Hela dagen räknas - skola och fritids i samspel

Vi valde att som sista arbetsområde i fritidspersonalens bok ha fokus på arbete och reflektion kring rutiner vid matsituationer. Det har tidigare ofta varit svårt att få till goda rutiner kring mellanmålet. För tydlighet och trygghet gör man nu så att eleverna sitter vid samma bord och samma platser som vid lunchen. Det som personalen upplever problematiskt är att flera elever tycker mellanmålet inte är gott, och de vill därför inte äta eller sitta med. Ett annat problem är att en del elever har väldigt bråttom ut för att leka och inte finner ro att äta. För att öka möjligheten till ro att sitta ned och äta klart har man på några fritidsavdelningar infört att de dagar man äter mellis i matsalen (måndag - torsdag) så lyssnar de på bok. Det har gett god effekt när rutinen började sitta efter några dagar. Personalen var glada att de inte gav upp efter första tillfällena. Eleverna var ovana vid detta och det var svårt att vara tyst och lyssna. Nu har det kommit dithän att om personalen inte hunnit starta uppläsningen så kommer elever och påminner.

Hur vi ska göra mellanmålet mer uppskattat av eleverna behöver vi arbeta vidare tillsammans med kökspersonalen kring. Vad kan man förändra för att fler elever ska äta bättre? Kring mellanmålet ute på fredagar så ser personalen att det finns ett utvecklingsområde kring hur man tar hand om skräp, det slängs alldeles för mycket på marken.

Lärarfokus Med lärarna har vi haft fokus först på ADHD och autism. De fick fördjupa sin kunskap genom att läsa delen som handlar om de psykologiska perspektiven i boken Elever med ADHD och autism - Psykologiska och pedagogiska perspektiv och sedan både skriva ned reflektioner och följa upp i samtal.

Kring ADHD fastnade lärarna bl.a för:

• Stora skillnaden i antal, pojkar och flickor. Vad innebär det för flickor

som missas?

• ADHD och Autism är relativt flyktiga diagnoser. Även om kriterierna är unisona finns ett generöst utrymme av flexibilitet vad gäller uttalade symptom. Det tas upp att miljö och biologiska förutsättningar båda påverkar vilka svårigheter personen stöter på.
• Intressant att läsa om orsaker till ADHD. Om överbelastning i hjärnan för elever som inte orkar uppfylla kraven och att detta då kan resultera i oönskade beteenden. Vikten av att sätta rimliga krav på elever med ADHD.
• Självregelringsperspektivet där impulsivitet och rastlöshet handlar mer om svårigheter att styra beteendet. Eleven väljer inte aktivt att vara ofokuserad utan det handlar mer om att reglera aktivitet, känslor och uppmärksamhet.
• Att belöningssystemet är annorlunda för personer med ADHD. De föredrar att arbeta kortare tid och få mindre belöningar för att kunna orka med. Det är lätt att tolka ett beteendet som bristande intresse men texten påminner om att det ofta handlar om svårighet med planering och igångsättning .
• Visste inte att man kan "bli av med" en ADHD-diagnos, och att symptom kan klinga av med åldern.
• Intressant vilka som främst har fått diagnos - lågutbildade män i höginkomstländer. Vi ser även i skolan att främst är pojkar får diagnosen. Där vi har höga krav på elevernas prestationer. Hur kan man arbeta kring det för att minska och förebygga beteenden? Kraven måste bestå, men hur kan man nå dessa barn utan att frambringa ADHD-"symptom"?
• Reflekterar mycket kring att de faktiskt inte har samma förmåga gällande exekutiva förmågor.
• Krav kan vara svåra att leva upp till, men med en tydlig struktur kan det fungera bättre. Ofta vet eleven själv vad hen klarar/inte klarar. I skolan kan vi lyssna på det och försöka hitta vägar att anpassa.
• Mycket i texten kände jag igen i min elev. Jag uppskattade att läsa texten samt att reflektera kring min elev/elever.

