Hela dagen räknas - skola och fritids i samspel

I arbetet tillsammans med lärarna gick vi kort igenom diagnosen selektiv mutism i ett liknande upplägg som vi gjorde med fritids i januari (se inlägg 16 januari). Vi presenterade även några stöddokument som lärarna kan utgå från när de har en elev med selektiv mutism eller liknande svårigheter. Dels de dokument vi bifogade i tidigare inlägg och dels en ny checklista vi skapat riktad till lärare som stöd.

SELEKTIV MUTISM checklista lärare 1.pdf 

Ett område vi också valt att fokusera på är intellektuell funktionsnedsättning, IF. Detta utifrån att vi oftast varje år får ta emot elever med misstänkt IF från förskolan. Men också för att vi har elever med låg teoretisk begåvning som tangerar en diagnos. Vad behöver dessa elever för att ha möjlighet att klara skolan? Både teoretiskt och i det sociala samspelet? Vi samtalade även kring vilka risker som finns gällande de förväntningar vi har på dessa elever, när vi vet att det finns en låg teoretisk begåvning. Lyckas vi förbättra stödstrukturer när vi vet att eleven har dessa svårigheter? Eller lägger sänker vi förväntningarna så att eleven inte når sin fulla potential?

Vi reflekterade tillsammans kring vad som kan bli svårt? Som t.ex slutledningsförmåga, problemlösning, planering, abstrakt tänkande, omdöme, studieförmåga, förmåga att lära av erfarenheter samt brister i adaptiv funktionsförmåga som innebär, inte samma förväntade nivå på personligt oberoende och inte samma förväntade nivå på socialt ansvarstagande. Vi pratade även om de olika skolformerna och underströk att det är enbart föräldrars beslut att söka anpassad grundskola, om barnet har den rättigheten att söka. Lärare med erfarenhet av att ha elever med IF i sin klass där man ser att eleven far illa i den stora skolmiljön, lyfte att de kunnat känna frustration över att de ser att eleven skulle lyckas bättre och få bättre förutsättningar i den anpassade grundskola. De kunde känna besvikelse att skolan inte kan påverkar beslut om att söka plats. Vi pratade även om vad vi faktiskt kan göra i grundskolan. Många stödfunktioner är liknande som för barn med andra stödbehov. Exempelvis att anpassad kravnivå, ge visuellt stöd, mer tid och förkortade eller förenklade uppgifter, se över den fysiska arbetsmiljön, arbetsordning och tydlighet. De kan även ha behov av mer praktiska saker, som på- och avklädning, kring matsituationen och med hygien.

Ett annat område vi arbetade med var språkstörning. Detta har vi återkommit kring lite då och då genom åren men känner att vi hela tiden behöver mer kunskap, då språkstörning är så komplext och olika för olika elever. Lärarna läste boken Förstå och arbeta med språkstörning av Anna-Eva Hallin. En kort sammanfattning av lärarnas reflektioner efter läsningen var att språkstörning ofta är ärftlig och bestående. Hur svårt det är att upptäcka och skilja från sen språkutveckling. Betydelsen av att arbeta mer med bred ordförståelse (nivå 2-ord). Hur avgörande repetition, tempo och tydlighet är i undervisningen och att elever kan verka ouppmärksamma när de i själva verket inte förstått språket, samt vikten av visuellt stöd och strukturer för att avlasta elevernas kognition. Det ställer också krav på lärare att ha insikt i om språksvårigheter beror på en andraspråksinlärning eller om det handlar om språkliga svårigheter av andra orsaker.
Alla delar kring språkstörning som vi hade planerat att göra denna termin har inte kunnat genomföras och vi kommer därför att fortsätta med det arbetet under nästa läsår. Även fast projekttiden är slut efter denna termin. Vi kommer då att utgå från boken Språkliga svårigheter i skolan - Vad kan vi göra? av Julia Andersson och Elvira Ashby.

Problemlösning
Fokus tillsammans med fritidshemsassistenterna har varit ett fortsatt arbete med problemlösningsmodellen från IBIS. Varje team hade i förväg fått identifiera ett problem som de ville jobba vidare med. Arbetet resulterade i en plan som de skulle prova på och utvärdera efter ett tag.

