Uppdrag språk

I flera av våra tidigare inlägg har vi lyft upp att det är viktigt att kartlägga barnens språk. I den här bloggen kommer jag gå lite mer på djupet kring varför det är viktigt.

En likvärdig förskola

I grund och botten handlar det om att skapa en likvärdig förskola för alla barn oavsett om de är enspråkiga eller flerspråkiga. Med den information vi får genom att ha dessa samtal så har vi mycket större möjlighet att leva upp till läroplanen för förskolan och vad som står där gällande likvärdig utbildning:
”Förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd. Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar.” (Skolverket 2018)
Genom att ha samtalen så får vi den kunskap vi behöver om varje enskilt barn för att kunna arbeta språk- och kunskapsutvecklande och möta alla barn där de befinner sig i sin utveckling samt att kunna utmana dem framåt så att de får befinna sig i sin proximala utvecklingszon.

Samverkan med vårdnadshavarna- föra språksamtal

Språkkartläggningsmaterialet är ett bra sätt att starta upp samverkan med vårdnadshavarna kring barnens språk och kunskapsutveckling. Jag upplever, utifrån alla samtal jag haft genom åren, att vårdnadshavarna har ett stort intresse att samtala om sitt barns språk och språkutveckling. De visar också ett stort intresse för hur vi arbetar språkutvecklande på vår förskola och detta samtal ger oss pedagoger ett bra tillfälle att berätta om hur vi jobbar för att utveckla just deras barns språk. Det ger oss pedagoger också tillfälle att berätta hur viktigt det är att de skapar gynnsamma förhållanden hemma genom att till exempel läsa sagor och berätta berättelser samt att samtala med sina barn. Tillsammans kan förskolan och vårdnadshavarna skapa goda förutsättningar för barnets språkutveckling. Helt enkelt starta upp ett samarbete där vårdnadshavarna känner sig delaktiga och kan ha inflytande. I läroplanen för förskolan står det att:
”För att skapa bästa möjliga förutsättningar för att barnen ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt ska förskolan samarbeta på ett nära och förtroendefullt sätt med hemmen.”
(s. 17, Skolverket 2018)

Anniqa Sandell Ring (2021) visar på vikten av samarbete med vårdnadshavarna för att få information och skriver
”Att som pedagog få information om när barnet exponerades för svenska språket första gången samt barnens språkanvändning och språkförmåga på de andra språk som barnet exponeras för och använder i sin vardag kan underlätta förståelsen för barnens nuvarande och kommande språkutveckling i svenska.” (s. 215 i Mångfaldens förskola).

När vi i förskolan lagt grunden för detta samarbete genom språksamtalen så blir det lättare att ta eventuella jobbigare samtal kring språkutvecklingen längre fram, för då vet vårdnadshavarna att vi gör det för att det ska bli så bra som möjligt för just deras barn.

Språksamtal med alla familjer oavsett om de är enspråkiga och flerspråkiga?

Ja, då det handlar om att få syn på vilka språk barnet möter via media, på affären, hos vänner och grannar mm. Det handlar om att vi i förskolan ska jobba för allas lika värde och göra alla nyfikna på mångfald och genom det motarbeta kränkningar, diskriminering och rasism. Men också för att få reda på var varje barn befinner sig i sin språkutveckling, i vilka språkliga sammanhang samt hur barnen möter språk både verbalt och skriftligt.

Frågor som kan vara intressant att få svar på i samband med samtalen är: Hur mycket pratar vårdnadshavarna med sina barn, är det en pågående dialog där barnen får möjlighet att diskutera, argumentera, ställa frågor och ta sig an fakta tillsammans osv, med sina vårdnadshavare? Hur får barnen möta text och berättelser? Läser man sagor och faktaböcker? Går man till biblioteket? Förutom att många olika forskare lyfter idag hur viktigt det är att läsa böcker för barnen från en tidig ålder så att de får komma i kontakt med det kunskapsinriktade språket så står det även i förskolans läroplan att:
”Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter.” (s. 8, Skolverket 2018)

Får vi kunskap om att barnen inte möter böcker och högläsning i sina hem så blir det ännu viktigare i vårt kompensatoriska uppdrag att de får möta det mycket hos oss i förskolan.

