Uppdrag språk

Pedagogens roll i leken

Regnet strilar ner och bildar stora pölar på förskolegården. Två barn går planlöst runt och svänger varsin spade i luften, de verkar inte riktigt veta vad de ska göra. Jag observerar dem en stund och när spadarna är farligt nära att träffa ett annat barn bestämmer jag mig för att agera. "Åh, vad bra att ni är här! Det är stora pölar här och jag som ska till affären och handla, nu kan ju inte jag komma fram med min bil". De två barnen tittar på mig en stund, men säger inget. "Ja, ni skulle kanske kunna hjälpa mig så jag kan handla?" Fortsätter jag. "Hur ska jag komma över?". "Du kan väl ta båten?" säger det ena barnet. "Ja, vi kan köra dig i vår båt", säger det andra barnet. Så kommer leken igång och jag går från lekregissör till deltagare där jag ställer stöttande frågor för att utveckla dialogen. Efter ett tag blir jag "lekrekvisitör" och hämtar material som barnen behöver för att utveckla leken vidare. 

Bilden kommer ursprungligen från Skolforskningsinstitutets skrift: Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor– undervisning i förskolan (2019) och har därefter fått tillägget med andraspråksutveckling och flerspråkighetsperspektiv av NC, Stockholmsuniversitet.

Vilken roll tar du i leken? 

Bilden ovan visar olika perspektiv på pedagogernas roll i leken. Vi pedagoger behöver göra olika språkligt didaktiska val beroende på vilken lek vi tar del av, vilket syfte den har och vad deltagarna i leken kan behöva stöttning kring. Oavsett vilken roll vi tar så är det viktigt att vi är närvarande och aktiva i vårt lyssnande och inte förhåller oss passiva till leken. Hur kan vi vara aktiva i alla barns lek på något sätt? 

Som pedagog kan jag i leken välja att vara regissör där jag möjliggör lek genom att skapa rum, tid och plats för lek. Jag ser till att alla barn får ingå i meningsfull lek och kan bidra genom att tillföra material som håller leken levande över tid. 

Att delta i leken handlar dels om att kliva in i leken och skapa sig en roll för att kunna vara med men det handlar också om att få barnens förtroende så att man bjuds in. 

Ibland behöver jag ta rollen som aktiv observatör för att samla information om relationer och barns kunskaper, erfarenheter och lärande. Utifrån detta kan jag sedan vid behov tillsammans med barnen reflektera och planera leken vidare. Den aktiva observationen av leken ger mig den information jag behöver för att kunna delta och regissera. 

Lek och lärande 

Lekresponsiv undervisning (LRU) är ett sätt att undervisa genom lek. Forskarna som ligger bakom begreppet, Niklas Pramling och hans forskargrupp, har i nära samarbete med förskolor undersökt hur en didaktik i förskolan kan se ut som inte utesluter utan integrerar lek. Lekresponsiv undervisning kan inte ske utan interaktion mellan deltagarna, undervisningen sker i gemensam aktivitet och bygger på att pedagogerna med fingertoppskänsla ger respons på lekdeltagarnas kommunikation och reaktioner. I leken kan deltagarna till exempel lära sig om det riktiga livet, vad händer hos tandläkaren, på vårdcentralen eller hos frisören?   

Viktigt inom den här metoden är att växla mellan som om (fantasin) och som är (verkligheten, fakta) där barnen kan hitta lösningar på verkliga problem genom att i leken och fantasin få prova sig fram. 

Här finns en stor möjlighet att medvetet ge förutsättningar för att utveckla lekdeltagarnas språk genom att till exempel lägga till många nya ord och få möjlighet att träna på när det är lämpligt att använda olika typer av språk. Barnet kan få pröva på skillnaden mellan ett vardagsspråk och ett mer formellt språk. Barnet får även möjlighet att öva på att använda ett mer avancerat språk, det som kallas för ett kunskapsspråk.  

Ska barn inte få leka ifred? 

I förskolan har vi av tradition talat om vikten av den fria leken och att låta barn leka ostörda, men vi pedagoger behöver också fråga oss om fri lek finns? I leken pågår maktstrukturer och förhandlingar, om vi pedagoger lämnar dem själva så kommer barnen skapa sina egna maktförhållanden. Leken ska ta stor plats i förskolan och det ska även det medvetna arbetet med språkutvecklingen få göra och därför behöver vi ta till vara på barns lek. 

