Vår digitala resa

Hej!  
I detta inlägg vill jag lyfta vikten av hur vi kommunicerar med vårdnadshavarna gällande digitalisering i förskolan.

I dagens debatt om digitalisering i förskolan kan vi dels läsa att regeringen vill ta bort lagkravet på att barn i förskolan ska använda digitala verktyg, förskolan ska bli skärmfri. Vi kan också läsa flera debattartiklar där det framkommer olika åsikter kring om det är bra eller inte bra för barnen i förskolan att använda digitala verktyg. Min uppfattning när jag läser är att det blir mycket fokus på ”skärmtid ” I tidningen förskolan 16 maj finns flera kritiska åsikter från både förskollärare och forskare om detta ämne men även ett uttalande av Robin Samuelsson som där han påpekar att digitalisering inte alltid handlar om skärmar. I länk nedan finns flera artiklar som berör detta område. 

Varannan förskollärare är kritisk till digitaliseringen | Förskolan (vilarare.se)

 Möta vårdnadshavarnas funderingar

För att möta vårdnadshavarna i denna debatt gällande digitaliseringens varande eller icke varande på förskolan har vi på Väpnarens förskola tittat på vår verksamhet ur olika perspektiv. Först och främst gällande begreppet skärmtid. Här har vi mer ingående tittat på i vilka sammanhang vi använder oss av skärmtid under en dag och ställt oss frågan om digitalisering är lika med skärmtid eller? Kan vi använda oss av andra metoder eller andra verktyg istället för “skärm” och uppnå samma sak? 

För att vi ska kunna bemöta nya vårdnadshavares eventuella oro och även dem vi redan har i vår verksamhet behöver vi själva vara tydliga och medvetna om våra val av undervisningsstrategier där vi förklarar hur vi använder olika verktyg, bland annat digitala verktyg.

Vår erfarenhet som har arbetat medvetet med digitalisering sedan 2011 upplever  att vi ändå inte har mött så många funderingar eller oro gällande användande av digital teknik tidigare. Visst har det kommit frågor från vårdnadshavare om det är så att barnen ska sitta med en platta stora delar av dagen men när vi förklarat hur vi arbtare så har de varit nöjda med det svar det fått. Några åsikter har också kommit fram att de anser att vi ska plocka bort plattan för de har sett att barn kommer i konflikt med varandra då de hanterar verktyget. Här gäller det att vi informerar tydligt hur vi använder oss av digitala verktyg och också är medvetna om vad det är som vårdnadshavarna ser när det hämtar och lämnar? 

Vad är det vi behöver förklara?

Jag har som rektor mött några vårdnadshavare som varit upprörda över att vi använder plattor i förskolan. De har tagit del av informationen från vår hemsida och verka uppleva att barnen får sitta själva med plattor. I mitt möte med dem är det av stor vikt att jag kan förklara hur vi använder oss av olika verktyg och på ett naturligt sätt få dem att inse att för oss är lärplattan  ett av flera olika verktyg vi använder,som anlaogt material som lera och lego är andra verktyg. Oavsett vilket vi använder behöver vi veta varför vi använder oss av dem. Erika Kyrk Seger skriver i boken ”Digitalt meningsskapande i förskola sid ?” att vi ställer större krav på oss att förklarar när vi ska arbeta med digitala verktyg än när vi arbetar med andra verktyg eller ämnen. Men också att vårdnadshavarna har mer åsikter när de ser att barnen hanterar digitala verktyg än när de arbetar med leran. Här vill jag gärna hålla med Susanne Kjellander att det viktigare att vi ser vad barnen gör än vad de har i händerna.   

Forskare: Förskolan behöver en digitaliseringsstrategi | SvD Debatt 

FoU projekt om kommunikation och digitalisering

Två pedagoger från Väpnarens förskola hade förmån att forska kring kommunikation till vårdnadshavare när det gäller digitala verktyg. De ville dels undersöka om det var någon skillnad i hur informationen till vårdnadshavarna om digitaliseringen i en förskola som har arbetat länge med digitala verktyg kontra en förskola där man var i början av sin process med att implementera digitala verktyg. De ville också undersöka pedagogers och vårdnadshavares inställning till användande av digitala verktyg. Det som framkom var att pedagogerna uppfattning var att de informerar tillräckligt medan vårdnadshavarna inte har samma uppfattning. Lite förvånande var att när pedagogerna ställde enkätfrågor upplevde det att vårdnadshavarna var mer positivt inställda till användande av digitala verktyg än när de gjorde intervjuer. Samma upplevelse blev när det ställde frågor om den information de fick från pedagogerna gällande hur de arbetar med digitala verktyg. De flesta vårdnadshavarna hade dock en positiv inställning till användande av digitala verktyg. Nedan finns en länk om ni vill läsa mera om rapporten.

