Stormaktstid - med lust, iver och glädje!

Sedan någon månad tillbaka hade vi läst om Stormaktstiden. Det är en ganska stor laddning stoff för eleverna att ta in, så jag bestämde mig att efter halva kapitlet, dvs vid Gustav den II Adolf låta eleverna göra ett ganska traditionellt prov för att visa vad de lärt sig. Därefter fortsatte arbetet på historielektionerna. När sedan huvuddelen av Stormaktstiden var inläst och det var dags för nästa bedömningstillfälle, tänkte jag att eleverna skulle få använda sina multimodala färdigheter. Eftersom vi samtidigt jobbar med kooperativt lärande i lärarkollegiet bestämde jag mig för att göra en uppgift med denna arbetsform i fokus.  
Något som irriterade mig var att jag ofta i åk 6 fick hoppa över, eller förkorta de sista delarna av området Stormaktstid, för att hinna med hela historiearbetet i åk 6. Fördjupningar och ”Hur man levde i…”, var ofta delar som fick stryka på foten. Nu såg jag en chans att med hjälp av eleverna, kunde snabba på inhämtandet av dessa kunskaper, samtidigt som jag också kunde få in ett annat typ av bedömningstillfälle. 
 
Planering av uppgiften 
Jag började med att be min AI-coach om ett bra upplägg för hur jag kunde göra den här uppgiften. Jag hade klart för mig att eleverna skulle forska om en person eller händelse och att de skulle arbeta parvis, men AI-coachen gav mig förslag på arbetsgång och stödfrågor för arbetet. Efter att ha modifierat dessa något var jag nöjd. Jag plockade sedan ut ett antal personer och händelser ur stormaktstiden som vi ännu inte hunnit med. Därefter skapade jag tydliga instruktioner. Detta gör jag alltid i en Power Point. Den kan jag visa inledningsvis på skärmen och gå igenom punkt för punkt, och den bifogar jag också i uppgiften (Teams) så att eleverna kan läsa den om och om igen.  
Jag lägger alltid stor vikt på hur jag formar grupper och arbetspar. I detta fall delade jag först upp mina 25 elever i två grupper, och därefter två och två. Jag tänker också på hur jag ska göra anpassningar till elever som har utmaningar i form av läs- och skrivsvårigheter eller socialt samspel, så att även dem har förutsättning att lyckas med uppgiften.  
 
Dagen för förhöret blev inte som eleverna tänkt sig… 
Eleverna hade fått veta att det skulle vara förhör, och att de skulle lära sig området stormaktstid till den dagen. Att största fokus inte var på det de hade tränat in, utan något annat, var det faktiskt ingen som klagade över. Jag betonade dock att den kunskap som de lärt in är där för att de ska ha den i framtiden, och kanske behöver plocka fram snart. 
 
Instruktionerna 
Eleverna blev instruerade att presentera fakta på en sida i en Power Point. Där skulle finnas med kortare fakta i några rutor samt bilder. De fick en stödmall med frågor att använda sig av. De fick också veta att båda två i arbetsparen skulle klara av att delge en kamrat den fakta som fanns på PP:n, och att man efter lektionens slut även skulle ha kunskap om varje deltagarpars person eller händelse. 

Action 
Jag hade tagit till gott om tid för denna uppgift. Min kollega(resurs) utförde samma planering med den ena klasshalvan, så att hela klassen kunde göra detta samtidigt.  
Efter en noggrann och tydlig genomgång, eleverna var uppdelade i arbetspar och hade var sina datorer, fick eleverna dra ett varsitt kort med sitt forskningsområde. Timern sattes på 45 minuter, och arbetet satte igång. Efter att ha fått hjälpa något enstaka par att komma i gång kunde jag ställa mig i ett hörn och njuta. Om du är lärare känner du igen känslan, när rummet fylls av energi, lust, iver, och glädje, samtidigt som lärande sker. Gåshud! En stund som man lever på i många veckor. 

Presentationerna 
Efter de 45 minuterna av forskning och dokumentation, fick eleverna en stunds rast. Därefter det ställdes timern på 15 minuter. Nu skulle eleverna få möjlighet att repetera, läsa igenom sina texter några gånger.  
Så möblerade vi om så att det skulle gå smidigt att rotera, för nu skulle det bli ”speeddejting” med historietema. Timern ställdes åter. Eleverna fick 2,5 minuter för att presentera sin sida för den som lyssnade. Fanns tid över ställdes det frågor för att kolla att den som lyssnade hade lärt sig något. Även denna del av arbetet gick så bra, att jag kunde gå runt och lyssna och dokumentera. Det var lite knackigt för en del att läsa den första gången, men efter ett tag lärde man sig sin egen text nästan utantill och det blev lättare och lättare att presentera sitt arbete. När det första gänget gått sitt ”varv” bytte eleverna plats och rollerna byttes ut. (Se bild.) 
En lyckad anpassning var att en elev med utmaningar i läsningen fick jobba i en grupp med tre. Det innebar att han kunde följa en kompis. Efter att ha lyssnat på sin text uppläst några gånger, var det inte så svårt för honom att själv presentera den. 

 
Omdöme
Redan i pausen, efter forskning och planering pratade jag med flera elever och fick positiv återkoppling från dem. De hade haft roligt och lärt sig om Stormaktstiden samtidigt som de också tränat sin sociala kompetens.  
Dagen därpå fick eleverna svara på fem frågor i en formsenkät, en från varje elevpars område. Här kunde jag se vilka som hade tagit till sig kunskaperna som kompisarna berättade, och även om det var någon av grupperna som hade lyckats bättre på att förmedla sitt område.  
Nöjd summerar jag denna annorlunda test- och inlärningsform, och tänker att det här kan vara något som eleverna kopplar till stormaktstid och minns när de ser tillbaka på historieämnet i mellanstadiet. 
 

 Elevernas iver och entusiasm gav mig gåshud!