Värdegrundsarbete i Emilias klassrum

Nu har ännu ett läsår startat. Mitt elfte och nu borde väl saker gå av sig självt på grund av rutin och erfarenhet. För mig är det här läsåret som att börja om på nytt, medan vår skolbyggnad renoveras och byggs om. Nya lokaler, nya rutiner och förändringar i skollagen. Det är hektiskt. För att skruva upp temperaturen lite extra är det dessutom valår.

Valår ger en extra dimension till SO-undervisningen. Plötsligt är betydligt fler än vanligt intresserade av hur Sverige styrs. Fler studiebesök än vanligt ska planeras och skolval ska anordnas. Dessutom blir jag bombarderad med frågor om vad jag ska rösta på.

Min skola är väldigt blandad. Det är Västra Stenhagenskolans styrka. Det gör att det finns en väldig spännvidd mellan vilka partier som eleverna sympatiserar med.

Mångfald av åsikter gör det spännande att undervisa men det ställer också stora krav. Det väcker frågor som vilka röster hörs högst och vågar alla yttra sin åsikt? För att kunna bredda perspektiven och lyfta synpunkter som kanske inte alltid hörs stor konsumerar jag nyheter just nu. Så fort jag sätter mig på bussen så slår jag på är det någon nyhetspodd eller partiledarutfrågning i mina hörlurar.

En fråga gnager dock i mig jobbar vi verkligen tillräckligt med värdegrund i skolan? Det känns som att vi behöver göra med särskilt när jag tänker på vilka röster som inte hörs i mitt klassrum när vi pratar om politik och samhällsutveckling.

Förra veckan var det fältstudiedag på ämneslärarprogrammet. Jag hade besök av mina lärarstudenter som förra en kort tid sedan avslutade VFU I.  
 
Under lektionsbesöken valde jag att ett tema. Det kanske inte är så förvånande men det blev värdegrundstema. På åttornas SO-lektioner stod jämställdhet i fokus. Historiebruk och suffragetter stod på agendan.  

En lektion med flera varianter av budord 
Mina sjuor arbetar just nu kristendom. Under lektionen fick de undersöka olika varianter av de tio budorden. Först var det de tio kristna budorden. Eleverna delades in i grupper om fyra elever. De fick sedan i uppgift att plocka ut de tre viktigaste och ta bort tre som de tyckte var minst viktiga.  
 
Sedan var det samma procedur fast med Jantelagens tio budord som är skrivna av Aksel Sandmose. Eleverna fick även en snabb introduktion till vad Jantelagen är.  
 
Den tredje varianten av de tio budorden. Det var tio budord från en anonym avsändare. Elevernas uppgift denna gång var att försöka gissa vem som hade skrivit dessa mystiska budord. Varje grupp fick sedan ange sin gissning och i grupptryckets oförlovade tecken gissade nästan alla grupper på att det var en lärarstudenterna som hade skrivit dem. Jag skrattade gott eftersom flera av grupper hade varit mig på spåren men sedan inte vågade löpa linan ut.  
 
Avslutningsvis fick eleverna skriva sina egna tio budord. De fick sno budord om de ville eller hitta på hela nya egna. Så vilka är dina tio budord?

Just nu arbetas det för fullt med läsning på svensklektionerna i två av tre årskurser på Västra Stenhagenskolan. När jag skulle presentera boken som sjuorna skulle läsa mötes det av lite motstånd. Det är inte ovanligt och alla vi som arbetar i skolan är mycket väl medvetna om den rådande läskrisen.  
 
Den här gången var motståendet dock annorlunda. Mina sjuor läser just nu I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell. Boken handlar om 13-åriga Jenna vars mamma har bröstcancer. När jag presenterade boken påpekade en av eleverna att hen inte gillar sorgliga böcker. Nu läser eleven boken även om den första reaktionen var motstånd. Den här boken kan röra upp känslor särskilt om det är elever som har en närstående som har eller har haft cancer. Då går det ju givetvis att göra undantag och låta eleven läsa en annan bok.  
 
Det är bra att det är vi lärare som väljer vad eleverna ska läsa i skolan. Att eleverna ska kunna välja själva vad de vill läsa på sin fritid är självklart. Att möta svåra ämnen genom litteraturen är ett sätt att breda våra perspektiv som läsare men det ger oss också arenor för att prata om svåra ämnen i skolan. Att inom klassrummets fyra väggar kunna diskutera varför en karaktär handlar eller beter sig på ett visst sätt. Det öppnar dörrar för att kunna prata om ämnen som heder, missbruk, våld, sjukdomar, psykisk ohälsa, hemlöshet och obesvarad kärlek. Litteraturen öppnar på så sätt upp för att arbeta med värdegrundsfrågor.  
 
Alla elever kommer aldrig att älska alla böcker som vi läser i skolan. Det är kanske inte heller läsningens syfte? Utan det är snarare att ge eleverna en gemensam läsupplevelse och i allra bästa fall kan någon uppskatta en bok som de annars aldrig hade läst. Dessutom är det ju inte så att världen går under för att man måste läsa en bok som inte faller en helt i smaken.  
 
Vi kan inte blunda bara för att något utmanar eller skaver lite.