Uppdrag språk

Tre bloggare blir två 

Efter en lång härlig sommar är vi redo för en ny termin full av möjligheter!

Vi som kommer att blogga från och med denna termin i Språkbloggen är Maria och Ann Sofie. Emma arbetar nu fullt ut som rektor men vi släpper henne inte helt utan hon kommer att vara vårt bollplank där bak i kulisserna. Vi tycker att det är på sin plats att damma av våra presentationer och kort uppdatera er om vilka vi är som skriver här.

Våra uppdrag

Gemensamt för båda våra uppdrag är att vi på olika sätt ska bidra till ökad kvalitet och likvärdighet för Uppsalas kommunala förskolor. Vi ska ge ledning, rektorer och förskolor stöd i utveckling av undervisning, utbildning och det systematiska kvalitetsarbetet med särskilt fokus på språk och kunskapsutvecklande arbete.

Vi omvärldsbevakar, handleder, deltar i verksamheter, föreläser, erbjuder workshops och skapar mötesplatser för att sprida kunskaper och aktuell forskning.

Vi har ett nära samarbete med rektorer och pedagoger och anpassar arbetet efter förskolornas behov. Det kan till exempel handla om att utveckla undervisningen i språk genom att utveckla arbetssätt med fokus på språkliga förebilder eller utveckla språkrika lärmiljöer och didaktik i syfte att undervisa och utveckla varje barns språk.

Om ni på er förskola skulle vara intresserade av ett samarbete någon av oss kring någon fråga så kan ni be er rektor att ta kontakt.

Vad är det bästa med mitt jobb?

Maria Swedman,Språk- läs- och skrivutvecklare

En del av mitt jobb som jag alltid har älskat som förskollärare är alla samtal med barnen. Jag är en sån som samlar på små viktiga möten i vardagen och förundras av dem. I det här uppdraget som Språk-läs och skrivutvecklare får jag förutom alla fantastiska möten med barn, även många otroligt givande möten med pedagoger, rektorer och andra viktiga professioner på olika förskolor. Jag får vara mitt i olika verksamheter och vara en del av utveckling, utmaningar och kreativa lösningar. Mina möten och allt jag får med mig från alla samtal gör att jag lär mig nytt och känner mig otroligt stolt över våra förskolor. 

Ann Sofie Stjerna, Språk- och kunskapsutvecklare

Min stora passion är språk och språkutveckling. Jag brinner för att i mitt uppdrag som Språk- och kunskapsutvecklare tillsammans med pedagogerna på förskolorna skapa de bästa förutsättningarna för varje enskilt barn i deras språk- och kunskapsutveckling. Tänka att jag har förmånen att få möta alla kompetenta pedagoger och tillsammans med dem skapa en likvärdig förskola.

Kommande inlägg kommer handla om det nya materialet Språkträdgården

I nästa inlägg kommer vi ta oss an Skolverkets nya material Språkträdgården, som är ett material för att följa upp varje barns språkutveckling i förskolan.

Det känns väldigt aktuellt då vi under föregående år erbjöd alla förskolor workshops i språkkartläggning. Vi träffade då pedagoger från olika förskolor som funderar på hur man på bästa sätt ska få fatt i den kunskap de behöver för att kunna möta varje enskilt barn utifrån sina språkutvecklingsbehov. Nu när det finns ett nationellt underlag så vill vi så klart gärna titta närmare på detta.

En eftermiddag under våren samlades pedagoger i Uppsalas kommunala förskolor för att ta del av inspiration från Pernilla Lissmyr– industridesigner, Bengt Christell-pristagare 2024 och aktuell medboken Trädfesten.Hon berättade om sitt skapande och lyfte vikten av att våga ta sig an även de svåra ämnena i barnlitteraturen.

Pernilla Lissmyr, bl a författare till Trädfesten

Alla får vara med! Eller?

