Uppdrag språk

Vad gör folk hela dagarna? Rektors roll för barns språkutveckling

När jag var liten så tittade jag ofta i en barnbok som heter "Vad gör folk hela dagarna?" av Richard Scarry. Där får läsaren möta djur med olika yrken, såsom butiksinnehavare, slaktare, polis och taxichaufför. Tråkigt nog möter man ingen rektor i förskolan vad jag minns, det skulle ha varit spännande att se vad den rektorn hade hittat på!

 Istället för Richard Scarrys tankar så får ni hålla till godo med mina, främst kring min roll som rektor utifrån ett språk och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Rektorn gör en kartläggning för att få syn på vad barnen behöver i sin språkutveckling

Jag läste precis en artikel av pedagogikforskare Ann S. Pihlgren där hon skriver om hur viktig rektorn är för barnens språkutveckling. Hon menar att rektorn behöver göra en kartläggning för att få syn på vad barnen på förskolan behöver inom språkutvecklingen. Det är just vad många förskolor håller på med just nu, även förskolan där jag är rektor.

Det finns många sätt att ta reda på vad barnen behöver inom språkutvecklingen, men ett sätt är att prata med vårdnadshavarna då de känner sina barn bäst. På min förskola har vi reflekterat kring hur det skulle kunna se ut hos oss. En tanke är att vi ska ha ett språksamtal när barnet börjar hos oss på förskolan och sen kanske ett samtal när barnet byter avdelning. Samtalet skulle kunna ge oss information om vilka språk barnet använder i hemmet och på fritiden och om det är något inom språket som är utmanade för barnet just nu.  Andra frågor som skulle vara intressanta är vilka böcker barnet föredrar och kanske vilka symboler barnet känner igen? Svaren från vårdnadshavarna blir ett bra komplement till det pedagogerna observerar och ser i barngruppen. Kanske kan de locka barnet som inte varit så intresserad av högläsning tidigare, nu när de vet vilken bok som är favoriten hemma?

För mig som rektor handlar det om att ge pedagogerna förutsättningar för att ha samtalen och tid att sammanställa resultatet och sen göra en plan för barngruppen/avdelningen.

Inventera utvecklingsområden inom språk och prioritera

Förutom vårdnadshavarnas tankar så behöver jag som rektor samla in pedagogernas tankar om vad barnen behöver och vad som behöver utvecklas inom språkarbetet. Tillsammans med pedagogerna ser jag över hela förskolans utvecklingsområden inom språk, är det högläsningen vi ska prioritera eller är det att återberätta händelser och berättelser? Eller är det kanske möjligheten att få utveckla alla sina språk? Både det svenska språket och om barnet har ett annat modersmål.

Jag behöver göra prioriteringar, vad ska vi fokusera på nu och vad kan vi vänta med?

Jag behöver också skapa förutsättningar för och fundera över innehåll i det kollegiala lärandet. Vilka fortbildningar behövs? Vad ska vi läsa och fördjupa oss i? Vilket material ska vi köpa?

Formulera tydliga mål för att lättare följa upp

Pihlgren skriver att det är viktigt att planen är konkret och långsiktig - Det är något som är lättare sagt än gjort! På vår förskola övar vi just nu på att formulera tydliga mål och fundera över vilken förändring vi vill se för att vi lättare ska kunna följa upp under terminen och läsårets gång. Om vi vill arbeta med barns återberättande, vad är det då för tecken på förändrat kunnande vi vill se hos barnen några månader senare?

Vi behöver också bestämma hur och när vi följer upp vår plan?  Hur vi ska göra för att få syn på det förändrade kunnandet? Ska vi observera och anteckna eller ska vi kanske filma i olika situationer? Här är min roll som rektor att skapa förutsättningar för pedagogerna att följa upp arbetet och att ställa frågor under tidens gång så att vi ser att vi är på rätt väg.

Lägga pussel- prioritera och skapa förutsättningar 

Så om jag sammanfattar det hela så skulle jag nog säga att jag ägnar dagarna åt att lägga ett pussel av alla kompetenser, förmågor och utvecklingsområden, som finns på vår förskola. Det fina med det pusslet, förutom att det är roligt att lägga, är att det finns ingen färdig bild att utgå ifrån. Motivet växer fram efter hand och ändras också från termin till termin!

Om rektor var ett djur i Scarrys värld så tror jag det skulle vara en hamster som samlar och samlar på nya pusselbitar eller kanske en Giraff med lång hals som kan sträcka sig högt över förskolan och få en bra helhetsbild :-)

Höstterminen är igång och vi vill starta terminen med att uppmärksamma en bok som kom ut under våren.

