarna kommer de inte synas mot tyget.

Språkutveckling genom samtal

Genom att arbeta med Green screen kan vi komma in på samtal kring vad som är verkligt och inte, alltså källkritik. Att använda Green screen är också språkutvecklande eftersom det ständigt är samtal mellan barnen och mellan barn och pedagog under hela processen, till exempel när vi skriver manus, om vad man vill ha för innehåll och vilket resultat man vill ha. Flera av barnen har tagit egna initiativ till att sätta ihop egna filmer, det smittar av sig och fler vill delta.

Så arbetar vi vidare med Green screen

Vi ska köpa in flera stativ med Greeen screentyg så att vi kan vara både ute och inne samtidigt när barnen vill göra filmer. Vi har även planerat in en workshop med personalen där de som har behov av kunskapen får prova att göra egna filmer för att lära sig verktyget Green screen by do ink som vi använder oss av. Vi kommer även ha andra workshoppar för de som känner behov av det.

Bildtext: Barnen sitter samlade kring ett bord och ritar med våra självlysande skrivplattor.

Så arbetar vi med självlysande skrivplattor

Barnen på 4-5 årsavdelningen har själva fått rita med hjälp av självlysande skrivplattor från Hands on science. En del barn hade provat det innan medan andra inte hade gjort det. Några kommentarer var ”wow”, ”kolla man kan byta färg om man trycker här på knappen”, ”kolla den blinkar”. Några barn var väldigt fascinerade av att rita på det här sättet. De provade att släcka ner i rummet, vilket skapade ytterligare en dimension. Plattorna kan användas både till lek där man kan skriva en meny på plattan eller varför inte skriva bokstäver och siffror på. Det är bara fantasin som sätter gränser.

Så får vi in språkutveckling

En del av barnen samarbetade och kommunicerade kring vad de ritade. Det blir språkutvecklande när båda parter kommunicerar kring vad de vill rita och de tillsammans kommer fram till vad som ska ritas. Det skapas många spännande samtal kring vad de ritar och spontana samtal mellan barnen uppstår. Det blev många fina alster från barnen.

Några mindre bra saker med plattorna

Det som var lite negativt med plattorna var att ”sudda” bort färgen. Det är ganska svårt att få bort färgen helt utan att man måste göra det i många steg med vatten och trasor. Barnen behövde stöd i det. En annan nackdel var att pennorna var väldigt känsliga för tryck. Kanske finns det andra pennor som skulle funka bättre? Vi provade whiteboardpennor på en annan avdelning men tyvärr blir inga färgerna lika effektfulla då.

Bildtext: Ett barn scannar in bokstäver med QR-kod för att lyssna på bokstäverna.

Så jobbar vi med QR koder

Vi använder oss av QR-koder på olika sätt på hela förskolan.

Exempel på vad vi och barnen kan göra med QR-koder

• Barnen får sScanna in bokstäver för att höra en röst uttala bokstaven.
• Gå en tipsrunda där de får scanna in en kod vid varje station.
• Scanna in böcker från Polyglutt på olika språk.
• Scanna in olika miljöer som berikar barnens lek, till exempel att vi projicerar en bild på havet på golvet så att barnen kan leka att de simmar med hajar.
• Ge barnen uppdrag att spela in en egen QR-kod som är kopplat till projektet som vi arbetar med, till exempel hämta alla saker mi kan komma på som börjar på bokstaven S.

Bildtext: Vi tittar nära genom att använda oss av vårt trådlösa mikroskop som kopplas till lärplattan.

Så arbetar vi med Mikroskop WiFi Puck

Vi har tidigare köpt in trådlösa mikroskop från Hands on science som själva ställer in skärpan. Detta underlättar barnens självständiga användande. Vi har även köpt in ett easiscope som det finns en bildskärm på, men tyvärr måste dessa manuellt ställas in skärpa på vilket försvårar användandet. Genom att fler kan se objektet som vi tittar nära på skapas stora möjligheter för kommunikation kring olika upptäckter.

Så arbetar vi med Osmo Numbers

Bildtext: Barnen samarbetar för att lägga till prickar så fisken når havet.