Trädfesten är en berättelse om tolerans, vänskap och att öppnasig för nya idéer och möjligheter. Men också om att människorkan vara lite skeptiska mot förändringar i början och vara rädd förförändring, något som kan hända alla. Tycker vi verkligen alltid genast att det är härligt när någon ny person ansluter till vår familj eller kompiskrets, välkomnar vi alltid nya traditioner och idéer?

Det är djupt rotat i oss människor att vi söker tillhörighet med andra människor, att vi vill tillhöra en grupp och i den processen kan likheter och olikheter hamna i fokus, mer eller mindre medvetet.

I boken får vi träffa de randiga som lever tillsammans i trädkojor på jordens bästa plats. De trivs och mår bra tillsammans och har starka traditioner. De firar trädfester, sjunger och äter blad. En dag så börjar det regna och de som drabbas hårt av regnperioden är en annan grupp, nämligen de prickiga. De lever i tält och när deras mark blir för blöt behöver de en ny plats att bo på och flyttar in hos de randiga, något som inte tas emot så bra av alla. Är det ok att känna så?

Bild ur boken Trädfesten

Att arbeta tematiskt utifrån barnböcker

På förskolor runt om i Sverige så har barngrupper arbetat med boken som utgångspunkt för många olika frågor och diskussioner. Vi delade exempel på frågor som kommit upp, till exempel :

-hur det känns när andra vill vara med?

-vad som går att äta och inte?

-hur låter olika instrument ?

-vilka sånger kan man sjunga på en trädfest, men också vilka olika traditioner har vi i vår egen grupp på förskolan?

Barngrupper har byggt upp lekvärldar  och funderat på vad man kan behöva för att bygga upp en by? Andra har bakat egna bladkakor och skrivit sånger till träden. I boken finns även flera olika karaktärer i bakgrunden som inte tar så stor plats i berättelsen, men som finns med i bakgrunden, till exempel sniglar och en fågel. I olika barngrupper har bakgrundskaraktärerna lyfts fram på olika sätt och fått mer framträdande roll.

Om du är nyfiken på fler exempel på hur boken varit underlag för konkret undervisning så finns det en föreläsning att ta del av på Lärportalen på Insidan under Framåt tillsammans där Petra Källman, förskollärare i Länna, berättar om deras arbete och tillsammans med Maria Swedman lyfter hon fram barnbokens möjligheter i förskolan i ett större perspektiv.

Lärportalen - Framåt tillsammans från tillfället den 27 mars 2026  finns föreläsningen från Länna förskola.

Bild från Länna förskola, ht-25

Om du är intresserade av att arbeta med boken i just din barngrupp så har bokförlaget Opal ett material som man kan använda sig av. Detta material består av vad man kan tänka på innan man läser, frågor om boken och frågor om nya personer osv.

Boksamtal-Tradfesten-.pdf

Med terminens sista blogginlägg vill vi önska er alla en skön sommar med hopp om lata lediga dagar men även kanske något litet äventyr i böckernas land.

Trevlig lässommar!

önskar

Maria och Ann Sofie

Nu har våra kommunala förskolor fått bidrag för inköp av barnlitteratur – så roligt! Det ger oss extra möjlighet att stärka och förnya de böcker vi har på förskolorna. Inför inköpen behöver varje förskola inventera vad som finns, vilka titlar som saknas och om några böcker börjar bli så slitna att de behöver ersättas.

Jag och Maria har därför tagit fram en kompletterande boklista, som ett tillägg till listan från våren 2025. Ni på Uppsalas kommunala förskolor ska ha fått båda listorna i samband med informationen om hur mycket medel just er förskola har att använda.

När vi ändå är inne i bok- och läslusttider vill jag också skicka med ett boktips om högläsning – som kan fungera som inspiration och bidra till att utveckla högläsningen.