Däremot är det självklart viktigt att barnen får möjligheten att leka det som de själva vill och att de får utrymme för sina egna lekar. Barn måste få äga sin lek och de har rätt att leka utan att bli undervisade. Det är då vi kan passa på att vara observatörer. 

"I förskolan får alla vara med", hur tänker du och ditt arbetslag om detta?

Om du är intresserad att lära dig mer om olika metoder för lek och undervisning så kan vi tipsa om material på Insidan samt följande böcker;

Magnusson, M. och Pramling Samuelsson, I. (2023). Den lekande undervisande förskolläraren, Lekresponsiv undervisning i förskolan. Lund: Studentlitteratur

Samuelsson, R (2022). Guidad lek i förskolan, språkutveckling mellan undervisning och lek. Lund: Studentlitteratur

Lekens betydelse för språket

Tillsammans med fem yngre barn kliver jag in på en avdelning strax efter lunch. Barnen rör sig snabbt mot en hylla med kundkorgar i färgglad plast. Ett av barnen delar ut kundkorgarna till de andra i tur och ordning, barnet använder inga ord på svenska ännu men visar med kroppsspråk och ögonkontakt vems tur det är att ta emot sin korg. När alla försett sig med korgar går de bort till en vägg med krokar där det hänger mantlar och hattar i olika färger. Jag sätter mig på golvet och barnen väljer kläder och försöker att ta dem på sig. Några hjälper varandra och några uppmanar mig: ”Ta på den”.

Ett barn ser sig ivrigt om: ”Vill köpa!” Jag svarar; ”Jaha, vill du handla? Ska vi se om vi hittar något som går att köpa?” Ett annat barn hittar en stor låda med matvaror i trä, de hjälps åt att öppna locket och börjar att förhandla om vem som får lägga vad i sin korg. De diskuterar, argumenterar och kompromissar med korta meningar och ljud. När korgarna är fulla kommer ett av barnen till mig och visar sin korg ”Titta tung!” Jag svarar: ”Oj så mycket mat du har köpt! Var det dyrt?” Barnet tittar undrande på mig och avvaktar länge. Jag fortsätter: ”Det ser ut att kosta mycket pengar, var det dyrt?” Barnet spricker upp i ett leende: ”Ja, var dyrt!” Barnet som står och lyssnar bredvid upprepar samma procedur med mig innan de fortsätter sin lek.

Läroplanen för förskolan framhåller att lek ska ha en central plats i utbildningen (Skolverket, 2018). Leken har många viktiga funktioner för hela människan; i leken får barnet vara vem, vad och var hen vill. Barnet får en möjlighet att prova på och bearbeta det som sker i det verkliga livet genom leken och fantasin. Hur gör man när man handlar? Vad är dyrt? Vilka förhandlingsstrategier är särskilt effektiva? (som i exemplet ovanför)

I leken har vi oändliga möjligheter att tillföra begrepp 

Lek och språk hänger samman på flera olika sätt då den kan ge utrymme för kommunikation på olika nivåer och barnen kan få möjlighet att utvidga, testa och uppleva språket. Här kan man ensam och tillsammans med andra få utvidga sitt lärande och sin förståelse. I förskolan har vi oändliga möjligheter att tillföra begrepp genom leken för att utvidga barns ordförråd. Barn som utvecklar sitt lekande får med sig fördelar när det gäller självreglering, inlärning, ett bättre arbetsminne och olika sociala och kommunikativa förmågor.

När det kommer till barn med annat förstaspråk så har det visat sig att framförallt fantasilek med andra barn är positivt för andraspråksutvecklingen. Margareta Öhman (2022), psykolog, familjeterapeut och författare, menar att allt lekande inte har de språkfrämjande egenskaper som vi tror (s.46). Forskning har visat att språkligt aktiva och kunniga barn föredrar att leka med andra språkligt aktiva och kunniga barn, vilket gör att barnen ofta hamnar på en liknande språklig nivå. Det kan medföra att barn som inte har kommit lika långt i sitt verbala språk kanske inte får tillgång till leken som skulle gynna barnet bäst.

