Musik som hälsofrämjade verktyg på Lyckebo förskola 

Musiken bidrar till struktur och igenkänning

Vi har nu återvänt till förskolan efter några veckors sommaruppehåll och börjat landa i rutiner och aktiviteter tillsammans igen. Barnen upplevs ha utvecklats i en rasande takt när vi inte sett dem på ett tag. Även grupperna har förändrats lite då de äldsta barnen slagits ihop till femårsgruppen och en hel del nya inskolningar och några nya pedagoger har anlänt till förskolan. I förändringens tider är det tryggt och viktigt för oss alla att vi har några rutiner att landa i när vi tar vid och växer vidare tillsammans.  

Hos oss är musiken just det stående inslag i förskolans rutiner och aktiviteter som ligger till grund för att skapa goda förutsättningar för alla i verksamheten under dagen. Musiken stöttar oss med igenkänning, struktur, gemenskap och motorik. Musiken stimulerar samtidigt barns språk och dess sociala samspel. 

Temat är skogen och här har djuren disco i sin egen skog inomhus 
på avdelningen. 

 
Pedagogiskt språk för verksamhetens struktur 

Nu börjar vi, nu byter vi, nu avslutar vi, är övergångar som vi enklare får med barnen på med hjälp av musik. Vid dessa tillfällen använder vi oss oftast av gemensam sång och en och annan peppig ramsa. I sången framgår kort, enkelt och tydligt vad vi utgått ifrån och vart vi är på väg.

 
Vi arbetar även med att låta musiken stödja barnens förståelse och delaktighet i olika aktiviteter. Vi tränar på att kroppen ska höra när musiken ändrar sig. Musiken får styra tempo och ljudnivå i aktiviteter och syftet är att känslan i kroppen ska berätta för hjärnan hur den ska reagera när den hör en viss musik eller vissa sånger. På så sätt skapas även en plats där vi möter barnen med goda och likvärdiga förutsättningar att lyckas. Musik kan då bidra till ökad trygghet och förutsägbarhet. Vi minimerar på så sätt behovet av att både "dämpa" och att "driva på" barn med muntliga uppmaningar som barn kan mötas  av under sin uppväxt.  

 
Musikaliska signaler 

Några av de tydligaste signalerna som skådats efter sommaren hos oss är när barnen automatiskt tar med högtalaren in till skötrummet och toaletterna för att skapa ’’väntrumsdisco.

Eller när de efter samlingens avslutningssång kryper ihop på golvet till hungriga björnar som ska vakna ur sin dvala och krypa ur idet och gå mot matbordet. Ett annat exempel är när barnen redan börjar dansa vid discoplatsen ute på gården när de ser att en pedagog är på väg med högtalaren, innan musiken hunnit starta.

Tack för oss och tack till er som följt vår musikaliska resa

 
Nu ser vi framemot att fortsätta fylla det nya läsåret med musik tillsammans på alla sätt vi kan och hoppas att vi genom vårt arbete kunnat inspirera er andra till desamma. 

Vi möter musiken -vi förstår musiken - vi blir ett med musiken. 

// Sandra och Åsa, förskollärare och musikentusiaster på Lyckebo förskola 

 Musik som start och röd tråd i temat

Vi upplever att musiken har en väldigt naturlig och kraftfull plats i tematiskt arbete hos oss, eftersom den engagerar kroppen, känslorna och språket samtidigt. Vi använder inte bara musiken som ett inslag utan som en metod för att utforska själva temat.  
När vi drar i gång ett tema introducerar vi med en sång, en rytm eller en ljudbild för att väcka barnens nyfikenhet med hjälp av musiken som någonting tryggt och igenkännande som är en grund för att ta in nya lärdomar på ett bra sätt. Sånger och ramsor hjälper även barnen att minnas innehåll och vi upplever även att begreppen i sångerna blir lättare att både förstå och minnas då de skapar ett direktkopplat sammanhang för barnet. 
Vi använder även musiken som ett utforskade verktyg genom att samtala om hur olika föremål låter, använda vardagsföremål som instrument och skapar ljudlandskap tillsammans.  

Musik som berättande och sammanfattning

Genom musiken gör vi temat kroppsligt och konkret. När vi rör oss till musiken kan vi visa alltifrån känslor till väder. Men vi använder även musiken som ett berättande av en historia med melodier och ljud för olika delar av berättelsen. Ett sätt som vi upplever är bra att avsluta och binda ihop ett tema, är att använda sånger för att sammanfatta vad man lärt sig under temat.  

Musik som ett “tredje språk” i lärandet

När vi bjuder in musiken på dessa sätt i temat, blir musiken som ett till språk i det tematiska arbetet. I det arbetet kan barnen tänka, känna och förstå innehållet på flera nivåer samtidigt. Musiken blir inte ett tillägg utan ett verktyg för att förstå innehållet, uttrycka sin kunskap kreativt, samarbeta och kommunicera med musiken och barnen ges möjlighet att använda hela kroppen i lärandet. 