fou-rapport_fsk_individanpassad-information-till-vardnadhavare_2020-2021.pdf (uppsala.se) 

Jag och fler med mig kan nog instämma i att det har blivit mer i frågandesättande från nya vårdnadshavare idag än för några år sen. Jag kan förstå det när media lyfter frågan ur ett negativt perspektiv. Men jag kan också se att pedagogerna är mer trygga i sin profession och har god förmåga att berätta och förklara hur vi arbetar i förskolan med digitala verktyg och detta gör vårdnadshavarna känner sig mer trygg.  
Vi på Väpnarens förskola har synat vår verksamhet och tittat på just skärmtid. Hur ser en dag ut gällande nyttjande av skärm? Vad menas med skärmtid mm? Vi behöver bli mer självkritiska till vår praktik för att kunna förmedla att den bild som media vill lyfta fram inte stämmer med vad som sker i vår egen verksamhet. 

Jag kan se nödvändigheten av att vi på förskolan ökar vår kunskap av att kommunicera med vårdnadshavarna om hur vi arbetar med olika verktyg, ämnen och pedagogik. Varför inte låta vårdnadshavarna aktivt få prova på hur ni arbetar med digitala verktyg på förskolan när ni har ett föräldramöte? Några pedagoger på Väpnarens förskola lät vårdnadshavarna på ett möte praktisk prova på att använda sig av de digitala verktygen som deras barn möter under sin tid på förskolan. Det var en positiv upplevelse både för vårdnadshavarna och pedagogerna. Här såg vi hur det tydligt fick en annan upplevelse av att arbeta med digitala verktyg. De fick både möta robotar, plattor i olika sammanhang och hur vi arbetar med källkritik genom green screen.  
 
Vill avsluta med denna gång med att säga att Väpnarens förskola tänker fortsätta arbetar både digitalt och analogt, eller så kan vi uttrycka oss att vi använder både skärm och pärm! 
 

Genom en leverantör fick vi på Väpnaren tillsammans med annan förskola i Uppsala frågan om vi var intresserade av att delta i ett projekt i samarbete med Polen. Samarbete gällde att testa ett instrument eller verktyg kallat Musicon, där pedagogerna tillsammans med barnen får möjligheten att utveckla olika förmågor inom olika områden genom att arbeta med verktyget. I september 2022 så kom Musicon  till oss på Väpnaren. 

Uppstarten 

För att starta upp arbetet hade vi en workshop digitalt med personer som höll i den som fanns i Polen.Till en början så utforskade vi Musicon fritt tillsammans med barnen för att sedan starta upp med lektioner. 
 
Vi har varit två pedagoger som utforskat Musicon med varsin barngrupp med ca 4 barn åt gången, en med äldre barn(3-5år) och en med yngre barn(2-3år). De yngre barnen har fått göra och undersöka Musicon i egen takt. Det har varit givande att se hur barnen har uppskattat stunderna med Musicon och hur vi tillsammans har lärt oss hur Musicon fungerar. Vi har också sett hur skapandet av musik och rytm har tilltalat alla oavsett ålder eller färdigheter. 
 
 Lektionerna/ aktivitetsscheman fick vi, med jämna mellanrum, skickade till oss via mejl ifrån Polen. Det är inte alltid som vi följt lektionerna fullt ut, för arbetar man med barn har de sina egna tankar och idéer om hur de vill utforska och det är viktigt att ge utrymme för det egna utforskandet.  
 
Musicon är alltså ett kreativt interaktivt musikinstrument.  Lektionerna har vi till viss del följt, men vi har också valt att haka på barnens eget upptäckande och undersökade av Musicon. De äldsta barnen har följt lektionsplaneringen lite mer än dom yngsta.  

