Ett växande klassrum

Post-it-lappar för medveten inlärning 

Hur många gånger har man inte som lärare startat en film eller ett avsnitt för klassen och hoppats på att åtminstone hälften av eleverna tillägnar sig något och inte tar de 15-30 minuterna som en chans till vila. Detta har i alla  fall jag gjort. Ibland har aktiviteten varit planerad och ibland till följd av att man märker att eleverna behöver omväxling i lektionsarbetet. 
 
 
 
För ett par dagar sedan när vi skulle jobba med 1700-tal, och det dessutom fattades ett flertal elever i klassen, växlade jag vår vanliga arbetsmetod till ett lektionspass med ett avsnitt från UR om Frihetstiden. För att aktivera, motivera och få i gång eleverna repeterade vi först, så att de alla kom in rätt. Därefter presenterade jag nio frågor som jag tagit ur den medföljande handledningen. Genom att läsa dem före avsnittet fick jag eleverna att vara mer uppmärksamma.  
 

 
Eleverna fick veta att de inte behövde svara på frågorna skriftligt, men innan jag klickade i gång filmen hade eleverna gjort mig påmind om de post-it-lappar som de gärna har under liknande tillfällen, så att de kan anteckna under filmen.  
 
 
 
När avsnittet om Frihetstiden var slut och vi tillsammans gick igenom de nio frågorna, hade många elever uttömmande svar. Jag försöker alltid ge samtliga elever frågan så att de får visa vad de kan, även om jag anpassar frågorna efter elevens förmåga. När den nionde frågan var läst och vi hade vänt och vridit på innehållet i avsnittet, med stöd av elevernas anteckningar på post-it-lapparna, återkopplade jag till eleverna i helklass. Jag insåg hur mycket de hade fått med sig från den här korta stunden film och menade att det är något mycket tänkvärt inför sjuan, som väntar dem efter sommarlovet. Jag påpekade också att jag vet att många av dem lär bäst när de ser film, och att den här metoden går att använda också i framtiden när möjlighet till kunskapsinhämtande med film erbjuds. Även om de i framtiden inte får uppföljande frågor till, så kan de själva anteckna viktiga fakta och summera innehållet efteråt.  

Innan jag släppte i väg klassen på idrottslektionen, uppmanade jag dem att fortsätta att be om post-it-lappar! 

Här fortsätter mitt återgivande av hur det gick med elevernas olika projekt, då de fick delta i planeringen av några olika områden som vi skulle jobba med under terminen. 

Det var fyra elever i klassen som nappade på att göra något av området argumentation i svenskan, då jag erbjöd dem att hjälpa mig att ansvara för terminens planering.  
Gruppen kom genast på att de skulle ha ett debattprogram i form av en där deltagarna skulle utmana någon annan, i en debatt och allt skulle avslutas med en final, där vinnaren skulle utses. De hann rita ett fint slutspelsträd och lagt in namn, när jag kände att vi behövde diskutera hur det hela skulle fortlöpa. Jag förklarade hur svårt det skulle bli för dem att avgöra vem som vann varje match och att man kan tycka olika som ”domare”. Kanske skulle det bli konflikter kring dessa beslut. Eleverna var inte sena att hålla med mig och vi gjorde några ändringar i planeringen.  

Gruppen fördelade roller. Det behövdes programledare, filmare och redigerare. Dessutom ville de även vara med själva och argumentera. Gruppen satte tillsammans med mig ihop tydliga instruktioner till de ”tävlande”, sen var arbetet för alla deltagande i gång. På svensklektionerna, där vi tidigare på terminen hade jobbat med argumenterande texter, började argumentationerna ta form. Det fanns många olika områden och alla var mycket relevanta och förankrade i verkligheten. Den här gången behövde inte eleverna lägga någon vikt vid själva dokumentet, utan bara skriva stödord för sitt framförande. Däremot gick vi igenom hur en god talare agerar. De skulle försöka att, inte titta ner i pappret, tala fritt och verka engagerade i sina argument. Vikten av att koppla till känslor hade vi också pratat om.  

Instruktioner för argumenterande

Efter ett antal lektioners träning, startade programinspelningarna. Vi hade möjlighet att vara i ett intilliggande rum, och eleverna kunde gå i väg två och två och genomföra sina debatter medan den ansvariga gruppen, som hade delat sig i två grupper, för att inte förlora så mycket övrig lektionstid, tog emot och genomförde inspelningen.  

Två av eleverna i gruppen åtog sig redigeringsjobbet och i förra veckan var det dags. Filmen var klar och vi skulle titta. Jag hade nu fått uppdraget att avgöra vem som var vinnaren. Detta blev ett alldeles för stort och svårt uppdrag och vi fick ta ett möte igen. Vi bestämde att en lämplig väg skulle vara  att först utse de nominerade deltagare och därefter rösta på de med flest nomineringar . Filmen blev 30 minuter lång och gruppen hade lagt in roliga giffar mellan argumentationerna, vilket gjorde att man kunde ladda om mellan argumentationerna. Ämnen som eleverna argumenterad om var exempelvis: ”Hundgård i Knutby”, ”Bodyshaming”, ”Mer idrott på schemat”, ”Prata mer om psykisk ohälsa”, ”Basketträning i Knutby”.  