Boken rekommenderar vi till alla som arbetar i förskolan, den innehåller en bra grund för förskollärare när det kommer till att planera språkundervisning på ett inkluderande sätt. Boken innehåller många diskussionsfrågor kopplat till de olika perspektiven som lyfts fram och passar som underlag för både egen reflektion och kollegialt lärande kring hur vi kan utveckla våra arbetsmetoder för en mer likvärdig språkundervisning.

Bokens upplägg och innehåll

Svenska som andraspråk i praktiken är en antologi med docent Polly Björk-Willen som redaktör. Boken innehåller nio kapitel med olika infallsvinklar på språkinlärning i förskolan, med fokus på svenska som andraspråk. Författarna och forskarna som skrivit artiklarna lyfter fram både teori och praktiska exempel på hur vi i förskolan kan förbättra språkundervisningen.

Vi tycker att boken passar för alla som arbetar i förskolan, oavsett hur länge du har arbetat. Den reder ut viktiga centrala begrepp och ger exempel som är lätta att känna igen sig i. Polly inleder boken med ett kapitel om likvärdig språkundervisning, med fokus på vad pedagogerna behöver tänka på för att gynna alla barns språkutveckling. Läsaren får sedan exempel på hur alla delar i styrkedjan, från huvudman till vårdnadshavare, behöver inkluderas för att språkundervisningen ska bli så gynnsam som möjligt.

I boken lyfts exempel på etablerade språkutvecklande arbetssätt fram, som tex TAKK, bildstöd och litteraturläsning och författarna ger perspektiv på hur, om och när de kan användas i förskolan. Här får vi tankar om vikten av att inte införa arbetsmetoder utan att kritiskt granska syfte, mål och mening med dem. Vi behöver som pedagoger ha en stor variation av verktyg för att kunna möta varje barns behov, allt passar inte alla.

Kommunicera i leken

Boken lyfter även fenomenet som många pedagoger har uppmärksammat de senaste åren, särskilt i områden med många förstaspråk, nämligen att barngrupper väljer att kommunicera på engelska i leken, trots att ingen i gruppen har engelska som förstaspråk. Det här är en fråga som vi har fått vid flera tillfällen när vi varit ute på förskolor och Karolina Larssons forskning ger oss ett bra underlag för att tänka tillsammans kring detta.

Två kapitel i boken lyfter fram den centrala lekens betydelse och potential för språkundervisning. Här ges exempel på hur pedagogers medvetenhet kring leken kan vara viktiga pedagogiska verktyg som kan leda till bättre språkutveckling.

Språkutvecklande förhållningssätt

I vårt inlägg före sommaren diskuterade vi språkplaner och gav ett exempel på en visuell presentation av vad språkutvecklande arbete innebär, i form av en blomma, framtagen i Linköpings kommun. I boken beskrivs arbetet med denna och blommans kronblad får vart och ett en närmare förklaring.

Bild lånad från Linköpings kommun 2023, bilaga 5 rapporten Språkutvecklande förskola

I det sista kapitel i boken, som ger en introduktion till ett språkutvecklande förhållningssätt, skriver logopeden Hanna Walsö att man  som pedagog ska ha ett språkutvecklande arbetssätt varje dag i mötet med varje barn. Hon lyfter även frågan kring vad som händer med oss vuxna när vi möter barn som har svårt att göra sig förstådda. Det här är viktiga saker vi verkligen behöver fundera över kring hur vi arbetar med det i vår utbildning och undervisning.

Hur gör vi i mötet med varje barn oavsett vilken språklig förmåga de har? Hur stöttar vi på bästa sätt utifrån vart barnen befinner sig i sin språk- och kunskapsutveckling?

”Ett språkutvecklande förhållningssätt ska inte vara ett mål som är isolerat från resten av förskolans verksamhet. Det är ett arbete som bör pågå i all utbildning och undervisning under årets alla dagar, år ut och år in, och ständigt kroka arm med utbildningens pågående mål.”

Hanna Walsö, logoped, citat ur boken.

Håll utkik efter nästa blogginlägg för då får ni läsa om en rektors tankar kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt!

Referenser

Björk-Willén, P (2024) Svenska som andraspråk i praktiken. Stockholm: Natur och Kultur

I vårt förra inlägg gav vi förslag på stödverktyg för prioritering där man tillsammans funderar på vad vi ska fortsätta med, sluta med, börja med och skruva på i en vardag som utmanar.

Något som vi alltid måste fortsätta med är språk- och kunskapsutveckling. Det kan så klart ske på många olika sätt, beroende på barnens erfarenheter och förutsättningar. Mötet med barnen kommer alltid att finnas där centralt i förskolans arbete. Vi kan påverka hur och om vad vi samtalar med barnen.

Hur kan vi arbeta med tex språk- och kommunikationsmålen i läroplanen när vardagen utmanar? När vi har gjort gemensamma överenskommelser och prioriterat vad som ska få ha fokus behövs en plan för hur det ska ske.

