Hela dagen räknas - skola och fritids i samspel

Läste du förra blogginlägget vet du att vi startade terminen på studiedagen med att öka kunskapen kring selektiv mutism med fritidspersonalen. Morgonträffarna med fritidspersonalen har i januari och februari ägnats autism vid ett tillfälle och ADHD andra gången. Det blir en del repetition för den personal som arbetat ett tag på skolan och som börjar har god förståelse och insikt i vad eleverna med dessa diagnoser behöver, men det innebär en del nya insikter för ny personal i teamen.
Utmaningen för personalen är förstås att räcka till. Att hinna med att skapa framförhållning och förberedelse. Att räcka till för att skapa lugna miljöer med möjlighet till paus för elever som behöver det. Vi har stora fritidsgrupper, i år ca 430 elever totalt på 4 fritidsavdelningar.

Sportlovet
Både Christoffer och Kersti arbetade några dagar på sportlovet, och tar sportlov på andra dagar. Detta för att under sportlovet kunna organisera fortbildning för fritids på liknande sätt som vi gjorde på höstlovet. Tre gånger kördes samma utbildning upplagt på halvdagar. På det viset kunde all fritidspersonal delta i mixade grupper, och fritidsverksamheten kunde samtidigt fungera tryggt för eleverna.
Tiden delades upp så att vi inledde föreläsning kring intellektuell funktionsnedsättning. En diagnos som det pratas väldigt sällan om in grundskolan. Varje år finns det någon eller några elever med diagnosen och ett flertal som ligger när gränsen för diagnos. För förberedelse hade vi själva läst boken Tydliggörande pedagogik i anpassad skola och LSS. Det var mycket som vi kände igen i förhållningssätt och metoder för att stötta elever med andra typer av svårigheter. Orsaken till varför man stöttar kan vara annorlunda men hur vi gör är ofta likt.

I samtalen lyftes bl.a.
- Hur påverkar det när elever har IF och någon fler diagnos?
- Vi har nog fler elever än vad vi tänker på som ligger nära gränsen för att få diagnos.
- Exempel på hur lyckat det varit för en elev att få ett extra år i förskolan innan eleven började i förskoleklass.
- För vems skull stöttar vi?
- Hur man som personal kan hamna i ett mönster där man stöttar för mycket och inte utmanar eleven så den kan utvecklas och ta små steg framåt i självständighet och lärande.
- Hur stötta?
- Se över miljön, t.ex. skapa avskärmning för färre intryck, för påklädning, arbete eller i matsituationen.
- Hur tränar vi eleven att ta sig in i en lek, aktivitet. Specifikt träna på t.ex. Ska vi leka i sandlådan, Ska vi gunga tillsammans.
- Hur man kan behöva som vuxen delta i lek för att stötta barnet och se vilka regler och situationer som behöver förtydligas.
- Fördelar med att våra elever redan från förskoleklass mött elever i behov att de blivit skickliga på att anpassa aktiviteter och att själva hitta strategier för stötta eleverna som behöver detta.
- Skillnad då nya elever kommit in i klassen och att det behövts ett arbete för att skapa förståelse som de tidigare eleverna redan har utvecklat.
-  Det är viktigt att all personal på skolan är observant på hur andra klassers/årskursers elever bemöter elever med avvikande beteenden.
- Det kan vara en svår process för föräldrar som kräver tid om man från skolan i förskoleklass eller lågstadiet lyfter att deras barn behöver kanske utredas p.g.a. att man ser att barnets förmåga att följa undervisningen inte ligger i fas med jämnåriga. Att vi som personal behöver ha en förståelse för att det kan ta tid att acceptera detta samt vetskap om att det alltid är föräldrars beslut att gå vidare med utredning, liksom att söka anpassad grundskola om barnet har den rättigheten genom sin diagnos.

