Grundskoleutmaningen

I det här inlägget vill jag dela hur vi arbetade med Grunskoleutmaningen i årskurs 6 – vilka steg vi tog, hur vi kopplade till läroplanen och vilka lärdomar vi fick med oss. 

Jag och min kollega bestämde oss i början av terminen för att delta i Ung företagsamhets projekt Grundskoleutmaningen. Vi hade länge funderat på hur vi skulle motivera och entusiasmera våra 25 elever i årskurs sex. Projektet blev en möjlighet att arbeta brett och inkludera flera ämnen. Efter kontakt med Rabih Jaber, en av de ansvariga för projektet, fick vi material att läsa in. Därefter kunde så smått börja förbereda eleverna. När Rabih någon vecka senare dök upp på skolan för att inspirera, hade fler grupper redan börjat spåna idéer och de kunde nu ställa relevanta frågor till honom.  

Projektet går kort ut på att eleverna ska renovera en byggnad och starta upp en verksamhet i densamma. Byggnaden ligger i ett fiktivt samhälle som man får se på en plansch. I detta samhälle finns diverse verksamheter som tex skola, sporthall och bio. Elevernas uppdrag blir att göra en renoveringsplan för lokalen och därefter introducera en verksamhet som samhället har behov av. Efter det ska de fundera kring hur lokalen ska användas, tänkt målgrupp och syfte. Pluspoäng ges för koppling till hållbarhet, hälsa och likvärdighet. I projektbeskrivningen fanns en hel del läroplanenskopplingar, men min kollega och jag plockade ut mål i svenska, teknik, samhällskunskap och bild.

Efter Rabihs besök repeterade vi instruktionerna och visade även på ett av AI skapat projektetexempel. Detta hjälpte till att sätta fart på tankarna hos de elever som ännu inte var i gång. Som alltid hade vi pedagoger skapat grupperna. Vi valde den här gången att sätta eleverna i grupper där de redan hade goda relationer, för att det skulle gå lätt för dem att komma i gång, och för att samarbetet skulle gå smidigt. Eleverna fick ett par tillfällen att spåna fritt. Därefter formade vi en egen konkret plan där vi tydliggjorde vad eleverna skulle göra, och i vilken ordning. Vi delade också ut ett dokument med eleverna, där de skulle fylla i sin egen skriftliga plan. Detta var en följd av att vi upplevde att flera grupper börjat med det skapande arbetet, och fastnat i det innan projektidén var helt genomtänkt. Efter att eleverna lämnat in den skriftliga planen och fått ett godkännande av oss, kunde de ägna sig åt det mer kreativa arbetet som skulle vara till stöd för presentationen. I klassen valde eleverna att använda sig av Minecraft, Power Points och affischer. Denna del av projektet skulle nog kunna ta hur lång tid som helst, så vi var noga med att det fanns en tidsplan och ett datum när presentationen skulle vara klar.  

Denna plan gjorde vi för att eleverna skulle ha en tidsplan att förhålla sig till. 

Vi bjöd in en egen liten vuxenjury på skolan, för att alla skulle få möjlighet att göra sina presentationer framför jury en liten publik i form av klassen. Juryn bestod av skolans administratör och två lärare. De fick som uppgift at lyssna, ge kritik och ställa frågor kring projekten. Vi hade sagt att man, liksom i den riktiga presentationen i Grundskoleutmaningen, fick välja hur man ville redovisa sitt arbete. Alltså om alla skulle prata, om en elev skulle prata, om man ville spela in eller om man hade andra idéer.  

Nu när vi haft klassens egen presentationsdag och juryn tillsammans med oss lärare utsett vinnarna, kan vi konstatera att alla elever valde att presentera sitt projekt muntligt och live.  Det var bara två elever som valde att inte delta i själva presentationen och låta sina kamrater prata.  
Under presentationerna satt jag och in kollega redo med papper och penna och försökte checka av de olika bedömningskriterierna som vi valt ut att fokusera på. Det var inte lätt att hänga med, men vi hade ju även den skriftliga planen att titta på. Vi valde att göra bedömningar i följande:  
 
- förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, (sv) 
- förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa, och (sv) 
- förmåga att reflektera över olika val av tekniska lösningar, deras konsekvenser för individen, samhället och miljön samt hur tekniken har förändrats över tid, (shk) 
- förmåga att genomföra teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten. (te) 
- förmåga att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, (bl) 
-  i bildarbetet använder eleven olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt. (bl) 

Eleverna tränade också sina kreativa sidor när det gäller att lösa problem, välja metoder och utnyttja AI-chatten.  

Här är loggor till två av företagen, I Minecraft kunde man visas runt i ett Café, det fanns också elever som hade gjort före- och efterbilder med hjälp av AI. Det var också många som valde att göra affischer.  

I skrivande stund är presentationerna gjorda och de två grupperna som utsågs som representanter för klassen filade ytterligare på sina affärsidéer, loggor och framföranden innan de den 12 november åkte in till UKK och presenterade sina företag.  

I klassrummet fortsätter vi att utnyttja värdet av att arbeta med elevernas affärsidéer i svenskan. Eftersom vi nu tränar på att skriva olika typer at texter med hjälp av Zick Zackboken i svenskan, kommer eleverna nu att få skriva ett reklamblad, en arbetsannons och ett svar på den samma. Samtliga uppgifter kopplas till deras fiktiva verksamheter, och vi får på så sätt ett mer meningsfullt och praktiknära lärande. 
Nu väntar vi med spänning på hur det ska gå för våra projekt i den lokala finalen i Grundskoleutmaningen.