Vi har köpt in Osmo Genius kit, det är ett paket med fem olika pedagogiska spel. Det följer med en reflektor som man sätter på kameran på lärplattan så att spelet kan se de fysiska delarna och spelaren kan interagera med spelet.

Vi har ett stort intresse för matematik bland de äldsta barnen och valde därför att prova spelet Numbers. Då ska man ska lägga upp brickor med siffror eller punkter framför lärplattan för att skapa tal. Man kan välja olika svårighetsgrader. Spelet skapar tillfällen för samarbete och kommunikation mellan barnen. Vi har också provat att projicera bilden på väggen, då skapar det möjlighet för fler att delta i aktiviteten. Spelet passar åldrarna 5-6 år.

Så arbetar vi med Osmo creative monster

Bildtext: Monstret i appen ger barnen olika rituppdrag. Ett barn ritar en segelbåt på brädan.

Appen Monster är en app där barnens teckningar blir levande. Om barnet ritar ett trollspö på brädan tar Monstret Mo trollspöt och viftar det på skärmen. Det blir magiskt! Barnen gillar att sitta flera runt lärplattan och prata med varandra om hur och vad de ska rita. Monstret pratar engelska så det krävs en viss mån av vuxenstöd för översättning. Det dyker dock upp bilder på det som ska ritas, vilket underlättar självständigheten.

Nästa inlägg blir vårt sista

Det här var en inblick i några av de digitala verktyg som vi har och använder på förskolan. I nästa inlägg går vi in på hur vi vill gå vidare och utveckla vårt arbete med de digitala verktygen.

Koppling till läroplanen

• Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen.
• Förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler.
• Nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• Fantasi och föreställningsförmåga,
• Förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• Förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• Förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, möns­ ter, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,

I det här inlägget tänkte vi berätta lite kring programmering och vilka robotar vi har köpt in på Myrgångens förskola och hur vi tänker kring arbetet med dessa. Vi går även in på Makey makey, vilket är ett sätt att programmera med elektricitet.

Analog programmering

På Villekulla har man barn i 2- och 3-årsåldern, där har flera barn pratat om och visat intresse för robotar. Hur rör sig en robot framåt? Vi tränar oss på programmering och samtidigt samarbetet. Hur kan vi få varandra att gå åt ett visst håll? Med händer och fötter i gummi, testar vi oss fram och leker robotar. Barnen visade stor nyfikenhet kring händerna och fötterna, och de fick börja med att placera dem som de ville. Deras enda instruktion var att de behövde placera föremålen framför sig för att kunna ta sig framåt. Barnen hjälptes åt att hämta material som hamnade efter, och började efter en stund placera materialen i en rad efter varandra. Flera barn ställde sig då bredvid varandra och gick i sidled – här blev det kollegiala lärandet tydligt och hur barnen lekte sig fram i sitt lärande. Det väcktes även samtal om färgerna som placerades ut framför dem, till exempel ”Jag tar den blå!”. 

Barnen tar sig framåt med hjälp av gummifötterna. 

Om våra golvrobotar

Vi kallar de robotar som man använder på golvet för golvrobotar. Under året har vi köpt in olika golvrobotar till förskolan. För flera år sedan köpte vår förskola in en Beebot, men den blev inte så välanvänd på grund av att det bara fanns en och bristande kunskap och intresse hos personalen. Nu har vi tagit fram Beeboten igen och vi gör en nystart i användandet. Vi har också under de senaste åren använt pengar som vi har fått för stadsbidraget bättre språkutveckling till att bland annat köpa in nya robotar. Så i nuläget har vi två beebot-robotar, två bluebot-robotar, en bi-robot, och två robotar som heter Dash och Dot och en robot som kallas för rugged robot som man kan använda både inne och ute.