Det som står i läroplanen för förskolan under rubriken: kommunikation och skapande är

Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. (Lpfö 18, s. 8)

Hur kan vi arbeta med det när vardagen utmanar?

När vi skriver att vi behöver planera för språk- och kunskapsutveckling så gäller det alla barn, oavsett vilket förstaspråk barnet har eller om det talar ett eller flera språk. Vi ska ha en plan för hur vi ger bästa möjliga förutsättningar för språkutveckling utifrån de förkunskaper och förutsättningar som finns.

Språkplanen -ett medvetet stöd att hålla sig i  

Anna Wahlgren (2024) skriver i sin artikel: Forskaren: Så viktig är rektorn för barnens språkutveckling, att Ann S. Pihlgren kommit fram till i sin forskning att man bör skriva en språkplan över hur språkutvecklingsarbetet ska gå till. Språkplanen ska specificera vad just vår förskola ska göra för att utveckla våra barns språkutveckling samt att den ska vara skriven för personalen. Planen ska vara konkret och tydlig samt förklara exakt vad personalen förväntas göra.

Ett sätt kan vara att ha en språkplan med långsiktiga didaktiska planeringar. Språkplaner kan utformas på olika sätt och ha fokus på olika innehåll, det viktiga är att komma överens om hur ni i arbetslaget och på förskolan tillsammans ska arbeta språk- och kunskapsutvecklande och vilka delar av språket som ni lägger extra gemensamma krafter på just nu. Har ni väl gjort en språkplan har ni något att hålla i och hela tiden komma tillbaka till. Många förskolor har någonstans skrivit ned sina arbetssätt kring språk och kommunikation, kanske i en verksamhetsplan, i ett reflektionsverktyg eller så kan vi gå till enhetsanalysen där vi skrivit om våra medvetet valda arbetssätt kring språk och kommunikation. Här kan ni börja att ringa in era arbetssätt och samla dem.

Fundera på hur ni kan lyfta fram dessa tydligt så att de är synliga och kända av alla pedagoger och familjer, den här terminen fokuserar vi på de här språkmålen genom att vi arbetar på det här sättet.

Språkutvecklande förhållningssätt i alla sammanhang

Vid skapandet av en språkplan så är det viktigt att tänka kring vårt språkutvecklande förhållningssätt i alla sammanhang. Att tillsammans komma fram till hur vi ska jobba på förskolan, utifrån våra medvetet valda arbetssätt så att barnen i mötet med oss vuxna får utmanas och utvecklas i alla delar i språket. Alla vuxna kring barnen behöver förstå hur viktiga de är för språkutvecklingen, när samtliga pedagoger arbetar medvetet med detta och samverkar med barnets familj, så blir förutsättningarna bästa tänkbara. I mötet med barnen varje dag gör vi som störst skillnad och det kan vi göra varje dag oavsett om vi har möjlighet att genomföra de aktiviteter och den undervisning som vi planerat för. 

På bilden nedan hittar ni exempel på alla delar som kan finnas med i en språkplan:

Bild lånad från Linköpings kommun 2023, bilaga 5 rapporten Språkutvecklande förskola

Inspiration till att ta fram egna språkplaner

Vi vill avsluta med att tipsa om var du kan hitta inspiration till språkplaner om du blir nyfiken på att tänka mer om detta.

I Ann Pihlgrens bok Läsa, Skriva och Räkna i förskolan s.268-269 finns tabeller som visar på gemensamma överenskommelser i en hel kommun när det kommer till progression i metaspråklig uppmärksamhet.

I boken Svenska som andraspråk i praktiken kap 9 finns det inspiration till språkplaner samt beskrivningar av hur blomman på bilden ovan kan användas mer ingående.

I boken Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta ger författarna bland annat exempel på hur vi kan inventera våra fysiska språkliga lärmiljöer (s.178).

På förskoleforum.se kan ni söka er fram till artikelserien om den konkreta språkpolicy som finns på Milstensgårdens förskola i Borås.
 

Referenser vi hänvisar till i bloggen för er som vill läsa mer.

Björk-Willén, P (2024) Svenska som andraspråk i praktiken. Stockholm: Natur och Kultur

Linköpings kommun (2023) och deras rapport Språkutvecklande förskola.

Pihlgren S. A (2020) Läsa, skriva och räkna i förskolan - ett undervisande förhållningssätt. Stockholm: Natur och Kultur

Samoladas Larsson, E och Bäversten, M (2021) Språkrika lärmiljöer för de yngsta. Stockholm: Lärarförlaget

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Norstedts Juridik

Wahlgren, A (2024) Forskaren: Så viktig är rektorn för barnens språkutveckling. Skolledaren.se Forskaren: Så viktig är rektorn för barnens språkutveckling (skolledaren.se)

Ha en trevlig sommar och hoppas ni vill fortsätta följa oss i höst!