Rutiner vid matsituationen

Vi valde att som sista arbetsområde i fritidspersonalens bok ha fokus på arbete och reflektion kring rutiner vid matsituationer. Det har tidigare ofta varit svårt att få till goda rutiner kring mellanmålet. För tydlighet och trygghet gör man nu så att eleverna sitter vid samma bord och samma platser som vid lunchen. Det som personalen upplever problematiskt är att flera elever tycker mellanmålet inte är gott, och de vill därför inte äta eller sitta med. Ett annat problem är att en del elever har väldigt bråttom ut för att leka och inte finner ro att äta. För att öka möjligheten till ro att sitta ned och äta klart har man på några fritidsavdelningar infört att de dagar man äter mellis i matsalen (måndag - torsdag) så lyssnar de på bok. Det har gett god effekt när rutinen började sitta efter några dagar. Personalen var glada att de inte gav upp efter första tillfällena. Eleverna var ovana vid detta och det var svårt att vara tyst och lyssna. Nu har det kommit dithän att om personalen inte hunnit starta uppläsningen så kommer elever och påminner.

Hur vi ska göra mellanmålet mer uppskattat av eleverna behöver vi arbeta vidare tillsammans med kökspersonalen kring. Vad kan man förändra för att fler elever ska äta bättre? Kring mellanmålet ute på fredagar så ser personalen att det finns ett utvecklingsområde kring hur man tar hand om skräp, det slängs alldeles för mycket på marken.

Lärarfokus Med lärarna har vi haft fokus först på ADHD och autism. De fick fördjupa sin kunskap genom att läsa delen som handlar om de psykologiska perspektiven i boken Elever med ADHD och autism - Psykologiska och pedagogiska perspektiv och sedan både skriva ned reflektioner och följa upp i samtal.

Kring ADHD fastnade lärarna bl.a för:

• Stora skillnaden i antal, pojkar och flickor. Vad innebär det för flickor

som missas?

• ADHD och Autism är relativt flyktiga diagnoser. Även om kriterierna är unisona finns ett generöst utrymme av flexibilitet vad gäller uttalade symptom. Det tas upp att miljö och biologiska förutsättningar båda påverkar vilka svårigheter personen stöter på.
• Intressant att läsa om orsaker till ADHD. Om överbelastning i hjärnan för elever som inte orkar uppfylla kraven och att detta då kan resultera i oönskade beteenden. Vikten av att sätta rimliga krav på elever med ADHD.
• Självregelringsperspektivet där impulsivitet och rastlöshet handlar mer om svårigheter att styra beteendet. Eleven väljer inte aktivt att vara ofokuserad utan det handlar mer om att reglera aktivitet, känslor och uppmärksamhet.
• Att belöningssystemet är annorlunda för personer med ADHD. De föredrar att arbeta kortare tid och få mindre belöningar för att kunna orka med. Det är lätt att tolka ett beteendet som bristande intresse men texten påminner om att det ofta handlar om svårighet med planering och igångsättning .
• Visste inte att man kan "bli av med" en ADHD-diagnos, och att symptom kan klinga av med åldern.
• Intressant vilka som främst har fått diagnos - lågutbildade män i höginkomstländer. Vi ser även i skolan att främst är pojkar får diagnosen. Där vi har höga krav på elevernas prestationer. Hur kan man arbeta kring det för att minska och förebygga beteenden? Kraven måste bestå, men hur kan man nå dessa barn utan att frambringa ADHD-"symptom"?
• Reflekterar mycket kring att de faktiskt inte har samma förmåga gällande exekutiva förmågor.
• Krav kan vara svåra att leva upp till, men med en tydlig struktur kan det fungera bättre. Ofta vet eleven själv vad hen klarar/inte klarar. I skolan kan vi lyssna på det och försöka hitta vägar att anpassa.
• Mycket i texten kände jag igen i min elev. Jag uppskattade att läsa texten samt att reflektera kring min elev/elever.

Kring autism fastnade de bl. annat för:

• Den stora del som också uppfyller kriterierna för IF.
• Bra skriven bok, tydlig.
• Social kognition, om svårigheter att tolka sociala signaler, kroppsspråk och andras perspektiv.
• Skillnader i processande av delar och helhet var intressant. Det väckte tankar kring hur man ska forma undervisning för dessa elever, så att de får med sig helhet och inte fastnar i detaljer.
• Att autism ofta är kopplat till en annan diagnos, som t.ex. ångest, depression eller adhd, var otroligt intressant och informativt att läsa!
• Att elever med autism som leker ensam och har svårt med det sociala inte alltid föredrar det. Det kan ske för att de sociala normera är för komplicerade för hen att hänga med.
• Intressant att läsa den historiska biten, hur det har utvecklats genom åren. Delen om Prevalens och komorbiditet fick många understrukna meningar. Orsaker till autism var också intressant att läsa om.
• Att autism inte alltid behöver vara en funktionsnedsättning. Det finns både för- och nackdelar med autism. Icke autister och autister har olika synsätt, det ena behöver inte vara bättre än det andra. Det finns saker som icke autister har att lära av autister.
• Den otroliga bredden på autismspektrat.
• Funderade mycket kring att när man har både adhd och autism hur de olika diagnoserna jobbar emot varandra, och att även här spelar miljön en stor roll kring hur funktionsnedsättning uppstår.
• Att autistiska elever i högre utsträckning kan utsättas för mobbning. Det är viktigt att ha med det i planering i det förebyggande arbetet och att utbilda eleverna på skolan kring olika NPF-diagnoser för att minska denna typ av beteenden.
• "Forskning visar att det finns ett samband mellan hur accepterad en autistisk person upplever sig vara av sin omgivning och hur hög grad av stress och depression hen upplever. Hos personer med autism är risken för tidig dödlighet förhöjd". Det fastnade, och visar hur viktigt uppdrag vi har att skapa en trygg, accepterande miljö för dessa elever. Utbilda eleverna för att skapa en förståelse.
• Skrämmande rön. Ökad risk för mobbing är lätt att se att det kan vara så. En ständig utmaning att arbeta förebyggande. Det handlar mycket om att bygga tolerans."

Lärarna fick även fördjupa sig i valfria två kapitel i delen om pedagogiska perspektiv. Efter arbetet kring ADHD och autism hade vi korta föreläsningar med korta samtal kring först Selektiv mutism, sen intellektuell funktionsnedsättning (IF) och därefter ett större arbete kring språkstörning (DLD). Mer om detta i kommande inlägg.