Värdegrundsarbete i Emilias klassrum

Under två dagar på höstlovet hade jag förmånen att delta på träff med lärarnätverket som Emerichfonden och Fredens Hus anordnar. Vi fick möjlighet att stärka våra demokratimuskler, besöka Nobelprismuseet och utbyta tankar och erfarenheter av demokratiarbete på våra skolor.  
 
Det är ju alltid otroligt givande att få möta kollegor från hela vårt avlånga land och särskilt när en får möjlighet att nätverka med lärare och skolledare som brinner för samma frågor som jag också gör. Det blev dock tydligt för mig att visa utmaningar kvarstår och tycks vara samma oavsett om det handlar om undervisning på högstadiet eller gymnasiet. Flera deltagare inklusive undertecknad att det är en utmaning att få alla ämnen inkluderade i arbetet att fostra demokratiska medborgare.  
 
Ett av mina första inlägg som jag skrev här på Pedagog Uppsala heter Det där med värdegrundsarbetet löser väl SO-lärarna?  https://pedagog.uppsala.se/grundskola/grundskolans-bloggar/vardegrundsarbete-i-emilias-klassrum/det-dar-med-vardegrundsarbetet-loser-val-so-lararna  
 
Tyvärr känns mitt gamla blogginlägg fortfarande lika aktuellt. I ett samhälle som blir alltmer polariserat är skolans demokratiuppdrag viktigare än någonsin. Då känns det extra viktigt att alla vi som jobbar i skolan tittar oss själva i vitögat och funderar på vad vi gör för att bidra till att stärka demokratin. Att ansvaret för detta främst ska ligga på några enstaka skolämnen blir då barockt och en bekväm ursäkt.  
 
Vi måste alla dra vårt strå till stacken och ta vårt gemensamma ansvar. Förhoppningsvis leder det inte enbart vill att vi tränar elevernas demokratiska muskler utan kanske också våra egna.  

Nu har ännu ett läsår startat. Mitt elfte och nu borde väl saker gå av sig självt på grund av rutin och erfarenhet. För mig är det här läsåret som att börja om på nytt, medan vår skolbyggnad renoveras och byggs om. Nya lokaler, nya rutiner och förändringar i skollagen. Det är hektiskt. För att skruva upp temperaturen lite extra är det dessutom valår.

Valår ger en extra dimension till SO-undervisningen. Plötsligt är betydligt fler än vanligt intresserade av hur Sverige styrs. Fler studiebesök än vanligt ska planeras och skolval ska anordnas. Dessutom blir jag bombarderad med frågor om vad jag ska rösta på.

Min skola är väldigt blandad. Det är Västra Stenhagenskolans styrka. Det gör att det finns en väldig spännvidd mellan vilka partier som eleverna sympatiserar med.

Mångfald av åsikter gör det spännande att undervisa men det ställer också stora krav. Det väcker frågor som vilka röster hörs högst och vågar alla yttra sin åsikt? För att kunna bredda perspektiven och lyfta synpunkter som kanske inte alltid hörs stor konsumerar jag nyheter just nu. Så fort jag sätter mig på bussen så slår jag på är det någon nyhetspodd eller partiledarutfrågning i mina hörlurar.

En fråga gnager dock i mig jobbar vi verkligen tillräckligt med värdegrund i skolan? Det känns som att vi behöver göra med särskilt när jag tänker på vilka röster som inte hörs i mitt klassrum när vi pratar om politik och samhällsutveckling.

Förra veckan var det fältstudiedag på ämneslärarprogrammet. Jag hade besök av mina lärarstudenter som förra en kort tid sedan avslutade VFU I.  
 
Under lektionsbesöken valde jag att ett tema. Det kanske inte är så förvånande men det blev värdegrundstema. På åttornas SO-lektioner stod jämställdhet i fokus. Historiebruk och suffragetter stod på agendan.  

En lektion med flera varianter av budord 
Mina sjuor arbetar just nu kristendom. Under lektionen fick de undersöka olika varianter av de tio budorden. Först var det de tio kristna budorden. Eleverna delades in i grupper om fyra elever. De fick sedan i uppgift att plocka ut de tre viktigaste och ta bort tre som de tyckte var minst viktiga.  
 
Sedan var det samma procedur fast med Jantelagens tio budord som är skrivna av Aksel Sandmose. Eleverna fick även en snabb introduktion till vad Jantelagen är.  
 
Den tredje varianten av de tio budorden. Det var tio budord från en anonym avsändare. Elevernas uppgift denna gång var att försöka gissa vem som hade skrivit dessa mystiska budord. Varje grupp fick sedan ange sin gissning och i grupptryckets oförlovade tecken gissade nästan alla grupper på att det var en lärarstudenterna som hade skrivit dem. Jag skrattade gott eftersom flera av grupper hade varit mig på spåren men sedan inte vågade löpa linan ut.  
 
Avslutningsvis fick eleverna skriva sina egna tio budord. De fick sno budord om de ville eller hitta på hela nya egna. Så vilka är dina tio budord?