Ett växande klassrum

Den finns på 1177, Köket.se, Snapchat och IKEA. Den hjälper oss att välja recept, hitta rätt produkt, planera en resa eller förstå våra symtom. Den finns alltid tillgänglig, alltid redo att svara. 
Vi kan inte stoppa huvudet i sanden och vänta på att det ska gå över. Precis som skriftspråket, radion, tv:n och internet är generativ AI en del av en utveckling som inte kommer att stanna av eller gå tillbaka. Den digitala assistenten smyger sig in i våra hushållsmaskiner, på våra webbplatser och i våra appar. Ofta märker vi det knappt, men den finns där och stöttar oss i allt fler vardagliga situationer. 
Vi vuxna har ett eget ansvar att vara källkritiska, eftertänksamma och medvetna användare. Men hur är det för våra yngsta elever, som växer upp med AI som ett naturligt inslag i vardagen? 
Frågan om datorer i skolan eller inte är en sak. Betydligt viktigare är att vi lär eleverna källtillit, källkritik, säkerhet på nätet och hur man förhåller sig till AI-genererat innehåll. Det är ett av skolans viktigaste uppdrag idag. Våra elever ska bli demokratiska medborgare i ett demokratiskt samhälle. 
En AI-coach kan hjälpa, stötta och inspirera. Men den kan också förstärka åsikter, bekräfta fördomar och påverka hur vi ser på världen. Om barn får råd, bekräftelse och vägledning från AI varje dag behöver vi fundera över hur det påverkar deras tänkande, relationer och självbild. 
Vi står bara i början av denna utveckling. Många av möjligheterna är spännande, men många frågor återstår. Därför behöver vi inte mindre AI i skolan. Vi behöver mer kunskap om AI, mer samtal om AI och fler vuxna som hjälper barn att förstå den värld de redan lever i. 
Skillnaden i framtiden kommer inte att vara mellan dem som har AI och dem som inte har AI. Den kommer att vara mellan dem som låter AI tänka åt dem och dem som använder AI för att tänka bättre själva. 

Sedan någon månad tillbaka hade vi läst om Stormaktstiden. Det är en ganska stor laddning stoff för eleverna att ta in, så jag bestämde mig att efter halva kapitlet, dvs vid Gustav den II Adolf låta eleverna göra ett ganska traditionellt prov för att visa vad de lärt sig. Därefter fortsatte arbetet på historielektionerna. När sedan huvuddelen av Stormaktstiden var inläst och det var dags för nästa bedömningstillfälle, tänkte jag att eleverna skulle få använda sina multimodala färdigheter. Eftersom vi samtidigt jobbar med kooperativt lärande i lärarkollegiet bestämde jag mig för att göra en uppgift med denna arbetsform i fokus.  
Något som irriterade mig var att jag ofta i åk 6 fick hoppa över, eller förkorta de sista delarna av området Stormaktstid, för att hinna med hela historiearbetet i åk 6. Fördjupningar och ”Hur man levde i…”, var ofta delar som fick stryka på foten. Nu såg jag en chans att med hjälp av eleverna, kunde snabba på inhämtandet av dessa kunskaper, samtidigt som jag också kunde få in ett annat typ av bedömningstillfälle. 
 
Planering av uppgiften 
Jag började med att be min AI-coach om ett bra upplägg för hur jag kunde göra den här uppgiften. Jag hade klart för mig att eleverna skulle forska om en person eller händelse och att de skulle arbeta parvis, men AI-coachen gav mig förslag på arbetsgång och stödfrågor för arbetet. Efter att ha modifierat dessa något var jag nöjd. Jag plockade sedan ut ett antal personer och händelser ur stormaktstiden som vi ännu inte hunnit med. Därefter skapade jag tydliga instruktioner. Detta gör jag alltid i en Power Point. Den kan jag visa inledningsvis på skärmen och gå igenom punkt för punkt, och den bifogar jag också i uppgiften (Teams) så att eleverna kan läsa den om och om igen.  
Jag lägger alltid stor vikt på hur jag formar grupper och arbetspar. I detta fall delade jag först upp mina 25 elever i två grupper, och därefter två och två. Jag tänker också på hur jag ska göra anpassningar till elever som har utmaningar i form av läs- och skrivsvårigheter eller socialt samspel, så att även dem har förutsättning att lyckas med uppgiften.  
 
