Ett växande klassrum

I det här inlägget vill jag dela hur vi arbetade med Grunskoleutmaningen i årskurs 6 – vilka steg vi tog, hur vi kopplade till läroplanen och vilka lärdomar vi fick med oss. 

Jag och min kollega bestämde oss i början av terminen för att delta i Ung företagsamhets projekt Grundskoleutmaningen. Vi hade länge funderat på hur vi skulle motivera och entusiasmera våra 25 elever i årskurs sex. Projektet blev en möjlighet att arbeta brett och inkludera flera ämnen. Efter kontakt med Rabih Jaber, en av de ansvariga för projektet, fick vi material att läsa in. Därefter kunde så smått börja förbereda eleverna. När Rabih någon vecka senare dök upp på skolan för att inspirera, hade fler grupper redan börjat spåna idéer och de kunde nu ställa relevanta frågor till honom.  

Projektet går kort ut på att eleverna ska renovera en byggnad och starta upp en verksamhet i densamma. Byggnaden ligger i ett fiktivt samhälle som man får se på en plansch. I detta samhälle finns diverse verksamheter som tex skola, sporthall och bio. Elevernas uppdrag blir att göra en renoveringsplan för lokalen och därefter introducera en verksamhet som samhället har behov av. Efter det ska de fundera kring hur lokalen ska användas, tänkt målgrupp och syfte. Pluspoäng ges för koppling till hållbarhet, hälsa och likvärdighet. I projektbeskrivningen fanns en hel del läroplanenskopplingar, men min kollega och jag plockade ut mål i svenska, teknik, samhällskunskap och bild.

Efter Rabihs besök repeterade vi instruktionerna och visade även på ett av AI skapat projektetexempel. Detta hjälpte till att sätta fart på tankarna hos de elever som ännu inte var i gång. Som alltid hade vi pedagoger skapat grupperna. Vi valde den här gången att sätta eleverna i grupper där de redan hade goda relationer, för att det skulle gå lätt för dem att komma i gång, och för att samarbetet skulle gå smidigt. Eleverna fick ett par tillfällen att spåna fritt. Därefter formade vi en egen konkret plan där vi tydliggjorde vad eleverna skulle göra, och i vilken ordning. Vi delade också ut ett dokument med eleverna, där de skulle fylla i sin egen skriftliga plan. Detta var en följd av att vi upplevde att flera grupper börjat med det skapande arbetet, och fastnat i det innan projektidén var helt genomtänkt. Efter att eleverna lämnat in den skriftliga planen och fått ett godkännande av oss, kunde de ägna sig åt det mer kreativa arbetet som skulle vara till stöd för presentationen. I klassen valde eleverna att använda sig av Minecraft, Power Points och affischer. Denna del av projektet skulle nog kunna ta hur lång tid som helst, så vi var noga med att det fanns en tidsplan och ett datum när presentationen skulle vara klar.  

Denna plan gjorde vi för att eleverna skulle ha en tidsplan att förhålla sig till. 

Vi bjöd in en egen liten vuxenjury på skolan, för att alla skulle få möjlighet att göra sina presentationer framför jury en liten publik i form av klassen. Juryn bestod av skolans administratör och två lärare. De fick som uppgift at lyssna, ge kritik och ställa frågor kring projekten. Vi hade sagt att man, liksom i den riktiga presentationen i Grundskoleutmaningen, fick välja hur man ville redovisa sitt arbete. Alltså om alla skulle prata, om en elev skulle prata, om man ville spela in eller om man hade andra idéer.  

Nu när vi haft klassens egen presentationsdag och juryn tillsammans med oss lärare utsett vinnarna, kan vi konstatera att alla elever valde att presentera sitt projekt muntligt och live.  Det var bara två elever som valde att inte delta i själva presentationen och låta sina kamrater prata.  
Under presentationerna satt jag och in kollega redo med papper och penna och försökte checka av de olika bedömningskriterierna som vi valt ut att fokusera på. Det var inte lätt att hänga med, men vi hade ju även den skriftliga planen att titta på. Vi valde att göra bedömningar i följande:  
 
- förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, (sv) 
- förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa, och (sv) 
- förmåga att reflektera över olika val av tekniska lösningar, deras konsekvenser för individen, samhället och miljön samt hur tekniken har förändrats över tid, (shk) 
- förmåga att genomföra teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten. (te) 
- förmåga att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, (bl) 
-  i bildarbetet använder eleven olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt. (bl) 

Eleverna tränade också sina kreativa sidor när det gäller att lösa problem, välja metoder och utnyttja AI-chatten.  