Nya mattor till våra robotar

Vi har inte bara köpt in robotar utan även mattor med olika teman. Mattorna ska göra det roligare att programmera robotarna till olika platser. På mattorna har vi en bondgård, en skattkarta och en matta med olika sagor. Tidigare hade vi även genomskinliga mattor med rutnät där man kan lägga till exempel bokstäver, siffror och geometriska former som robotarna ska köra till.  Vi har upptäckt att genom att använda mattorna ökar intresset hos barnen att utforska robotarna och dess funktioner eftersom det är roligare att ta sig till Rapunzels torn än att bara köra runt på golvet. Mattorna skapar också fler samtal om vad som finns på bilderna, när barnen får berätta vilken plats de ska ta sin robot till. Genom robotarna kan vi också skapa nya berättelser tillsammans, eftersom det bara är fantasin som begränsar hur de kan användas.

Olika robotar för olika åldrar

I nuläget har robotarna främst provats bland de äldre barnen. Vi ska markera under robotarna så barnen lätt kan se vart de sätter på dem och stänger av robotarna så de lätt kan använda de själva. Vi har även döpt robotarna för att barnen enkelt ska kunna välja vilken robot man vill använda.  Det som står på tur att utforska för oss just nu är hur Bluebotten kan kopplas till lärplattan och programmeras via appen Beebot. 
 
Vi har också skaffat ett bi. Det är en golvrobot som passar de yngsta barnen, 1 och 2-åringarna. Biet är en enklare variant som inte har lika många funktioner och den är tåligare. Allt för att väcka intresse utan att vara orolig för att den kan gå sönder, eftersom noggrant utforskande är viktigt för små barn. Den spelar också en rolig melodi när den kör.  

Här ser du vår virobot.

Beebot och på andra sidan en Bluebot. Här måste det resoneras när flera möts på samma matta. Hur ska det lösas men och så hur ska vi programmera för att få de att göra som vi vill? 

Lär känna våra robotar Dash och Dot

Dash och Dot är våra nya robotar som kom våren 2021. Barnen blev väldigt fascinerade av dem och börjar spontant samtala med både robotarna och med varandra för att lösa olika problem. Många funderingar och spontana samtal uppstod. Till exempel: ”Hur ska vi få den ena roboten att skjuta iväg den andra roboten?” Vi upplever att barnens ordförråd ökar samtidigt som de lär sig nya begrepp och kommunicerar friare i undervisningen med varandra. För att programmera/instruera Dash och Dot måste man göra det på engelska, vilket innebär ytterligare dimension för barnens språkutveckling. En favoritfunktion är möjligheten att spela in ljud som de spelar upp för varandra, en annan är att skjuta iväg bollar.  
 
Vi samlar på idéer på hur vi kan använda robotarna, som vi sprider till all personal. Barnen hittar nya funktioner när de är friare i sinnet och vågar prova olika idéer som de kommer på. Skillnaden från Bluebot och Beebot är att Dash och Dot är mer tekniskt utvecklade. Ju mer de används, ju mer utvecklas de. Det i sin tur ökar barnens möjlighet att lära sig ytterligare funktioner. Man kan säga att Dash och Dot lär sig under tiden de används och vi lär oss. 

Från vänster, robotarna Dot och Dash.

Här ska roboten Dash skjuta iväg en boll.

Barnen laborerar, programmerar och diskuterar hur de ska styra den till olika platser. 

Dash ska bli programmerad att utföra olika uppgifter. Diskussionerna och barnens språk utvecklas då de lär sig att vara tydliga och argumentera för sin sak begrepp och ord utvecklas och pedagogerna hjälper till att hitta ord och ställer följdfrågor.

Programmera med elektricitet

Makey makey är ett programmerbart kretskort som kan kopplas ihop med saker som leder elektricitet. Vi har provat att till exempel lägga ner sladdar i glas som är fyllda med vatten. Och vi provade att spela trumma och piano genom att stoppa fingrarna i de olika glasen, vilket skapade olika ljud. Barnen var mycket fascinerade och många ville delta. De äldsta barnen har även varit med och skapat ett piano med hjälp av wellpapp och en liten gitarr. Vi har köpt in koppartejp som vi ska prova att använda när vi skapar olika instrument eller sätt att skapa ljud på genom att koppla till föremål i vår omgivning. Vi vill även testa att rita teckningar med blyerts som ger olika ljud ifrån sig när man rör vid olika platser.