En förskola med mångfald

Genom att ha samtalen får vi via informationen från vårdnadshavarna syn på hur mångfalden ser ut på just vår förskola och kan sedan arbeta aktivt för att behålla den och även utöka den med hur det ser ut i hela Sverige och hela världen. Det handlar om att gå från en enspråkig norm till en flerspråkig norm där alla språk är lika mycket värda och alla kan känna sig stolta över sin kultur och sina språk. På så sätt förbereder vi barnen för vårt samhälle fyllt av mångfald och att de kan ta sig an det med nyfikenhet och intresse för att bli en del i det som viktiga demokratiska medborgare.

Språkkartläggningsmaterialet

Det språkkartläggningsmaterial som vi använder som utgångspunkt i vår kommun bygger på det som finns i boken Flerspråkighet i förskolan - ett referens och metodmaterial, skriven av:Benckert Susanne, Håland Pia och Wallin Karin (Myndigheten för skolutveckling, Stockholm, 2008). Ni som arbetar i Uppsala kommun och har tillgång till Insidan kan hitta materialet här: Språkkartläggning (uppsala.se)

Materialet som finns på Insidan kan ni använda som det är eller ha det som ett stöd och inspirationskälla. Det viktiga är att ni anpassar materialet efter just er förskola och det ni behöver få kunskap om, för att kunna ha en kompensatorisk utbildning och undervisning där varje barn får det de har rätt till och kan utvecklas till sina bästa jag.

Ett tips är att ni tillsammans på förskolan tänker ut :vilka frågor behöver ni ställa till vårdnadshavarna för att få den information som behövs för att kunna planera för en kompensatorisk utbildning och undervisning.

Referenser

Sandell Ring, A (2021) Mångfaldens förskola-flerspråkighet, omsorg och undervisning. Lund: Studentlitteratur

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Norstedts Juridik

Snön ligger tjock på marken när vi startar upp vårens förskoleutbildning för alla våras barn i Uppsala. Många gör nu uppföljningar och planer framåt; hur har det gått för er med det språk- och kunskapsutvecklande arbetet och hur vill ni gå vidare?

Under hösten skrev vi ett inlägg om litteracitet kopplat till digitala verktyg och högläsning och nu skulle vi vilja fortsätta på temat litteracitetsarbete men ur ett skriftspråksperspektiv.

Bidra till att fylla barnens ryggsäckar

Det finns en tradition och seglivad uppfattning om att lära sig läsa och skriva är något som hör skolan till, men utvecklingen av skriftspråket börjar ofta redan i förskoleåldern. Barns läs- och skrivutveckling varierar och vi i förskolan är viktiga för att skapa goda förutsättningar för denna utveckling. Vi backar tillbaka till en beskrivning av begreppet litteracitet som vi använde i ett tidigare inlägg;

"Litteracitet är ett övergripande begrepp som omfattar alla aktiviteter som i ett socialt  sammanhang kan kopplas direkt eller indirekt till skriven text. Inbyggt i begreppet är den litteracitetspraxis som varje samhälle och språkgemenskap utformat och som omfattar normer, värderingar och konventioner om när, var och hur man läser, skriver och talar om text.” Monica Axelsson (2016)

Om vi ser litteracitet som den ryggsäck som våra barn har med sig så kommer alla erfarenheter av läsning och skrivning i hemmet och på förskolan att spela roll. Finns det böcker och tidningar i barnets omgivning, finns det en vana att skriva listor, läsa på förpackningar vid frukostbordet, skriva vykort och meddelanden eller uppmärksamma skyltar och symboler?

Skriftspråket utvecklas i många olika situationer i vardagen, i nära samspel med omgivningen, så det blir viktigt att fundera över om och hur vi kartlägger språket i våra grupper i nära samarbete med familjerna.