Den stora dagen då filmen skulle presenteras fick klassen instruktionen att direkt efter ”programmet” göra en nominering. Den gjorde de i en Formsenkät som två av eleverna i gruppen gjort. I sin nominering skulle de ta hänsyn till innehåll, argumenterande frågor och svar samt framförande. Dessa nomineringar kollade undertecknad och presenterade dem sedan dagen därpå, då eleverna fick rösta på de fyra med flest nomineringar. Nomineringarna var mycket väl skrivna och det märktes att eleverna verkligen hade ansträngt sig för att ta rätt beslut. Det fanns inga tendenser till ”kompisröstning”. Jag lät eleverna rösta på menti och presenterade därefter resultatet. Segraren vann med 50 procent av rösterna och förärades med stor ära och stolthet och med en klubba (som alla andra fick också). 

Projektet med argumentation är nu avslutat och jag summerar. Eleven som vann är en elev som inte gärna pratar in för gruppen, men eftersom det bara var ett fåtal i rummet kunde hon släppa loss och vi fick se säker och stark person som stod för sin åsikt. Vid elevernas nomineringar lärde de sig att verkligen granska de egenskaper som krävs för att man ska göra en bra argumentation, och säkert också återkoppla sin egen prestation. Eleverna som planerade, utförde, ansvarade för det här projektet tränade sig bland annat i samarbete, att tänka framåt, tänka om, och att anpassa sig efter deltagarna. De här lektionerna var stunder som skapade motivation och passade jättebra att varva med andra svensklektioner, som var betydligt mer styrda. Eleverna har fått lära sig mer som sig själva som del i något större då de med stöd av mig har lyckats genomföra. Själv lärde jag mig massor, bland annat hur viktigt det är att vara närvarande som lärare och tänka efter före, så att man kan ge eleverna de bästa förutsättningarna att lyckas i både planering och utförande.  

Elevdelaktighet är att ständigt utvecklas tillsammans i klassrummet, både elever och lärare. 

När det var dags att dra i gång en ny termin med en ny sexa, en klass som jag bara haft i en termin och inte alls hade samma relationer till som jag haft med den tidigare klassen, som jag hade i 7 år(!) var jag inte helt säker på hur det skulle gå när jag erbjöd dem att dela ansvar. Hur långt hade de kommit i sin egen utveckling och sin självmedvetenhet. Var de redo? 
 
Det som jag visste skulle fungera med den tidigare klassen som jag under ett flertal år lärt känna, kunde jag bara spekulera i med dessa elever. Jag slängde mig dock ut och erbjöd dem att delta i planeringen av ett antal olika områden. De olika områdena var stormaktstiden, vädret, rymden, Europa, mat och kemi, argumenterande text och ett föräldramöte. Jag förklarade min tanke med delaktighet från dem, att jag och läroplanerna bestämmer innehållet men att eleverna är med och bestämmer hur det ska läras in och/eller hur kunskaperna ska visas upp. Vi pratade också tillsammans om de alternativa sätten som finns för inlärning och redovisning. 
 
Eleverna var på. De satte genast upp sig på olika områden, och så fick de 30 minuter i smågrupper för diskussioner. Eleverna var lätta att få i gång och i flera grupper sprudlade idéerna medan andra behövde lite input från mig. Efter vårt första planeringsmöte hade de en grund för hur arbetet med respektive område skulle se ut. Drama, filmskapande, klassrumskompost, debattprogram och föräldramöte med tipsrunda och grillning stod nu på terminens planering. 
 
Vi la våra planeringar i en mapp för att smälta och begrunda. Eftersom de olika arbetsområdena ligger olika i tid, kommer de behöva planeras i olika skeenden. Stormaktstidens ansvariga hade redan en del att tänka på eftersom det var det som skulle genomföras först i tid. 
 

 
Det visade sig alltså så här långt, att även en klass som inte är van att vara delaktig i planeringen av lektioner och aktiviteter, napparde på detta och klarade av att få fram ett riktigt bra planeringsförslag. Den klassen som jag hade i många år, och där detta varit en naturligare del, kom ofta spontant med tankar kring hur vi kunde utföra lektioner, aktiviteter och prov. Vi hade en relation där de visste vad de kunde förvänta sig av mig och min undervisning. Det visade sig dock att man med tydlighet kan förmedla den känslan även med ett nytt gäng, men man måste vara tydlig och visa dem vägen. 
 
 
 
Nu ska det bli spännande att se utfallet av dessa planeringar. De tidigare eleverna som varit deltagande under en längre period, var också mycket ansvariga vid själva utförandet av arbetet i det planerade området. Det blir spännande att se hur detta faller ut med dessa elever som är lite mer färska på området. 
I skrivandets stund har flera grupper genomfört sina planeringsområden och jag har också skrivit om en del av dem här på bloggen. Nästa vecka kommer ni att få läsa om den fantastiska Ed´s show – klassens egna argumentationsprogram.