Jag vill särskilt lyfta boken:

Högläsning -didaktik för språk-, läs- och skrivutveckling av Tarja Alatalo (2021)

En bok som utvecklar din högläsning

Boken ger bra och konkreta tips på vad man behöver tänka på när man läser högt. Jag tycker att den sätter fingret på vad som är viktigt att tänka på och den har hjälpt mig att utveckla min egen högläsning genom att jag nu i mycket större utsträckning läser igenom boken själv innan jag läser den för barnen och förbereder vilka röster jag ska använda samt vilka frågor jag ska ställa. Jag tycker att boken på ett bra sätt tydliggör hur viktig läsningen är för att barnen ska utveckla både sitt språk genom att fördjupa och bredda sitt ordförråd och lägga en viktig grund för sin läs- och skrivförmåga.

Boken innehåller nio kapitel och täcker många olika perspektiv gällande högläsning, från läsning i en språkutvecklande miljö via språklig medvetenhet, ord- och skriftmedvetenhet till högläsningens påverkan på ordförråds- och läsförståelseutvecklingen samt didaktiskt; hur kan vi läsa högt på olika sätt?

I slutet av varje kapitel finns det med ett avsnitt med "aktiviteter att prova och reflektera över". Dessa kan man använda för att utmana och utveckla sig själv, arbetslaget, förskolans lärmiljö samt utbildningen och undervisningen.

Förberedelse gör skillnad

Det kapitel som jag väljer att fokusera på i detta boktips handlar om hur man kan planera för en engagerande högläsning.

När man planerar för sin högläsning är det viktigt att förbereda lässtunden genom att fundera över vilka barn man ska läsa för, var och hur man sitter, minimera störande faktorer som påverkar både din och barnens koncentration samt vilken röst och vilket tonläge man ska använda. För att lässtunden ska bli så bra den bara kan så behöver man förbereda och planera högläsningen utifrån textens innehåll så att man undviker överraskningar gällande innehåll och ord. Man behöver alltså läsa boken själv först.

För att få till ett samtal om boken så behöver vi förbereda frågor att ställa under läsningen och här ger boken tips på olika frågekategorier så som:

Faktafrågor
Inferensfrågor
Åsiktsfrågor
Ordkunskapsfrågor, med flera

 När man läst klart boken så behöver inte samtalet avslutas utan dialogen kan fortsätt på olika sätt genom en rad olika aktiviteter som föds ur texten och samtalet under högläsningen.

Att välja rätt bok – och våga variera

För att kunna engagera barnen i högläsningen så att de hänger med, blir intresserade, tycker det är spännande och roligt samt vill fortsätta utforska böckernas värld, så tycker jag precis som författaren Alatalo (2021) att det är viktigt att hitta böcker med ett innehåll som intresserar barnen. När barnen sedan är vana bokkonsumenter ska man våga variera valet och välja olika genrer så som spänning, fakta och lyrik osv. Allt för att spegla alla barns intresse i gruppen. Vem vet kanske kan en storkonsument av fakta bli intresserad av lyrik!

Utveckla högläsningen tillsammans

Aktiviteterna att prova på, i slutet av varje kapitel, är bra att använda i arbetslaget eller med hela förskolan för att utveckla högläsningen.

I Kapitlet som jag fördjupat mig i handlar det om vad man till exempel behöver tänka på vid val av bok och vad man behöver tänka på när man planerar för sin högläsning. Författaren ger förslag på följande frågor:

"Vilket språk-, läs- och skrivutvecklande innehåll möjliggörs genom högläsning av den valda boken?
Vilka ord och begrepp behöver förklaras och hur ska du förklara dem?
Vilka öppna frågor kan du ställa?
Vilka aktiviteter kan barnen göra utifrån textens innehåll för att utöka lärandet efter högläsningen?

(Alatalo, 2021. sid. 56)
 

Referens

Alatalo, T. (2021) Högläsning - didaktik för språk-, läs- och skrivutveckling. Studentlitteratur AB. Lund

Hoppas att detta boktips kan ge er inspiration att fortsätta utforska högläsningens fantastiska värld!