Slutspurt
Terminen och därmed även projektet går mot sitt slut. Vi ska tillsammans med personalen göra utvärdering och vi ska skriva rapport. Mer om det i nästa inlägg.

Vi valde att som sista arbetsområde i fritidspersonalens bok ha fokus på arbete och reflektion kring rutiner vid matsituationer. Det har tidigare ofta varit svårt att få till goda rutiner kring mellanmålet. För tydlighet och trygghet gör man nu så att eleverna sitter vid samma bord och samma platser som vid lunchen. Det som personalen upplever problematiskt är att flera elever tycker mellanmålet inte är gott, och de vill därför inte äta eller sitta med. Ett annat problem är att en del elever har väldigt bråttom ut för att leka och inte finner ro att äta. För att öka möjligheten till ro att sitta ned och äta klart har man på några fritidsavdelningar infört att de dagar man äter mellis i matsalen (måndag - torsdag) så lyssnar de på bok. Det har gett god effekt när rutinen började sitta efter några dagar. Personalen var glada att de inte gav upp efter första tillfällena. Eleverna var ovana vid detta och det var svårt att vara tyst och lyssna. Nu har det kommit dithän att om personalen inte hunnit starta uppläsningen så kommer elever och påminner.

Hur vi ska göra mellanmålet mer uppskattat av eleverna behöver vi arbeta vidare tillsammans med kökspersonalen kring. Vad kan man förändra för att fler elever ska äta bättre? Kring mellanmålet ute på fredagar så ser personalen att det finns ett utvecklingsområde kring hur man tar hand om skräp, det slängs alldeles för mycket på marken.

Lärarfokus Med lärarna har vi haft fokus först på ADHD och autism. De fick fördjupa sin kunskap genom att läsa delen som handlar om de psykologiska perspektiven i boken Elever med ADHD och autism - Psykologiska och pedagogiska perspektiv och sedan både skriva ned reflektioner och följa upp i samtal.

Kring ADHD fastnade lärarna bl.a för:

• Stora skillnaden i antal, pojkar och flickor. Vad innebär det för flickor

som missas?

• ADHD och Autism är relativt flyktiga diagnoser. Även om kriterierna är unisona finns ett generöst utrymme av flexibilitet vad gäller uttalade symptom. Det tas upp att miljö och biologiska förutsättningar båda påverkar vilka svårigheter personen stöter på.
• Intressant att läsa om orsaker till ADHD. Om överbelastning i hjärnan för elever som inte orkar uppfylla kraven och att detta då kan resultera i oönskade beteenden. Vikten av att sätta rimliga krav på elever med ADHD.
• Självregelringsperspektivet där impulsivitet och rastlöshet handlar mer om svårigheter att styra beteendet. Eleven väljer inte aktivt att vara ofokuserad utan det handlar mer om att reglera aktivitet, känslor och uppmärksamhet.
• Att belöningssystemet är annorlunda för personer med ADHD. De föredrar att arbeta kortare tid och få mindre belöningar för att kunna orka med. Det är lätt att tolka ett beteendet som bristande intresse men texten påminner om att det ofta handlar om svårighet med planering och igångsättning .
• Visste inte att man kan "bli av med" en ADHD-diagnos, och att symptom kan klinga av med åldern.
• Intressant vilka som främst har fått diagnos - lågutbildade män i höginkomstländer. Vi ser även i skolan att främst är pojkar får diagnosen. Där vi har höga krav på elevernas prestationer. Hur kan man arbeta kring det för att minska och förebygga beteenden? Kraven måste bestå, men hur kan man nå dessa barn utan att frambringa ADHD-"symptom"?
• Reflekterar mycket kring att de faktiskt inte har samma förmåga gällande exekutiva förmågor.
• Krav kan vara svåra att leva upp till, men med en tydlig struktur kan det fungera bättre. Ofta vet eleven själv vad hen klarar/inte klarar. I skolan kan vi lyssna på det och försöka hitta vägar att anpassa.
• Mycket i texten kände jag igen i min elev. Jag uppskattade att läsa texten samt att reflektera kring min elev/elever.