Dagen för förhöret blev inte som eleverna tänkt sig… 
Eleverna hade fått veta att det skulle vara förhör, och att de skulle lära sig området stormaktstid till den dagen. Att största fokus inte var på det de hade tränat in, utan något annat, var det faktiskt ingen som klagade över. Jag betonade dock att den kunskap som de lärt in är där för att de ska ha den i framtiden, och kanske behöver plocka fram snart. 
 
Instruktionerna 
Eleverna blev instruerade att presentera fakta på en sida i en Power Point. Där skulle finnas med kortare fakta i några rutor samt bilder. De fick en stödmall med frågor att använda sig av. De fick också veta att båda två i arbetsparen skulle klara av att delge en kamrat den fakta som fanns på PP:n, och att man efter lektionens slut även skulle ha kunskap om varje deltagarpars person eller händelse. 

Action 
Jag hade tagit till gott om tid för denna uppgift. Min kollega(resurs) utförde samma planering med den ena klasshalvan, så att hela klassen kunde göra detta samtidigt.  
Efter en noggrann och tydlig genomgång, eleverna var uppdelade i arbetspar och hade var sina datorer, fick eleverna dra ett varsitt kort med sitt forskningsområde. Timern sattes på 45 minuter, och arbetet satte igång. Efter att ha fått hjälpa något enstaka par att komma i gång kunde jag ställa mig i ett hörn och njuta. Om du är lärare känner du igen känslan, när rummet fylls av energi, lust, iver, och glädje, samtidigt som lärande sker. Gåshud! En stund som man lever på i många veckor. 

Presentationerna 
Efter de 45 minuterna av forskning och dokumentation, fick eleverna en stunds rast. Därefter det ställdes timern på 15 minuter. Nu skulle eleverna få möjlighet att repetera, läsa igenom sina texter några gånger.  
Så möblerade vi om så att det skulle gå smidigt att rotera, för nu skulle det bli ”speeddejting” med historietema. Timern ställdes åter. Eleverna fick 2,5 minuter för att presentera sin sida för den som lyssnade. Fanns tid över ställdes det frågor för att kolla att den som lyssnade hade lärt sig något. Även denna del av arbetet gick så bra, att jag kunde gå runt och lyssna och dokumentera. Det var lite knackigt för en del att läsa den första gången, men efter ett tag lärde man sig sin egen text nästan utantill och det blev lättare och lättare att presentera sitt arbete. När det första gänget gått sitt ”varv” bytte eleverna plats och rollerna byttes ut. (Se bild.) 
En lyckad anpassning var att en elev med utmaningar i läsningen fick jobba i en grupp med tre. Det innebar att han kunde följa en kompis. Efter att ha lyssnat på sin text uppläst några gånger, var det inte så svårt för honom att själv presentera den. 

 
Omdöme
Redan i pausen, efter forskning och planering pratade jag med flera elever och fick positiv återkoppling från dem. De hade haft roligt och lärt sig om Stormaktstiden samtidigt som de också tränat sin sociala kompetens.  
Dagen därpå fick eleverna svara på fem frågor i en formsenkät, en från varje elevpars område. Här kunde jag se vilka som hade tagit till sig kunskaperna som kompisarna berättade, och även om det var någon av grupperna som hade lyckats bättre på att förmedla sitt område.  
Nöjd summerar jag denna annorlunda test- och inlärningsform, och tänker att det här kan vara något som eleverna kopplar till stormaktstid och minns när de ser tillbaka på historieämnet i mellanstadiet. 
 

 Elevernas iver och entusiasm gav mig gåshud!
 
 
 
 
 

I det här inlägget vill jag dela hur vi arbetade med Grunskoleutmaningen i årskurs 6 – vilka steg vi tog, hur vi kopplade till läroplanen och vilka lärdomar vi fick med oss. 

Jag och min kollega bestämde oss i början av terminen för att delta i Ung företagsamhets projekt Grundskoleutmaningen. Vi hade länge funderat på hur vi skulle motivera och entusiasmera våra 25 elever i årskurs sex. Projektet blev en möjlighet att arbeta brett och inkludera flera ämnen. Efter kontakt med Rabih Jaber, en av de ansvariga för projektet, fick vi material att läsa in. Därefter kunde så smått börja förbereda eleverna. När Rabih någon vecka senare dök upp på skolan för att inspirera, hade fler grupper redan börjat spåna idéer och de kunde nu ställa relevanta frågor till honom.  