Hur fungerar Musicon 

Fler barn kan göra ljud samtidigt. Vi har sett att barnen tycker om att spela själva på instrumenten som sitter uppe på Musicon. Knapparna som sitter på tunnan fungerar så att man trycker ut dom för att få ljud av instrumenten när tunnan snurrar runt. Spaken drar man i för att få tunnan att snurra . Spaken kan man ha på olika ”nivåer” för att få olika hastigheter på tunnan. Det vi har sett med flera barn är att spaken är det på Musicon som är mest intressant, följt av att trycka/spela själv på instrumenten. Allt detta, är när barnen får utforska Musicon på egen hand. När vi följer lektioner är det annat. Då undervisar pedagogen barnen i att få förståelse för musik, rytm, logik och matematik. 

Handdockorna 

I Musicon konceptet följde det med 5st handdockor, med olika namn, utseende och personlighet. Den som vi använt mest och som blivit vår favorit, är Ula. Ula är den gula handdockan .Ula var den första handdockan som vi fick ”träffa”. Ula är den enda av dom fem som kan öppna munnen och ”prata”. Sen tror vi att den gula färgen har betydelse för hennes populäritet. 
 
Alla dockorna har ju olika personligheter. Så vissa barn har även fastnat för de andra dockorna. 

 
Projekten avslutas men vi fortsätter

Sista fasen i projektet var när de ansvariga från Polen kom hit och hade olika workshops för oss. Vi gjorde en sammanfattning av vår upplevelse vårt arbeta med detta innovativa verktyg.  
 
Vår uppfattning är att Musicon kan bli ett bra verktyg i undervisningen med rätt planering. Men det är väl så att all undervisning, planerad eller spontan så behöver vi utgå från en bra pedagogisk planering där de didaktiska valen är tydliga. Barnen har varit väldigt intresserad av Musicon och verkligen visat på nyfikenhet och lust att lära med alla sinnen som detta verktyg inbjuder till. 
 
Nu är projektet avslutat och vi på Väpnaren har köpt loss Musicon för att fortsätta utveckla vår undervisning inom olika ämnesområden med hjälp av detta redskap. Musicon kommer bli ett av flera digitala och analoga verktyg vi kommer att använda oss av.  
 
 I början hade vi ett rum avsett bara för Musicon. Rummet gick att låsa. Sen flyttades den till vårt  makerspace ett tag och efter den hade varit där så ville vi testa att ta upp den på en av hemvisterna. Nu har vi tagit beslutet att flytta tillbaka den till Makerspace. På nästa APT ska vi visa Musicon och inspirera resten av kollegorna. 
 
Tanken framöver är att detta redskap ska stanna i Uppsala Kommuns förskolor. Vi har planer på att erbjuda workshop och studiebesök för er att komma och bekanta er med Musicon. Om detta får vi återkomma till  
 
 

 Här kan du läsa mer om Musicon 

Instrument och ett intuitivt verktyg för att lära sig matematik, programmering, utveckla kreativitet, språk, motoriska – och sociala färdigheter hos varje barn. Kan också användas för logopedisk terapi.  
Metod - som främjar självständighet och ger känsla av egenmakt. 
Aktiviteter - anpassade efter varje barns individuella behov och förutsättningar. Varje aktivitetsschema är en utgångspunkt för lekar i olika svårighetsnivåer.”  
En fascinerad apparat som förvandlar barnen till upptäckare, kompositör och musiker samt uppmuntrar deras nyfikenhet och fantasi. 

Texten ovan är hämtad från Musicons hemsida, läs mer om du blir nyfiken Här kan du läsa mer

Hej! 
 Här kommer ett lite längre inlägg med lite tankar jag vill dela då mediedebatten om skärmtid i förskolan har blossat upp igen. 

