Selektiv mutism, IF, språkstörning
I arbetet tillsammans med lärarna gick vi kort igenom diagnosen selektiv mutism i ett liknande upplägg som vi gjorde med fritids i januari (se inlägg 16 januari). Vi presenterade även några stöddokument som lärarna kan utgå från när de har en elev med selektiv mutism eller liknande svårigheter. Dels de dokument vi bifogade i tidigare inlägg och dels en ny checklista vi skapat riktad till lärare som stöd.
SELEKTIV MUTISM checklista lärare 1.pdf (PDF, 149 KB)
Ett område vi också valt att fokusera på är intellektuell funktionsnedsättning, IF. Detta utifrån att vi oftast varje år får ta emot elever med misstänkt IF från förskolan. Men också för att vi har elever med låg teoretisk begåvning som tangerar en diagnos. Vad behöver dessa elever för att ha möjlighet att klara skolan? Både teoretiskt och i det sociala samspelet? Vi samtalade även kring vilka risker som finns gällande de förväntningar vi har på dessa elever, när vi vet att det finns en låg teoretisk begåvning. Lyckas vi förbättra stödstrukturer när vi vet att eleven har dessa svårigheter? Eller lägger sänker vi förväntningarna så att eleven inte når sin fulla potential?
Vi reflekterade tillsammans kring vad som kan bli svårt? Som t.ex slutledningsförmåga, problemlösning, planering, abstrakt tänkande, omdöme, studieförmåga, förmåga att lära av erfarenheter samt brister i adaptiv funktionsförmåga som innebär, inte samma förväntade nivå på personligt oberoende och inte samma förväntade nivå på socialt ansvarstagande. Vi pratade även om de olika skolformerna och underströk att det är enbart föräldrars beslut att söka anpassad grundskola, om barnet har den rättigheten att söka. Lärare med erfarenhet av att ha elever med IF i sin klass där man ser att eleven far illa i den stora skolmiljön, lyfte att de kunnat känna frustration över att de ser att eleven skulle lyckas bättre och få bättre förutsättningar i den anpassade grundskola. De kunde känna besvikelse att skolan inte kan påverkar beslut om att söka plats. Vi pratade även om vad vi faktiskt kan göra i grundskolan. Många stödfunktioner är liknande som för barn med andra stödbehov. Exempelvis att anpassad kravnivå, ge visuellt stöd, mer tid och förkortade eller förenklade uppgifter, se över den fysiska arbetsmiljön, arbetsordning och tydlighet. De kan även ha behov av mer praktiska saker, som på- och avklädning, kring matsituationen och med hygien.
Ett annat område vi arbetade med var språkstörning. Detta har vi återkommit kring lite då och då genom åren men känner att vi hela tiden behöver mer kunskap, då språkstörning är så komplext och olika för olika elever. Lärarna läste boken Förstå och arbeta med språkstörning av Anna-Eva Hallin. En kort sammanfattning av lärarnas reflektioner efter läsningen var att språkstörning ofta är ärftlig och bestående. Hur svårt det är att upptäcka och skilja från sen språkutveckling. Betydelsen av att arbeta mer med bred ordförståelse (nivå 2-ord). Hur avgörande repetition, tempo och tydlighet är i undervisningen och att elever kan verka ouppmärksamma när de i själva verket inte förstått språket, samt vikten av visuellt stöd och strukturer för att avlasta elevernas kognition. Det ställer också krav på lärare att ha insikt i om språksvårigheter beror på en andraspråksinlärning eller om det handlar om språkliga svårigheter av andra orsaker.
Alla delar kring språkstörning som vi hade planerat att göra denna termin har inte kunnat genomföras och vi kommer därför att fortsätta med det arbetet under nästa läsår. Även fast projekttiden är slut efter denna termin. Vi kommer då att utgå från boken Språkliga svårigheter i skolan - Vad kan vi göra? av Julia Andersson och Elvira Ashby.
Problemlösning
Fokus tillsammans med fritidshemsassistenterna har varit ett fortsatt arbete med problemlösningsmodellen från IBIS. Varje team hade i förväg fått identifiera ett problem som de ville jobba vidare med. Arbetet resulterade i en plan som de skulle prova på och utvärdera efter ett tag.
Slutspurt
Terminen och därmed även projektet går mot sitt slut. Vi ska tillsammans med personalen göra utvärdering och vi ska skriva rapport. Mer om det i nästa inlägg.