Kring autism fastnade de bl. annat för:

• Den stora del som också uppfyller kriterierna för IF.
• Bra skriven bok, tydlig.
• Social kognition, om svårigheter att tolka sociala signaler, kroppsspråk och andras perspektiv.
• Skillnader i processande av delar och helhet var intressant. Det väckte tankar kring hur man ska forma undervisning för dessa elever, så att de får med sig helhet och inte fastnar i detaljer.
• Att autism ofta är kopplat till en annan diagnos, som t.ex. ångest, depression eller adhd, var otroligt intressant och informativt att läsa!
• Att elever med autism som leker ensam och har svårt med det sociala inte alltid föredrar det. Det kan ske för att de sociala normera är för komplicerade för hen att hänga med.
• Intressant att läsa den historiska biten, hur det har utvecklats genom åren. Delen om Prevalens och komorbiditet fick många understrukna meningar. Orsaker till autism var också intressant att läsa om.
• Att autism inte alltid behöver vara en funktionsnedsättning. Det finns både för- och nackdelar med autism. Icke autister och autister har olika synsätt, det ena behöver inte vara bättre än det andra. Det finns saker som icke autister har att lära av autister.
• Den otroliga bredden på autismspektrat.
• Funderade mycket kring att när man har både adhd och autism hur de olika diagnoserna jobbar emot varandra, och att även här spelar miljön en stor roll kring hur funktionsnedsättning uppstår.
• Att autistiska elever i högre utsträckning kan utsättas för mobbning. Det är viktigt att ha med det i planering i det förebyggande arbetet och att utbilda eleverna på skolan kring olika NPF-diagnoser för att minska denna typ av beteenden.
• "Forskning visar att det finns ett samband mellan hur accepterad en autistisk person upplever sig vara av sin omgivning och hur hög grad av stress och depression hen upplever. Hos personer med autism är risken för tidig dödlighet förhöjd". Det fastnade, och visar hur viktigt uppdrag vi har att skapa en trygg, accepterande miljö för dessa elever. Utbilda eleverna för att skapa en förståelse.
• Skrämmande rön. Ökad risk för mobbing är lätt att se att det kan vara så. En ständig utmaning att arbeta förebyggande. Det handlar mycket om att bygga tolerans."

Lärarna fick även fördjupa sig i valfria två kapitel i delen om pedagogiska perspektiv. Efter arbetet kring ADHD och autism hade vi korta föreläsningar med korta samtal kring först Selektiv mutism, sen intellektuell funktionsnedsättning (IF) och därefter ett större arbete kring språkstörning (DLD). Mer om detta i kommande inlägg.

Läste du förra blogginlägget vet du att vi startade terminen på studiedagen med att öka kunskapen kring selektiv mutism med fritidspersonalen. Morgonträffarna med fritidspersonalen har i januari och februari ägnats autism vid ett tillfälle och ADHD andra gången. Det blir en del repetition för den personal som arbetat ett tag på skolan och som börjar har god förståelse och insikt i vad eleverna med dessa diagnoser behöver, men det innebär en del nya insikter för ny personal i teamen.
Utmaningen för personalen är förstås att räcka till. Att hinna med att skapa framförhållning och förberedelse. Att räcka till för att skapa lugna miljöer med möjlighet till paus för elever som behöver det. Vi har stora fritidsgrupper, i år ca 430 elever totalt på 4 fritidsavdelningar.