Resten av tiden ägnades åt kapitlet Lek och aktiviteter i boken Specialpedagogik för fritids. De satt i mixade team och fick samla idéer och ta inspiration av varandra kring hur man kan organisera sin fritidsverksamhet utifrån lite olika förutsättningar med lokaler. Här är fritidsverksamheten uppdelade årskursvis med 85 – 100 barn per fritidsavdelning. En av avdelningarna har egna lokaler övriga har en ”fritidsbas” men delar övriga rum med klasserna.

I personalgruppen lyftes tankar om att ha aktivitetsvagnar. En av avdelningarna jobbar så och upplever det mycket lyckat. Det förenklar förberedelse och gör det smidigt att ta fram och plocka undan. Det blir en fördel då vikarier får ett tydligare uppdrag där följden blir att vikarie vet ansvar och aktivitet i vilket rum tack vare det material som finns på vagnen. Fler avdelningar var intresserade av att utveckla detta vidare. Aktivitetspåsar med t.ex. olika IQ-spel kom också upp som något att prova på.
Dagen avslutades med att personal satt men någon eller ett par från samma fritidsteam och funderade vidare utifrån alla idéer som lyfts i det gemensamma arbetet.

Nu återstår för oss att sammanställa fritidspersonalens anteckningar så att vi kan lämna ut dessa till respektive team att jobba vidare med tillsammans hela teamet.
I återkopplingen från deltagarna framkom att det uppskattades att de fick mer kunskap om IF och hur man kan stötta. De var även positivt att det varvades mellan föreläsning och samtal i mixade team där de fick att ta del av andras kunskaper och erfarenheter. Önskemål framåt var att få t.ex. arbeta med Widigt för ökad kunskap kring hur man använder Widgitonline samt arbetet kring att hantera konflikter och fler tillfällen med gruppdiskussioner.

Framöver
Fritidsutbildningarna på morgontiderna fortsätter. Vi lägger till ett arbete med lärarna kring språkstörning och fördjupad förståelse för de psykologiska perspektiv som ligger bakom diagnoserna ADHD och autism och vilka konsekvenser det kan få för hur jag ska tänka kring min planering av undervisning och i bemötandet av eleven.

Ny termin, ny energi

Varje termin känns lite som en nystart. Vårterminen är det dock enklare starta om än höstterminen då hösten alltid innebär nya elever och klasser, nya kombinationer av lärare och klass, nya scheman och kanske en del ny personal. Den här terminen kommer vi ha lite mer fokus på att arbeta med att skapa introduktionsmaterial för ny personal till hösten 2026.

Selektiv mutism

Studiedagen 7 januari fick vi första timmen tillsammans med fritidspersonalen. Vi hade större delen av timmen fokus på selektiv mutism. En inte så välkänd diagnos för många. Men för det barn som har selektiv mutism eller som har svårigheter inom det spektrumet kan vi i skolan göra stor skillnad. Ofta till och med påverka hela deras skoltid och liv.

Vi gick genom vad selektiv mutism är. Att det handlar om ångest och inte vilja. Att dessa barn kan vara mycket verbala och språkligt kompetenta, i de miljöer där de klarar att tala. Vi pratade om hur och vad vi kan göra för att möta upp dessa elever.

På Lindbacken har vi som rutin att när vi får överlämning från förskola att ett barn har selektiv mutism eller liknande svårigheter påbörjas ett samarbete med vårdnadshavare och en inskolning. Detta redan någon vecka efter överlämningsinformationen i april. Då arbetar vi efter Sliding in: som utgår från en situation som fungerar och introducerar nya personer gradvis och Shaping: som går från en situation som fungerar, där man ökar den kommunikativa utmaningen i små steg. Ett arbetssätt vi sett mycket positiva resultat av.

Vi har två dokument översatta, som vi använder för att delge information till personal, utöver de fortbildningsinsatser som gjorts genom åren. De är hämtade och översatta från Maggie Johnson, Alison Wintgens innehållsrika bok The Selective Mutism Resource Manual.