Vad är det vi behöver samtala med just våra familjer om när det kommer till språk för att vi ska kunna samverka på bästa sätt?

Det skulle till exempel kunna handla om:

• Vilka språk finns representerade i barnets omgivning?
• Är barnet intresserat av böcker hemma och i så fall vilka språk möter barnet i böcker?
• Vilka språk möter barnet i appar och på TV?
• Känner barnet igen några ord eller logotyper t. ex trafik- eller affärsskyltar, leksaker/mat?
• Hur visar barnet intresse för texter eller berättande hemma?
• På vilka sätt visar barnet nyfikenhet för språk?

Att skriva och rita ligger nära varandra

I vår Läroplan för förskolan står det inte att vi ska lära barnen att läsa och skriva, men vi ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett intresse för det skrivna språket och lägga grunden till en förståelse för varför läsning och skrivning är roligt och viktigt. Vi ska uppmärksamma och skapa nyfikenhet kring symboler och skriftspråket. Vi kan till exempel prata om och utgå från att barnet övar på att skriva såväl som vi pratar om att rita. I Läslyftets modul Skapa och kommunicera skriver Carina Fast (2017) om barns tidiga skrivande. Hon lyfter fram att små barns klotter är ett förstadium till skrivandet och att klotter kan ske såväl med pennor och kritor som med ett finger som formar mönster i utspilld nyponsoppa på bordet. Att skriva och rita ligger nära varandra och berättelser uppstår ofta kring skapandet när barn ritar eller skapar med andra material.

När barn vill berätta kan vi be dem om att få skriva ner deras budskap, vi kan ta dem till hjälp när vi ska skriva brev till familjerna, sätta upp lappar och meddelanden och vi kan använda oss av skriftliga instruktioner på många olika sätt. Att ha en tydlig mottagare till sin text kan göra att skrivandet och berättandet får en mening.

Våra lärmiljöer med skriftspråket i fokus

Vi behöver se över våra lärmiljöer med skriftspråket i fokus. Har våra barn tillgång till bilder, symboler och texter på olika sätt? Vilka verktyg har våra barn för att själva bli inspirerade att utforska skriftspråket?

Tjocka kritor och pennor ger ofta barnet signalen att rita, medan blyertspennor, bläckpennor och kanske randiga papper kan locka till att skriva. Det kan låta som en självklarhet att ha tillgång till vässade pennor och papper men det är inte ovanligt att skrivmiljöerna kan behöva ses över så att de blir mer inbjudande. Whiteboardpennor och tavlor i olika storlekar kan locka till att skriva många gånger och även de ritade berättelserna är en del av skrivutvecklingen. Finns det texter och bilder att klippa ut eller inspireras av? Vi kan uppmuntra till att rita serier genom att ha papper tillgängliga med färdiga bildrutor, eller ordkort där vi samlar ord och namn som barnen är nyfikna på. Det vi ger mycket uppmärksamhet åt får vi mer av och barns intressen för skriftspråket smittar ofta av sig.

• Hur ser skrivmiljöerna ut på er förskola?
• Har alla barn oavsett ålder tillgång till text och skrift på olika sätt?
• I Uppsala kommun ska alla förskolor språkkartlägga tillsammans med familjerna för att vi ska kunna samarbeta kring varje barns språk. Hur har ni valt att göra det på er förskola?

För dig som är intresserad av barns tidigare skrivande rekommenderar vi artiklar och filmer i Läslyftets modul Skapa och kommunicera på Skolverkets hemsida.

Uppdrag språks litteraturtips

Vår första termin som bloggare på Pedagog Uppsala är till ända och vi börjar känna oss mer och mer hemma i detta forum. Årets sista inlägg får bli en hyllning till all fantastisk litteratur som kommit och kommer ut inom språk och språkutveckling. Litteraturen som vi hunnit ta del av berör forskning inom området men ger även konkreta tips på hur man kan arbeta språkutvecklande på många olika sätt.