Här är loggor till två av företagen, I Minecraft kunde man visas runt i ett Café, det fanns också elever som hade gjort före- och efterbilder med hjälp av AI. Det var också många som valde att göra affischer.  

I skrivande stund är presentationerna gjorda och de två grupperna som utsågs som representanter för klassen filade ytterligare på sina affärsidéer, loggor och framföranden innan de den 12 november åkte in till UKK och presenterade sina företag.  

I klassrummet fortsätter vi att utnyttja värdet av att arbeta med elevernas affärsidéer i svenskan. Eftersom vi nu tränar på att skriva olika typer at texter med hjälp av Zick Zackboken i svenskan, kommer eleverna nu att få skriva ett reklamblad, en arbetsannons och ett svar på den samma. Samtliga uppgifter kopplas till deras fiktiva verksamheter, och vi får på så sätt ett mer meningsfullt och praktiknära lärande. 
Nu väntar vi med spänning på hur det ska gå för våra projekt i den lokala finalen i Grundskoleutmaningen. 

Så har skolstartens inledande ostyriga, något ostrukturerade men roliga första veckor lämnats bakom oss och grovplaneringen är gjord. Nu är det dags att koppla på pedagoghjärnan. Jag har i år den årskurs sex som jag haft sedan två år. Som varje lärare vet har eleverna tappat en del i både läs- och skrivförmåga efter nästan 10 veckors ledighet. För att väcka liv i det sommarsega tolv 13 åringarna som släntrar tillbaka i olika storlekar försöker jag alltid inleda försiktigt. Fritt men ändå styrt.

Jag tänkte mig i svenskan en kort och opretentiös skrivuppgift, började fundera och insåg att jag nu har en assistent, redo att stötta mig. Så jag vände mig till Co Pilot för förslag på innehåll. Jag lade alltså in prompter (uppdrag) med roll, uppgift, kontext och form, så som några av oss redan fått lära oss på föreläsning om Co Pilot. Det blev en hyfsat bra planering och efter några ytterligare promptar med kompletteringar sparade jag uppgiften i ett word dokument. Jag lade sedan in i uppgiften som jag skapat i teams uppgifter.

Så där ja, tänkte jag tills jag kom att tänka på de där eleverna som sitter en lektion och kanske två utan att få till en enda rad, (möjligen rubriken som de skriver om och om i gen) trots att vuxna försöker vända ut och in på sig själv med idéer, inspirationskort och allehanda fantasifulla förslag. Då fick jag en idé. Redan föregående termin hade jag gått och grunnat över hur jag kunde göra någon typ av mall åt det här eleverna för att förenkla deras förutsättningar att lyckas med en text. Jag hade dock flera gånger kommit till slutsatsen att det vore ett väldigt stort arbete och därför skjutit det på framtiden. Nu insåg jag att jag kunde be min co pilot göra uppdraget. Jag bad alltså min nye assistent att skriva en enkel text med ett av dom föreslagna temarna och därefter vvisa på utbytbara ord i den textmallen. Co pilot skrev texten, markerade de ord som kunde bytas ut och skrev även nedanför texten förslag på nya ord. Co Pilot delade också, utan mina instruktioner in texten i början mitten och slut och noterade också detta med små rubriker. Detta kommer kanske hjälpa eleven att befästa textens uppbyggnad. Avslutningsvispresenterades en kortare checklista med saker som var bra att komma ihåg så som; stor bokstav. sambandsord, stavning mm. Efter att jag läst igenom utkastet noggrant gav jag Co Pilot konstruktiv kritik. Noggrant läste jag igenom och var i stort sett nöjd därefter gav jag konstruktiv kritik i form av beröm, det vill säga jag berättade avslutningsvis vad jag var nöjd med i detta dokument. Co Pilot lät meddela att hen kommer att komma ihåg denna uppgift och utnyttja den i framtiden. Eftersom Co Pilot redan är laddad med Lgr 22, behöver jag inte bifoga någon länk eller något dokument. Det räcker med att jag noterar vilken årskurs och ämne uppgiften berör. Tack vare detta utförde assistenten även saker som jag inte hade promptat (tex underrubrikerna inledning, mitten och avslut).