SELEKTIV MUTISM info nära personal samt Stadiemodellen.pdf

SELEKTIV MUTISM info övrig personal.pdf

Vill man läsa något mindre omfattande och på svenska rekommenderas Pratlust och talängslan - om selektiv mutism av Tine Ernholdt, Carina Engström.

Lek 
Den kvarvarande stunden följde vi lite kort upp kapitel 7, Lek och aktiviteter, i boken vi använder i arbetet med fritidspersonalen, Specialpedagogik för fritids: en grundbok, av Annelie Karlsson. Personal gav varandra exempel på hur de brukar göra för att ge barn stöd i leken. Exempelvis hur man innan man startar en ny regellek med de yngsta, brukar gå genom leken inne, innan de går ut. Personal, ibland med barn, visar leken. Hur man gör i leken, för att skapa nyfikenhet och förförståelse. De har sett att detta gör att fler barn vågar och vill prova nya lekar. Vi pratade även om gruppindelning och hur vuxna kan styra så att eleverna uppfattar det som slumpartat.  

Framåt 
Vi träffade också lärarna och gav en kort information om det jobb vi ska göra tillsammans mellan sport- och påsklov. Fokus där blir arbete utifrån två böcker. Mer om detta längre fram. 

Fokus på morgonträffarna med varje fritidsteam har nu legat på att följa upp arbetet med ritprat som alla provade på under höstlovet, samt att jobba vidare med visuellt stöd. För att stötta alla elever har fritids påbörjat ett arbete med att använda tecken som stöd.

Uppföljningen kring att använda ritprat, seriesamtal och sociala berättelser har visat att det krävs mer arbete, övning och fortbildning för att få detta att bli ett naturligt verktyg som en del av fritidsdagen. Infoteket erbjuder utbildningar. Några ur personalen kommer att få chansen att ta del av de utbildningstillfällena Region Uppsala anordnar detta läsår och så strävar vi efter att fler kan delat kommande år.

Vi har medvetet valt att inte använda begreppet bildstöd, utan pratar om visuellt stöd då detta omfattar så många fler verktyg för förtydligande. Färgkodning, mallar med text och även kroppsspråk med mimik samt tecken som stöd är verktyg vi kan använda. Detta för att förstärka tal och kommunikation med elevgrupper och enskilda elever. Här kan man använda teckenspråkslexikon för att bygga på ordförrådet. Tecken stöttar i många sammanhang, både i inlärning, vid information och i den kommunikation fritidspersonal har med eleverna. Då intresset för att lära fler tecken var tydligt hos personalen har vi i Teams startat en kanal där vi presenterar veckans tecken, med länkar, för alla lättåtkomligt att ta del av. Teckenspråkslexikon: https://teckensprakslexikon.su.se/ Det finns även som en app att ladda ned ”Svenskt teckenspråkslexikon”

Vi har tillsammans tittat på en film där vi ger exempel på olika typ av visuellt stöd som redan finns på skolan. Vi såg att vi redan gör mycket bra och att vi kan inspireras av varandra mellan team och årskurser. På generell nivå har vi exempelvis påminnelser som gäller i hela samhället som nödutgångar mm. I skolan har vi generellt exempelvis påminnelser om att ta av skor, spola och tvätta hände mm. I biblioteket har vi organiserat våra böcker med samma visuella stöd som de använder på stadsbiblioteket för att där ska finnas igenkänning för eleverna.

Vi reflekterade även kring olika sätt att ge visuellt stöd inför och under raster samt kring olika underlag för att arbeta kring känslohantering och för att förebygga konflikter.

Hela skoldagen

Nu planerar vi vårterminens utbildningar. Här kommer lärare att kopplas in. Under studiedagar och ett antal tillfällen under den gemensamma fördjupningstiden, kallad pedagogiskt forum, kommer vi att jobba vidare med den språkstärkande undervisningen. Med syfte att arbeta med att ytterligare medvetandegöra undervisningen utifrån kunskap om språkstörning och språklig sårbarhet.