Alla böcker som vi tipsar om här idag fungerar både att läsas från pärm till pärm för egen reflektion, eller som underlag för kollegiala samtal och då kan man med fördel läsa en del i taget och fördjupa sig. När man läser böckerna så kan man ha stor nytta av att skriva en läslogg och då fundera över:

Min reflektion/tolkning av det citat jag valt ut,

Vilken betydelse det jag valt ut har för praktiken/verksamheten, 

Vilken betydelse det jag valt ut har för min yrkesroll.

En del litteratur har vi berört i våra tidigare inlägg och en del kommer vi att återkomma till i kommande inlägg. Vi vill nu önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år genom att tipsa om några av böckerna vi läst och arbetat med under denna hösttermin:

Låt leken främja språket. Margareta Öhman, 2022

Leken och språket är två prioriterade områden i förskolan som hänger nära samman på flera sätt. Vi har skrivit inlägg om detta under hösten och nu vill vi tipsa om en bok som kan ge en djupare förståelse för hur språk och lek hänger ihop. Margareta Öhman som skrivit boken är psykolog, familjeterapeut, barnkulturvetare och författare och hon har även tidigare skrivit böcker med leken i fokus. I den här boken som släpptes 2022 beskriver hon både barns lekutveckling och vad vi pedagoger behöver titta efter samt hur vi kan förhålla oss och vara aktiva i och kring barns lek. Hon ger både insikter i lekens betydelse och potential samtidigt som hon visar på hur vi kan fördjupa och utveckla leken så att den gynnar barnets språkutveckling. Margareta menar att varken språk eller lek kommer av sig självt, vi behöver ge rätt stimulans för att utvecklingen hos barnen ska ske. Boken är lättläst och varvar teori med konkreta exempel. På förlagets hemsida finns en föreläsning där Margareta själv berättar övergripande om bokens innehåll.

Länk till föreläsningen: Föreläsning med Margareta Öhman - Låt leken främja språket i förskolan (33 min)

Den lekande undervisande förskolläraren - Lekresponsiv undervisning i praktiken. Maria Magnusson och Ingrid Pramling Samuelsson (red.), 2023

Den lekande undervisande förskolläraren handlar om hur man kan jobba med lekresponsiv undervisning i praktiken.

 Mellan 2016-2019 genomfördes ett praktiknära forskningsprojekt vid Göteborgs Universitet med syfte att utveckla förskolepedagogiken teoretiskt och att få leken att bli mer central. Det hela mynnade ut i lekresponsiv undervisning (LRU). I bokens inledning får man bekanta sig med de viktiga begrepp som är centrala inom lekresponsiv undervisning: som om, som är, intersubjektivitet, alteritet, metakommunikation och narrativ. Det som gör boken så bra är att den till största del består av kapitel skrivna av, några i projektet, deltagande förskolor, pedagoger och rektorer där de beskriver hur de arbetat och provat sig fram inom LRU men även om hur de implementerat detta arbetssätt, det vill säga hur de omsatt lekresponsiv undervisning i praktiken. Redaktörerna för denna bok: Maria Magnusson och Ingrid Pramling Samuelsson har själva deltagit i forskningsprojektet som forskare. Vill man veta ännu mer om lekresponsiv undervisning så kan man läsa artikeln: Lekresponsiv undervisning – ett undervisningsbegrepp och en didaktik för förskolan skriven av forskarna Niklas Pramling och Cecilia Wallerstedt från forskningsprojektet. Artikeln är publicerad i ForskUL volym 7, nummer 1, 2019. Länk till artikeln:  ForskUL_vol7_nr1_2019_s7-22.pdf