Nu när jag skriver detta har redan en elev använt mallen och tyckte att den fungerade bra. Nu får vi (jag och Co P) fila på hur vi kan gör mallen mindre och mindre styrd, så att eleven till slut skriver sin egen text. Ser fram emot ett fortsatt samarbete med Co Pilot.

Min vardag utspelar sig i årskurs fyra. Jag har jobbat på mellanstadiet i cirka 6–7 år nu. När nya klasser börjar på höstterminen i årskurs 4 blir det snabbt tydligt vilka elever som behärskar läsningen fullt ut och vilka som trevar sig fram mellan raderna. Vissa har flytet men saknar förståelse för innehållet, medan andra stapplar sig igenom texten men märkligt nog ändå förstår vad de läser. Sedan finns det de som har svårt med samtliga delar av läsinlärningen.

På vår skola, liksom på många andra, använder vi oss av Lexplore som stöd för kartläggningen, men de elever som kämpar med läsningen blir ofta tydliga redan under den fria läsningen. Det är då, när alla har hämtat sin egen kapitelbok, funnit ro och det har gått ungefär tio minuter av lässtunden. Ställ dig längst fram i klassrummet och se ut över eleverna. Troligtvis kan du då identifiera dem som pillar med ett sudd, tittar ut genom fönstret eller har hittat en liten pappersbit att förvandla till ett origamiprojekt. Tyst, enskild läsning ger ingen lästräning för den här gruppen elever.

De svårigheter dessa elever har kan handla om själva avkodningen och förståelsen, men de kan också bottna i faktorer som bristande fokus, impulskontroll, uthållighet, arbetsminne eller motivation.

En lösning på detta är förstås parläsning, där elever med lässvårigheter läser högt för varandra. Det skapar dock ofta problem på grund av platsbrist och att ljudnivån i klassrummet blir hög. Dessutom har du också den grupp elever som läser tyst och behöver lugn och ro.

Min lösning är att samla de elever som av olika anledningar har svårt att läsa på egen hand. Urvalet gör jag både genom Lexplore, mina egna observationer i klassrummet och genom att låta eleverna själva reflektera över sin läsförmåga och utveckling. Just nu har jag tio elever som jag läser med i ett eget rum. Flera av dem har själva valt att vara med i gruppen eftersom de tycker att det är svårt att förstå vad de läser, trots att deras läsflyt är bra.

Det är viktigt att ha rutiner och tydliga förväntningar när man läser tillsammans.

Vi sitter runt ett bord, och alla har en egen bok. Gruppen är trygg, vilket gör att eleverna vågar läsa inför varandra. De befinner sig dessutom på en någorlunda likvärdig nivå. Vid det första tillfället klargör vi vilka regler som gäller kring läsbordet:

· Man är tyst när någon annan läser.

· Man får hjälpa till vid svåra ord, men först när den som läser visar att den behöver hjälp.

· Vi går medsols och läser en sida var.

· Viktigast av allt: ALLA följer med i texten med fingret när vi läser.

Efter varje kapitel stannar vi upp och diskuterar innehållet. Jag förklarar svåra ord och uttryck vid behov. Ibland ställer jag frågorna, och ibland får eleverna själva formulera frågor om texten. Jag korrigerar sällan eleverna när de läser högt – bara om felet påverkar förståelsen av texten. Eftersom alla har ögonen på texten kan de ofta själva se vad det egentligen står även om kompisen läst lite fel. Jag har märkt att alltför många korrigeringar kan göra eleverna spända och nervösa och därmed sänka självförtroendet i läsningen.

Nu när vi har läst tillsammans i mer än en termin kan vi också prata om hur läsutvecklingen går framåt. Jag kan påpeka att någon läste hackigt och hade svårt i början, men att det låter mycket bättre andra läsvarvet. Vad kan det bero på? Eller att någon använder rösten och har utvecklat en fin intonation, och så pratar vi om vad det innebär.

Självklart kan det vara en utmaning att lämna klassrummet med tio elever, särskilt om de övriga eleverna har svårt att arbeta självständigt. I mitt fall har jag en resurs en del av tiden, men de elever som redan är goda läsare är ofta motiverade att läsa och klarar av att sitta själva en stund.

Vinsten med denna metod är att minska gapet mellan lässtarka och lässvaga elever. När hela klassen tidigare läste tillsammans var det de starkaste läsarna som fortsatte att utveckla sin läsförmåga, medan övriga gjorde sitt bästa men ofta ägnade sig åt annat och klyftan växte. Nu läser HELA klassen – och jag vet att de gör det.