Kring autism fastnade de bl. annat för:

• Den stora del som också uppfyller kriterierna för IF.
• Bra skriven bok, tydlig.
• Social kognition, om svårigheter att tolka sociala signaler, kroppsspråk och andras perspektiv.
• Skillnader i processande av delar och helhet var intressant. Det väckte tankar kring hur man ska forma undervisning för dessa elever, så att de får med sig helhet och inte fastnar i detaljer.
• Att autism ofta är kopplat till en annan diagnos, som t.ex. ångest, depression eller adhd, var otroligt intressant och informativt att läsa!
• Att elever med autism som leker ensam och har svårt med det sociala inte alltid föredrar det. Det kan ske för att de sociala normera är för komplicerade för hen att hänga med.
• Intressant att läsa den historiska biten, hur det har utvecklats genom åren. Delen om Prevalens och komorbiditet fick många understrukna meningar. Orsaker till autism var också intressant att läsa om.
• Att autism inte alltid behöver vara en funktionsnedsättning. Det finns både för- och nackdelar med autism. Icke autister och autister har olika synsätt, det ena behöver inte vara bättre än det andra. Det finns saker som icke autister har att lära av autister.
• Den otroliga bredden på autismspektrat.
• Funderade mycket kring att när man har både adhd och autism hur de olika diagnoserna jobbar emot varandra, och att även här spelar miljön en stor roll kring hur funktionsnedsättning uppstår.
• Att autistiska elever i högre utsträckning kan utsättas för mobbning. Det är viktigt att ha med det i planering i det förebyggande arbetet och att utbilda eleverna på skolan kring olika NPF-diagnoser för att minska denna typ av beteenden.
• "Forskning visar att det finns ett samband mellan hur accepterad en autistisk person upplever sig vara av sin omgivning och hur hög grad av stress och depression hen upplever. Hos personer med autism är risken för tidig dödlighet förhöjd". Det fastnade, och visar hur viktigt uppdrag vi har att skapa en trygg, accepterande miljö för dessa elever. Utbilda eleverna för att skapa en förståelse.
• Skrämmande rön. Ökad risk för mobbing är lätt att se att det kan vara så. En ständig utmaning att arbeta förebyggande. Det handlar mycket om att bygga tolerans."

Lärarna fick även fördjupa sig i valfria två kapitel i delen om pedagogiska perspektiv. Efter arbetet kring ADHD och autism hade vi korta föreläsningar med korta samtal kring först Selektiv mutism, sen intellektuell funktionsnedsättning (IF) och därefter ett större arbete kring språkstörning (DLD). Mer om detta i kommande inlägg.

Läste du förra blogginlägget vet du att vi startade terminen på studiedagen med att öka kunskapen kring selektiv mutism med fritidspersonalen. Morgonträffarna med fritidspersonalen har i januari och februari ägnats autism vid ett tillfälle och ADHD andra gången. Det blir en del repetition för den personal som arbetat ett tag på skolan och som börjar har god förståelse och insikt i vad eleverna med dessa diagnoser behöver, men det innebär en del nya insikter för ny personal i teamen.
Utmaningen för personalen är förstås att räcka till. Att hinna med att skapa framförhållning och förberedelse. Att räcka till för att skapa lugna miljöer med möjlighet till paus för elever som behöver det. Vi har stora fritidsgrupper, i år ca 430 elever totalt på 4 fritidsavdelningar.

Sportlovet
Både Christoffer och Kersti arbetade några dagar på sportlovet, och tar sportlov på andra dagar. Detta för att under sportlovet kunna organisera fortbildning för fritids på liknande sätt som vi gjorde på höstlovet. Tre gånger kördes samma utbildning upplagt på halvdagar. På det viset kunde all fritidspersonal delta i mixade grupper, och fritidsverksamheten kunde samtidigt fungera tryggt för eleverna.
Tiden delades upp så att vi inledde föreläsning kring intellektuell funktionsnedsättning. En diagnos som det pratas väldigt sällan om in grundskolan. Varje år finns det någon eller några elever med diagnosen och ett flertal som ligger när gränsen för diagnos. För förberedelse hade vi själva läst boken Tydliggörande pedagogik i anpassad skola och LSS. Det var mycket som vi kände igen i förhållningssätt och metoder för att stötta elever med andra typer av svårigheter. Orsaken till varför man stöttar kan vara annorlunda men hur vi gör är ofta likt.