Projektet går kort ut på att eleverna ska renovera en byggnad och starta upp en verksamhet i densamma. Byggnaden ligger i ett fiktivt samhälle som man får se på en plansch. I detta samhälle finns diverse verksamheter som tex skola, sporthall och bio. Elevernas uppdrag blir att göra en renoveringsplan för lokalen och därefter introducera en verksamhet som samhället har behov av. Efter det ska de fundera kring hur lokalen ska användas, tänkt målgrupp och syfte. Pluspoäng ges för koppling till hållbarhet, hälsa och likvärdighet. I projektbeskrivningen fanns en hel del läroplanenskopplingar, men min kollega och jag plockade ut mål i svenska, teknik, samhällskunskap och bild.

Efter Rabihs besök repeterade vi instruktionerna och visade även på ett av AI skapat projektetexempel. Detta hjälpte till att sätta fart på tankarna hos de elever som ännu inte var i gång. Som alltid hade vi pedagoger skapat grupperna. Vi valde den här gången att sätta eleverna i grupper där de redan hade goda relationer, för att det skulle gå lätt för dem att komma i gång, och för att samarbetet skulle gå smidigt. Eleverna fick ett par tillfällen att spåna fritt. Därefter formade vi en egen konkret plan där vi tydliggjorde vad eleverna skulle göra, och i vilken ordning. Vi delade också ut ett dokument med eleverna, där de skulle fylla i sin egen skriftliga plan. Detta var en följd av att vi upplevde att flera grupper börjat med det skapande arbetet, och fastnat i det innan projektidén var helt genomtänkt. Efter att eleverna lämnat in den skriftliga planen och fått ett godkännande av oss, kunde de ägna sig åt det mer kreativa arbetet som skulle vara till stöd för presentationen. I klassen valde eleverna att använda sig av Minecraft, Power Points och affischer. Denna del av projektet skulle nog kunna ta hur lång tid som helst, så vi var noga med att det fanns en tidsplan och ett datum när presentationen skulle vara klar.  

Denna plan gjorde vi för att eleverna skulle ha en tidsplan att förhålla sig till. 

Vi bjöd in en egen liten vuxenjury på skolan, för att alla skulle få möjlighet att göra sina presentationer framför jury en liten publik i form av klassen. Juryn bestod av skolans administratör och två lärare. De fick som uppgift at lyssna, ge kritik och ställa frågor kring projekten. Vi hade sagt att man, liksom i den riktiga presentationen i Grundskoleutmaningen, fick välja hur man ville redovisa sitt arbete. Alltså om alla skulle prata, om en elev skulle prata, om man ville spela in eller om man hade andra idéer.  

Nu när vi haft klassens egen presentationsdag och juryn tillsammans med oss lärare utsett vinnarna, kan vi konstatera att alla elever valde att presentera sitt projekt muntligt och live.  Det var bara två elever som valde att inte delta i själva presentationen och låta sina kamrater prata.  
Under presentationerna satt jag och in kollega redo med papper och penna och försökte checka av de olika bedömningskriterierna som vi valt ut att fokusera på. Det var inte lätt att hänga med, men vi hade ju även den skriftliga planen att titta på. Vi valde att göra bedömningar i följande:  
 
- förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, (sv) 
- förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa, och (sv) 
- förmåga att reflektera över olika val av tekniska lösningar, deras konsekvenser för individen, samhället och miljön samt hur tekniken har förändrats över tid, (shk) 
- förmåga att genomföra teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten. (te) 
- förmåga att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, (bl) 
-  i bildarbetet använder eleven olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt. (bl) 

Eleverna tränade också sina kreativa sidor när det gäller att lösa problem, välja metoder och utnyttja AI-chatten.  

Här är loggor till två av företagen, I Minecraft kunde man visas runt i ett Café, det fanns också elever som hade gjort före- och efterbilder med hjälp av AI. Det var också många som valde att göra affischer.  

I skrivande stund är presentationerna gjorda och de två grupperna som utsågs som representanter för klassen filade ytterligare på sina affärsidéer, loggor och framföranden innan de den 12 november åkte in till UKK och presenterade sina företag.  

I klassrummet fortsätter vi att utnyttja värdet av att arbeta med elevernas affärsidéer i svenskan. Eftersom vi nu tränar på att skriva olika typer at texter med hjälp av Zick Zackboken i svenskan, kommer eleverna nu att få skriva ett reklamblad, en arbetsannons och ett svar på den samma. Samtliga uppgifter kopplas till deras fiktiva verksamheter, och vi får på så sätt ett mer meningsfullt och praktiknära lärande. 
Nu väntar vi med spänning på hur det ska gå för våra projekt i den lokala finalen i Grundskoleutmaningen.