Flerspråkighet och digitala resurser i förskolan. Petra Petersen, 2022

Författaren Petra Petersen har skrivit boken utifrån olika forskningsprojekt där man undersökt barns och pedagogers användning av digitala resurser. Boken beskriver hur vi konkret kan arbeta med flerspråkighet i förskolan för att främja inkludering och demokrati. Det finns idéer för hur man kan använda digitala resurser för att utveckla exempelvis lässtunden och musikstunden. Vi får också veta hur man kan använda flera vanligt förekommande appar för att synliggöra barnens modersmål. Författaren ger oss steg för steg instruktioner och tydliggörande bilder. Känner man sig väl förtrogen med att använda digitala resurser i förskolan så är inte det här den rätta boken, men är man nybörjare och vill lära sig från grunden så är den väldigt användbar! I boken finns en förteckning över olika digitala resurser som kan användas tillsammans med barnen. Här finns förslag för de fem nationella minoritetsspråken samt för ytterligare 80 språk.

Guidad lek i förskolan - Språkutveckling mellan undervisning och lek. Robin Samuelsson, 2021

Boken handlar om hur vi kan arbeta med lekbaserat lärande och genom det gynna barnens utveckling. Den ger exempel på hur man kan arbeta med guidad lek tillsammans med barnen och visar även på att interaktionen med barnen är nyckeln till en välfungerande guidad lek. Får barnen rätt stöttning via den guidade leken så ger vi, enligt författaren, barnen språkliga och begreppsmässiga verktyg som de sedan kan använda i sitt fortsatta lekande och språkutveckling. Vi får läsa om hur lek och lekmiljöer kan användas som redskap för språkutveckling för alla barn och vad som är extra viktigt att tänka på i lek med flerspråkiga barn samt hur man kan arbeta med begreppsutveckling med leken som grund. Bokens författare arbetar som forskare vid institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Boken är lättläst och ger tips på hur man kan arbeta med språkutveckling mellan undervisning och lek. Varje kapitel avslutas med en ruta med frågor att fundera vidare på som stöd för förskolans fortsatta utveckling.

Språklig förebild i förskolan. Karolina Larsson, 2019

Hur kan vi pedagoger vara språkliga förebilder och skapa bästa möjliga förutsättningar för att alla barn ska få utveckla ett så rikt språk som möjligt? Flera av förskolorna som har arbetat med språkutvecklande arbete tillsammans med Maria har läst hela eller delar av den här boken som är skriven av Karolina Larsson, logoped, författare och konsult inom språk- läs- och skrivutveckling. Boken är uppdelad i tre delar och fungerar både att läsas från pärm till pärm för egen reflektion, eller som underlag för en språkcirkel med kollegorna och då kan med fördel en del i taget läsas och fördjupas. Det är en tunn och lättläst bok med ett stort viktigt innehåll som innefattar barn och människors rätt till ett rikt språk för att kunna förstå och bli förstådda och därmed kunna delta i ett demokratiskt samhälle fullt ut. Boken lyfter bland annat hur vi kan arbeta med vårt kroppsspråk, tonläge och med vårt sätt att ställa frågor. Den har väcker frågor kring talutrymme, barns agentskap och hur vi kan samverka med hemmen. Teori, praktiska exempel och reflektionsfrågor gör bokens upplägg varierat och intressant för alla som arbetar i förskolan.

Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta. Emilia Larsson Samoladas och Moa Bäversten, 2021

Förskolans lärmiljöer och material är inte språkutvecklande i sig själva, men om vi medvetet väljer hur vi möblerar och vilket material vi erbjuder våra barn så kan vi skapa goda förutsättningar för mötesplatser som lockar till olika samtal och olika delar av språket. Hur kan våra miljöer bli magnetiska och bjuda in till språk? Hur kan vi stödja varje barns språkutveckling och ge flera olika verktyg till kommunikation?

Boken innehåller många goda konkreta exempel på hur vi kan gynna språk i miljöerna hos de yngsta, både genom vad vi väljer och hur vi agerar i lärmiljöerna. Bilderna i boken inspirerar och den innehåller även frågor som underlag för både egen reflektion och diskussioner med kollegor. Författarna har lång erfarenhet av språkutvecklande arbete i barngrupp vilket gör att boken känns mycket verksamhetsnära.