I samtalen lyftes bl.a.
- Hur påverkar det när elever har IF och någon fler diagnos?
- Vi har nog fler elever än vad vi tänker på som ligger nära gränsen för att få diagnos.
- Exempel på hur lyckat det varit för en elev att få ett extra år i förskolan innan eleven började i förskoleklass.
- För vems skull stöttar vi?
- Hur man som personal kan hamna i ett mönster där man stöttar för mycket och inte utmanar eleven så den kan utvecklas och ta små steg framåt i självständighet och lärande.
- Hur stötta?
- Se över miljön, t.ex. skapa avskärmning för färre intryck, för påklädning, arbete eller i matsituationen.
- Hur tränar vi eleven att ta sig in i en lek, aktivitet. Specifikt träna på t.ex. Ska vi leka i sandlådan, Ska vi gunga tillsammans.
- Hur man kan behöva som vuxen delta i lek för att stötta barnet och se vilka regler och situationer som behöver förtydligas.
- Fördelar med att våra elever redan från förskoleklass mött elever i behov att de blivit skickliga på att anpassa aktiviteter och att själva hitta strategier för stötta eleverna som behöver detta.
- Skillnad då nya elever kommit in i klassen och att det behövts ett arbete för att skapa förståelse som de tidigare eleverna redan har utvecklat.
-  Det är viktigt att all personal på skolan är observant på hur andra klassers/årskursers elever bemöter elever med avvikande beteenden.
- Det kan vara en svår process för föräldrar som kräver tid om man från skolan i förskoleklass eller lågstadiet lyfter att deras barn behöver kanske utredas p.g.a. att man ser att barnets förmåga att följa undervisningen inte ligger i fas med jämnåriga. Att vi som personal behöver ha en förståelse för att det kan ta tid att acceptera detta samt vetskap om att det alltid är föräldrars beslut att gå vidare med utredning, liksom att söka anpassad grundskola om barnet har den rättigheten genom sin diagnos.

Resten av tiden ägnades åt kapitlet Lek och aktiviteter i boken Specialpedagogik för fritids. De satt i mixade team och fick samla idéer och ta inspiration av varandra kring hur man kan organisera sin fritidsverksamhet utifrån lite olika förutsättningar med lokaler. Här är fritidsverksamheten uppdelade årskursvis med 85 – 100 barn per fritidsavdelning. En av avdelningarna har egna lokaler övriga har en ”fritidsbas” men delar övriga rum med klasserna.

I personalgruppen lyftes tankar om att ha aktivitetsvagnar. En av avdelningarna jobbar så och upplever det mycket lyckat. Det förenklar förberedelse och gör det smidigt att ta fram och plocka undan. Det blir en fördel då vikarier får ett tydligare uppdrag där följden blir att vikarie vet ansvar och aktivitet i vilket rum tack vare det material som finns på vagnen. Fler avdelningar var intresserade av att utveckla detta vidare. Aktivitetspåsar med t.ex. olika IQ-spel kom också upp som något att prova på.
Dagen avslutades med att personal satt men någon eller ett par från samma fritidsteam och funderade vidare utifrån alla idéer som lyfts i det gemensamma arbetet.

Nu återstår för oss att sammanställa fritidspersonalens anteckningar så att vi kan lämna ut dessa till respektive team att jobba vidare med tillsammans hela teamet.
I återkopplingen från deltagarna framkom att det uppskattades att de fick mer kunskap om IF och hur man kan stötta. De var även positivt att det varvades mellan föreläsning och samtal i mixade team där de fick att ta del av andras kunskaper och erfarenheter. Önskemål framåt var att få t.ex. arbeta med Widigt för ökad kunskap kring hur man använder Widgitonline samt arbetet kring att hantera konflikter och fler tillfällen med gruppdiskussioner.

Framöver
Fritidsutbildningarna på morgontiderna fortsätter. Vi lägger till ett arbete med lärarna kring språkstörning och fördjupad förståelse för de psykologiska perspektiv som ligger bakom diagnoserna ADHD och autism och vilka konsekvenser det kan få för hur jag ska tänka kring min planering av undervisning och i bemötandet av eleven.