Vi vill utveckla att jobba med Makey makey genom att skapa en plats där barnen kan använda sina kroppar och till exempel gå på en tangent och skapa ljud. Vi tror att det här kommer att skapa fina tillfällen till samtal om hur detta ljud uppstår och ett utforskande av kroppen.

Vi har i nuläget ett Makey makey-set, det vill vi utöka så att fler kan arbeta samtidigt med materialet. Vi har testat enbart på en avdelning men ska sprida kunskapen under våren. 

Vi provar spela piano med Makey makey. 

En banan kopplas till sladdarna och ger olika ljud ifrån sig.

Vad lär sig barnen genom att jobba med programmering?

Programmering är ett roligt, enkelt, tydligt och inspirerande sätt att förklara och fördjupa kunskap om hur digitala processer fungerar i vårt samhälle. Vi omger oss med en massa maskiner som hjälper oss i vardagen utan att egentligen fundera så mycket på hur de fungerar. Genom att leka in kommandon och algoritmer och genom att tillsammans fundera på och diskutera vad händer kan vi närma oss programmering med de yngre barnen. 
 
Programmering ger förståelse för det digitala samhället. Hur vi människor styr alla tekniska apparater för att de ska göra som vi vill. För att förstå hur programmering fungerar är det viktigt att konkretisera för barnen hur det fungerar. Då har vi bra hjälp av våra robotar som vi har köpt in till förskolan.

Det här kan barnen öva på genom programmering

• Samarbete. ett barn ger kommando, ett barn programmerar kompisens kommandon. 
• Turtagning. Det är roligt att programmera, och alla vill vara med.
• Höger och vänster. Barnen lär sig lägesbeskrivningar genom att öva kommandon. Vad händer om man tar vänster istället för höger?
• Logiskt tänkande. Hur ska vi programmera roboten så att den utför det vi vill, tar sig dit vi vill och undviker hinder på vägen?
• Planering. Att planera tillsammans för att hitta bra lösningar.
• Argumentera för sin åsikt. När man planerar behöver man kunna argumentera för sin åsikt om varför man tycker att rovoten ska gå till vänster och inte höger. 

Så går vi vidare

Just nu är vi i full gång med att skapa manualer och uppdragskort till alla våra robotar. Målet är att alla pedagoger ska kunna ge alla barn samma möjlighet till användande av digitala verktyg. Syftet är att alla ska ha möjlighet att skapa möten med barnen och robotarna i en barngrupp och använda robotarna som ett annat sätt att utforska och utveckla språket. Vi ska även erbjuda workshoppar där pedagoger kan utforska robotarna tillsammans. 
 
Vi kommer ha olika lådor med tillhörande uppdragskort, instruktioner kring användande av de olika robotarna. De kommer finnas på en plats som är tillgänglig för alla.  
 
Barnen ska få gå igenom olika steg i användandet av bland annat golvrobotarna och i slutändan få digitala körkort.

Fakta om robotarna Bee-Bot, Blue-Bot, Dash och Dot

Bee-Bot är en gul golvrobot och fungerar bra för att introducera programmering för att den har ett begränsat antal kommandon de kan utföra. Den kan gå framåt, bakåt, vända sig åt höger eller vänster och pausa. Inte en massa kod och annat som är svårt att sätta sig in i bara . Bara fyra pilar, paus, kör och rensa inget mer. Vilket räcker långt inledningsvis. 
 
Blue-Bot är den genomskinliga golvroboten som förutom att styras som Bee-Bot även kan styras från en lärplatta.  
 
Med Dash och Dot kan man få mer grundläggande kunskaper i logiskt tankesätt, händelseförlopp med sekvenser, samarbete, kommunikation och. Programmeringen sker på lärplattan och all kommunikation sker via Bluetooth. Dash är den stora roboten som kan köra omkring och göra massa roliga saker. Den har mängder av finesser, inbyggda högtalare, styrbara lysdioder som ändrar färg, sensorer, sensorer som kan få roboten att undvika hinder mm. Dot, den lilla roboten, kan inte förflytta sig men kan väldigt mycket annat. Man kan säga att Dash är utforskaren och Dot är informatören. De båda robotarna kan kommunicera med varandra.