Sportlovet
Både Christoffer och Kersti arbetade några dagar på sportlovet, och tar sportlov på andra dagar. Detta för att under sportlovet kunna organisera fortbildning för fritids på liknande sätt som vi gjorde på höstlovet. Tre gånger kördes samma utbildning upplagt på halvdagar. På det viset kunde all fritidspersonal delta i mixade grupper, och fritidsverksamheten kunde samtidigt fungera tryggt för eleverna.
Tiden delades upp så att vi inledde föreläsning kring intellektuell funktionsnedsättning. En diagnos som det pratas väldigt sällan om in grundskolan. Varje år finns det någon eller några elever med diagnosen och ett flertal som ligger när gränsen för diagnos. För förberedelse hade vi själva läst boken Tydliggörande pedagogik i anpassad skola och LSS. Det var mycket som vi kände igen i förhållningssätt och metoder för att stötta elever med andra typer av svårigheter. Orsaken till varför man stöttar kan vara annorlunda men hur vi gör är ofta likt.

I samtalen lyftes bl.a.
- Hur påverkar det när elever har IF och någon fler diagnos?
- Vi har nog fler elever än vad vi tänker på som ligger nära gränsen för att få diagnos.
- Exempel på hur lyckat det varit för en elev att få ett extra år i förskolan innan eleven började i förskoleklass.
- För vems skull stöttar vi?
- Hur man som personal kan hamna i ett mönster där man stöttar för mycket och inte utmanar eleven så den kan utvecklas och ta små steg framåt i självständighet och lärande.
- Hur stötta?
- Se över miljön, t.ex. skapa avskärmning för färre intryck, för påklädning, arbete eller i matsituationen.
- Hur tränar vi eleven att ta sig in i en lek, aktivitet. Specifikt träna på t.ex. Ska vi leka i sandlådan, Ska vi gunga tillsammans.
- Hur man kan behöva som vuxen delta i lek för att stötta barnet och se vilka regler och situationer som behöver förtydligas.
- Fördelar med att våra elever redan från förskoleklass mött elever i behov att de blivit skickliga på att anpassa aktiviteter och att själva hitta strategier för stötta eleverna som behöver detta.
- Skillnad då nya elever kommit in i klassen och att det behövts ett arbete för att skapa förståelse som de tidigare eleverna redan har utvecklat.
-  Det är viktigt att all personal på skolan är observant på hur andra klassers/årskursers elever bemöter elever med avvikande beteenden.
- Det kan vara en svår process för föräldrar som kräver tid om man från skolan i förskoleklass eller lågstadiet lyfter att deras barn behöver kanske utredas p.g.a. att man ser att barnets förmåga att följa undervisningen inte ligger i fas med jämnåriga. Att vi som personal behöver ha en förståelse för att det kan ta tid att acceptera detta samt vetskap om att det alltid är föräldrars beslut att gå vidare med utredning, liksom att söka anpassad grundskola om barnet har den rättigheten genom sin diagnos.

Resten av tiden ägnades åt kapitlet Lek och aktiviteter i boken Specialpedagogik för fritids. De satt i mixade team och fick samla idéer och ta inspiration av varandra kring hur man kan organisera sin fritidsverksamhet utifrån lite olika förutsättningar med lokaler. Här är fritidsverksamheten uppdelade årskursvis med 85 – 100 barn per fritidsavdelning. En av avdelningarna har egna lokaler övriga har en ”fritidsbas” men delar övriga rum med klasserna.

I personalgruppen lyftes tankar om att ha aktivitetsvagnar. En av avdelningarna jobbar så och upplever det mycket lyckat. Det förenklar förberedelse och gör det smidigt att ta fram och plocka undan. Det blir en fördel då vikarier får ett tydligare uppdrag där följden blir att vikarie vet ansvar och aktivitet i vilket rum tack vare det material som finns på vagnen. Fler avdelningar var intresserade av att utveckla detta vidare. Aktivitetspåsar med t.ex. olika IQ-spel kom också upp som något att prova på.
Dagen avslutades med att personal satt men någon eller ett par från samma fritidsteam och funderade vidare utifrån alla idéer som lyfts i det gemensamma arbetet.