Välja varje verktyg medvetet och använda begrepp i sitt sammanhang

Det viktigaste är att vi pedagoger får in digitaliseringen som ett naturligt inslag i våra processer. Det innebär att vi måste göra aktiva val om varför vi väljer just detta verktyg eller varför vi väljer bort just detta verktyg. Det gäller oavsett om verktyget är digitalt eller inte. När vi planerar undervisningen, våra lärmiljöer och aktiviteter bör den röda tråden i våra projekt alltid vara närvarande gäller val av material, olika verktyg och pedagogernas tillgänglighet. Viktigt att ställa sig frågor som te x Vad behövs för att barnen ska kunna utveckla sina olika förmågor inom olika områden i läroplanen. Hur tillgängligt är materialet egentligen? Är ambitionen att barnen själva ska kunna välja material och verktyg under dagen, hur stödjer våra lärmiljöer det? 
 Det är också viktigt att pedagogen är medvetna om vilka begrepp barnen kommer att möte inom olika ämnesområden. Pedagogen använder “rätt begrepp” i rätt situation, för att skapa förutsättningar för barnen att förstå begreppet utifrån olika situationer och få ett sammanhang när de används. Viktigt att barnen får höra olika begrepp i sina sammanhang både i den planerade och den spontana undervisningen. Exempelvis kort och lång kan vara begrepp vi planerar att använda med olika material i en planerad undervisningssituation men det kan också ske spontant när vi är tex på utflykt och barnen självs uppmärksammar långa och korta pinnar som pedagogen tar fasta på. Begrepp kopplade till digitalisering behöver också förstås i ett sammanhang. 

 När vi gör vår didaktiska planering är det viktigaste att lyfta vilket ämne vi ska ha fokus på, vilken teknik/redskap vi ska använda och hur vi agerar utifrån vårt pedagogiska förhållningssätt och utifrån det planerar en aktivitet som vi vet att barnen har visat intresse för.  I projektet kan ett tillfälle vara att pedagogen har matematik i fokus med taluppfattningen, talraden 1–5 och då kan roboten ena dagen vara ett verktyg att jobba med talraden och pinnar i skogen används nästa dag. Då får vi också in digitalisering i projektet utan att det blir en ”happening”. När kan de digitala verktygen tillföra något och när är det mer lämpligt att jobba med andra verktyg och material är en ständigt förekommande fråga att ställa oss när vi planerar vår undervisning. Ett exempel är när vi arbetar med “brandveckan”. Då fick barnen arbeta med olika aktiviteter där de lär sig att agera vid ev. brand. Barnen lär sig ramsa med telefon nummer 112, ritar och målar dessa siffror. Får agera brandmän och klä på sig liknande kläder som brandmännen använder på tid. Barnen fick då även programmera en robot till att gå snabbaste vägen till ex. brandsläckaren /närmaste utrymningsväg. En aktivitet där pedagogerna medvetet valde att lägga till roboten för att ge barnen möjlighet att öka sin förståelse för digitalisering och teknik. 

Kunskap om hjärnans utveckling hos barn 

För att möta debatten gällande “skärmtid” i förskolan och hur det påverkar våra yngre barn behöver vi skaffa oss kunskap om hur hjärnan utvecklas och fungera hos barn i förskoleåldern.  Hur kan vi förmedla att digitala redskap i rätt sammanhang ge barn bättre förutsättningar att lära sig?  
Vi har lyssnat på Sissela Nutley som höll en forskningsbaserad föreläsning om vad som behövs för att stötta hjärnans utveckling i olika faser. Sisselas har också egen forskningen om utvecklingen av hjärnans kognitiva funktioner och deras förhållande till digitala verktyg, "skärmtid" och lärande. I föreläsningen ställer sig Sissela frågorna: vad händer egentligen i hjärnan när vi lär oss? Hur skiljer sig det lilla barnets hjärna från det äldre? 
Även Sissela förmedlar i sin föreläsning att vi ska välj digitalt medieinnehåll med omsorg och syfte. Hon lyfter också att aktiviteten ska vara likhet med verkligheten (kroka i), upprepa, att det ska ske tillsammans med en vuxen och att det inte går ut över andra viktiga aktiviteter. Att hitta en balans. 
Det jag tar med mig från den föreläsningen är hennes begrepp om DÖTID - tid med en aktivitet som förhindrar utveckling (indirekt hämmande) SLÖTID - tid med en aktivitet som varken är utvecklande eller hämmande FRÖTID - tid med en aktivitet som sår ett frö till nästa steg i utvecklingen. Dessa begrepp får mig att tänka på hur viktigt det är att med en ordentlig planering där de flesta aktiviteter vi erbjuder har en koppling till de förmågor vi vill att barnen ska ha möjlighet att utveckla. Hur ser vi till att det blir en progression för barnen under deras vistelse på förskolan? Min erfarenhet är att aktiviteter där vi kan få in begreppet frötid är när vi arbetar med projektet och har planerad undervisning. När det gäller utevistelse tror jag att vi kan tolka in mer av begreppet slötid.Där har vi ett område att fortsätta utveckla på förskolan. Har vi något vi kan identifiera som Dötid i förskolan? 