Observera hur leken ser ut på din förskola-vilka barn leker ihop, är dessa barn på en liknande språklig nivå?

Du som pedagog har en oerhört viktig roll i leken! Vilken roll tar du?

I nästa inlägg går vi in på just pedagogens roll utifrån olika perspektiv.

Referenser

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Norstedts Juridik

Öhman, M. (2022). Låt leken främja språket. Stockholm: Gothia kompetens AB

Välkommen till vår blogg om språk och kunskapsutveckling inom förskolan!
Bloggen där vi kommer att fördjupa oss i och ge inspiration kring hur vi som arbetar i förskolan kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande samt ge tips på litteratur och forskning i ämnet.

Vi som driver den här bloggen är tre förskollärare som idag har uppdrag inom språk och kunskapsutveckling, två som språk- och kunskapsutvecklare (SKUA): Ann Sofie Stjerna och Emma Larsson och en som språk- läs och skrivutvecklare: Maria Swedman.

I den här bloggen vill vi utgå från intressanta frågor och dialoger som vi möter ute på förskolorna inom ämnet språk. Här kommer vi att väva ihop våra uppfattningar, tankar och åsikter med aktuell forskning och litteratur. Vår ambition är också att tipsa om böcker och artiklar som kan vara intressant att ta del av för oss som arbetar i förskolan. 

Mer om oss som bloggar

Maria Swedman arbetar sedan drygt två år som handledare och 

Språk- läs- och skrivutvecklare i Uppsala kommun. Innan jag påbörjade detta uppdrag arbetade jag 15 år som förskollärare. Jag har även utbildat mig till handledare inom Läslyftet och Språk- läs och skrivutvecklare via Skolverket. Mitt uppdrag innebär att uppmärksamma och förstärka det språkutvecklande arbetet ute på förskolorna; hur kan vi vara språkliga förebilder och ge bästa tänkbara förutsättningar för att alla barn ska få utveckla ett så rikt språk som möjligt?

Jag handleder, deltar i verksamheter, föreläser och ger input i form av forskning och litteratur. Jag har ett nära samarbete med rektorer och pedagoger och anpassar arbetet efter varje förskolas behov. Det kan till exempel handla om hur vi kan vara språkliga förebilder, om språkrika lärmiljöer och om att undervisa och utveckla varje barns språk.

Ann Sofie Stjerna arbetar idag som språk- och kunskapsutvecklare (SKUA) i Uppsala kommun. Jag är förskollärare i grunden och har arbetat som det i 26 år. För tre år sedan utbildade jag mig till språk- och kunskapsutvecklare vid Stockholms universitet och sedan dess har jag haft detta uppdrag. Från 2023 jobbar jag större delen av min tjänst som SKUA utvecklare, en mindre del har jag att fördela på studier inom språkutveckling och svenska som andraspråk och som förskollärare på Stenhammars förskola.

Emma Larsson är förskollärare sen drygt 20 år och är liksom Ann Sofie SKUA-utvecklare med utbildning från Stockholms Universitet och har arbetat med SKUA sedan 2020. Jag arbetar med detta uppdrag ca 1 dag/vecka.

Resten av tiden är jag nybliven rektor på Arkitektens förskola.

I vårt uppdrag som SKUA utvecklare arbetar vi med att förankra, utmana och fördjupa ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt inom förskolan.

Vi stöttar förskollärare och rektor i arbetet med barns språkutveckling på olika sätt, det kan vara exempelvis genom handledning, att vara med på utvecklingsgrupper, pedagogiska möten och studiedagar.

Kommande blogginlägg

Att arbeta med fokus på språk- och kunskapsutveckling innebär kvalitet i verksamhetens alla delar, allt från våra förhållningssätt till organisation, innehåll i undervisningen och utbildningen, barns inflytande och arbetet med systematiskt kvalitetsarbete (SKA). Allt hänger ihop. Vi kommer bland annat beröra frågor kring hur vi kan arbeta kompensatoriskt i förskolan gällande språk- och kunskapsutveckling.

Om ni precis som vi är lekfulla språknördar så är det här bloggen för er!

I nästa inlägg kommer vi att skriva om hur leken kan främja språket.