Nu återstår för oss att sammanställa fritidspersonalens anteckningar så att vi kan lämna ut dessa till respektive team att jobba vidare med tillsammans hela teamet.
I återkopplingen från deltagarna framkom att det uppskattades att de fick mer kunskap om IF och hur man kan stötta. De var även positivt att det varvades mellan föreläsning och samtal i mixade team där de fick att ta del av andras kunskaper och erfarenheter. Önskemål framåt var att få t.ex. arbeta med Widigt för ökad kunskap kring hur man använder Widgitonline samt arbetet kring att hantera konflikter och fler tillfällen med gruppdiskussioner.

Framöver
Fritidsutbildningarna på morgontiderna fortsätter. Vi lägger till ett arbete med lärarna kring språkstörning och fördjupad förståelse för de psykologiska perspektiv som ligger bakom diagnoserna ADHD och autism och vilka konsekvenser det kan få för hur jag ska tänka kring min planering av undervisning och i bemötandet av eleven.

Ny termin, ny energi

Varje termin känns lite som en nystart. Vårterminen är det dock enklare starta om än höstterminen då hösten alltid innebär nya elever och klasser, nya kombinationer av lärare och klass, nya scheman och kanske en del ny personal. Den här terminen kommer vi ha lite mer fokus på att arbeta med att skapa introduktionsmaterial för ny personal till hösten 2026.

Selektiv mutism

Studiedagen 7 januari fick vi första timmen tillsammans med fritidspersonalen. Vi hade större delen av timmen fokus på selektiv mutism. En inte så välkänd diagnos för många. Men för det barn som har selektiv mutism eller som har svårigheter inom det spektrumet kan vi i skolan göra stor skillnad. Ofta till och med påverka hela deras skoltid och liv.

Vi gick genom vad selektiv mutism är. Att det handlar om ångest och inte vilja. Att dessa barn kan vara mycket verbala och språkligt kompetenta, i de miljöer där de klarar att tala. Vi pratade om hur och vad vi kan göra för att möta upp dessa elever.

På Lindbacken har vi som rutin att när vi får överlämning från förskola att ett barn har selektiv mutism eller liknande svårigheter påbörjas ett samarbete med vårdnadshavare och en inskolning. Detta redan någon vecka efter överlämningsinformationen i april. Då arbetar vi efter Sliding in: som utgår från en situation som fungerar och introducerar nya personer gradvis och Shaping: som går från en situation som fungerar, där man ökar den kommunikativa utmaningen i små steg. Ett arbetssätt vi sett mycket positiva resultat av.

Vi har två dokument översatta, som vi använder för att delge information till personal, utöver de fortbildningsinsatser som gjorts genom åren. De är hämtade och översatta från Maggie Johnson, Alison Wintgens innehållsrika bok The Selective Mutism Resource Manual.

SELEKTIV MUTISM info nära personal samt Stadiemodellen.pdf

SELEKTIV MUTISM info övrig personal.pdf

Vill man läsa något mindre omfattande och på svenska rekommenderas Pratlust och talängslan - om selektiv mutism av Tine Ernholdt, Carina Engström.

Lek 
Den kvarvarande stunden följde vi lite kort upp kapitel 7, Lek och aktiviteter, i boken vi använder i arbetet med fritidspersonalen, Specialpedagogik för fritids: en grundbok, av Annelie Karlsson. Personal gav varandra exempel på hur de brukar göra för att ge barn stöd i leken. Exempelvis hur man innan man startar en ny regellek med de yngsta, brukar gå genom leken inne, innan de går ut. Personal, ibland med barn, visar leken. Hur man gör i leken, för att skapa nyfikenhet och förförståelse. De har sett att detta gör att fler barn vågar och vill prova nya lekar. Vi pratade även om gruppindelning och hur vuxna kan styra så att eleverna uppfattar det som slumpartat.  

Framåt 
Vi träffade också lärarna och gav en kort information om det jobb vi ska göra tillsammans mellan sport- och påsklov. Fokus där blir arbete utifrån två böcker. Mer om detta längre fram.