Vilka olika stillasittande aktiviteter erbjuder vi barnen och hur stor del av dagen är de i rörelse?

I media kan vi läsa att det skulle vara farligt för yngre barn att använda plattan om de sitter själva längre stunder. Jag var på en föreläsning med Robin Samuelsson om guidad lek i förskolan. I hans studier på olika förskolor framkom det att barnen satt 24 % av tiden på förskolan med plattan. Själv känner jag inte igen mig i dessa siffror men förstår ju också att det inte är påhittade siffror. Detta får mig att fundera på hur medvetna vi är vid planering av vår undervisning gällande material och verktyg? Eller när barnen själva får välja vad de vill göra. Enligt flera studier så stimuleras inte yngre barns språkutveckling av digitala medier om de är passiva i aktiviteten. Enligt Robin Samuelsson i boken Guidad lek så menar han att digitala verktyg har sin plats om det används på ett aktivt sätt och har ett pedagogiskt syfte. 

Andra saker som lyfts fram är att barnen blir stillasittande med plattan och det tror jag att alla vi är överens om kan ske. Att bli för stillasittande är inte bra för hälsan men det gäller även andra aktiviteter som vi gör i förskolan dvs där inte digitala verktyg är involverade. Så det gäller att skapa en variation i barnens dag där rörelse är en viktig faktor att ha med. 

Förskolans egna röster behövs i debatten

Min uppfattning av hela denna debatt är att vi inom förskolan behöver lyfta fram hur vi arbetar med digitala verktyg där det finns en aktiv pedagog med i undervisningen. Naturligtvis behöver vi även lyfta hur vi organiserar vår dag för att undvika allt för mycket stillasittande oavsett aktivitet.  Vi i förskolan behöver också få plats i media och berätta om vårt arbete med digitaliseringen i förskolan. Där vi med egna ord beskriver vårt arbetssätt och visar på att det inte bara handlar om stillasittande “skärmtid” utan lyfta fram de möjligheter som digitaliseringen kan ge oss i förskolan, om vi jobbar medvetet som med allt annat.  
Vi inom förskolan behöver vara med och påverka den bild som genomsyrar media genom att framför våra tankar och åsikter men framför allt berätta och visa på vårt arbete.  Det finns flera bra artiklar där olika förskolor berättar om hur det arbetar med digitala verktyg på sina förskolor. Vi kan också läsa andra artiklar där medarbetar inom förskolan har åsikter om att det inte ska förekomma digitala verktyg i verksamheten. Här behöver vi på varje förskola ta ställning till hur vi kan leva upp till läroplanen och ge barnen förutsättningar till att lära sig hantera olika verktyg.  
Vi har ett kompensatoriskt uppdrag i förskolan och även lyfta fram de demokratiska rättigheter där alla t ex ska få möjlighet att lära sig hantera dagens teknik. Vi ser ju redan idag ett utanförskap där den äldre generationen inte själva kan hantera olika processer i samhället för att de inte har tillgång eller lärt sig hantera alla digitala verktyg som används idag. Digital kompetens är adekvat dvs föränderlig. En kompetens som på olika sätt är viktigt att ha i de samhälle vi har idag. Hur ger vi ge barnen bästa erfarenhetsryggsäcken för att fungera och kunna påverka de samhälle de ska leva sina liv i framöver? I en artikel ur Svenska Dagbladet skriver flera forskare inom området förskola och digitalisering att de inte känner igen den bilden av hur media framställer hur förskolan kopplas ihop med skärmtid. De har genom sin forskning sett hur professionella förskolans pedagogerna är när de planerar sin undervisning och sedan använder digitala verktyg för att förstärka lärandet för barnen. 
I länken  kan ni läsa artikeln Förskolan behöver en digitaliseringstrategi 

Nu tar vi en sommarpaus-åter i augusti!