Att skapa ljud, mening och gemenskap

Något vi ofta ser är hur barns kroppar gungar till lite ofrivilligt, per automatik, i samma sekund som de hör musik. Hur de snabbt följer med i sången både när barn och vuxna börjar sjunga och hur de letar sig fram till saker de kan få att låta och glädjen i deras ögon när de märker att alla ljud kan låta som musik. 
 

Vi återskapar grundljud, signalljud och karaktärsljud med hjälp av olika instrument. Här använder vi oss av ett piano. Vid detta tillfälle sitter vi utomhus för att också kunna lyssna efter ljud i luften och återge dessa på pianot. Barnen får också prova att spela hur det känns att sitta där ute och spela och beskriva vad hjärnan och hjärtat säger till händerna att göra. 
 
Musiken har i alla år inspirerat, uttryckt och fascinerat. Musiken låter oss identifiera oss och alla människor har mer eller mindre en egen relation till musik vare sig man är 1 år eller 70 år. Att skapa delaktighet genom musiken i ett tema fungerar därför väldigt bra, då barn antingen verbalt eller genom kroppsspråk visar vilken musikstil och vilka sånger de tycker om och drivs av. I ett temaarbete möter barnet musiken, men musiken möter också barnet och blir något eget och väldigt speciellt för var och en av oss. 
 
Nästa inlägg: Musik som stående inslag vid aktiviteter  

/Åsa och Sandra 
 

Barnens röst i musiken och effekten av att låta deras val styra 

 
Pedagoger- ett verktyg lika viktigt som en trumma 

Nyligen uttryckte Ylva Holmberg och Åsa Sahlée, forskare och lärarutbildare vid Malmö Universitet i en artikel, att de blir frustrerade över att musiken inte får tillräckligt med plats i förskolan och att det behövs skapas mer utrymme för musik i förskollärarutbildningen. Vid Malmö Universitet har studenterna bara nio timmars musikundervisning på en 3,5 års lång utbildning. De poängterar även vikten av att få lära sig något instrument och att kunna fler barnsånger. Vi upplever att  även barnskötarutbildningen skulle behöva ge musiken en större plats, för att kunna skicka ut pedagoger som känner sig trygga i en sådan estetisk process som barn och pedagoger befinner sig i dagligen. 
Hos oss är vi i en evig process med att alla pedagoger ska känna sig trygga i estetiska processer som musik och drama. Men känner också en stor glädje i hur långt vi ändå kommit och vad vi faktiskt kan vara stolta och glada över att vi erbjuder barnen i nuläget både med musikundervisning och även med att använda musik som metod och som hälsofrämjande medel. Hur ser det ut på era förskolor? Vilken plats får musiken och hur trygga är vi pedagoger när det kommer till musik? Förstår alla vilken inverkan musiken kan ha och finns det intresse hos alla pedagoger att utveckla sin egen kunskap, för att likvärdigt kunna erbjuda den musikundervisning som läroplanen och även Barnkonventionen skriver att alla barn har rätt till? 

Barnens röst är så nära som du låter den vara 

Barnens röst i musiken är mer än bara sång och rytm. Den är ett uttryck för identitet, känslor och delaktighet. När barn får möjlighet att påverka vilken musik som spelas, sjungs eller skapas, händer något viktigt både i gruppen och hos det enskilda barnet. Barnens val blir ett sätt att bli lyssnade på, och det skapar en känsla av att deras tankar och känslor verkligen har betydelse. Vi har många gånger påpekat hur musik har en unik förmåga att väcka engagemang. När barn känner igen en låt de själva valt ökar ofta både motivation och närvaro. De deltar mer aktivt, sjunger starkare och vågar uttrycka sig friare. Att låta barnens musikval styra kan därför bidra till ökad självkänsla och trygghet. Barnen märker också på det sättet att deras musiksmak och personlighet respekteras, vilket stärker relationen mellan barn och vuxna. 

Ge barn inflytande i musiken

Det finns ju såklart också pedagogiska vinster i att ge barn inflytande över musiken. Genom deras val får vuxna inblick i barnens värld. Det ger pedagogerna en uppfattning av vad barnen känner, inspireras av och identifierar sig med.  När barnens röster hörs skapas större variation och kreativitet i verksamheten, eftersom barn ofta introducerar nya uttryck, språk och rytmer. 

Att låta barnens val styra innebär inte att vuxna abdikerar från sitt ansvar, utan snarare att man skapar ett samspel. Vi menar att vuxna kan vägleda, bredda och inspirera musikaliskt, samtidigt som barnens initiativ och önskningar tas på allvar. I sådana miljöer blir musiken inte bara något barn konsumerar, utan något de är med och formar. 

När barn får inflytande över musiken utvecköas inte bara  deras musikalitet utan också deras känsla av demokrati och delaktighet. Hur fantastiskt är det inte,när barn lär sig att deras röster spelar roll och att musiken kan avra ett kraftfullt språk att bli hörd?

Det var dans och hålligång- massa rörelse och massa sång 

Under april har vi hunnit haft ett par stora sångtillställningar med hela förskolan. Vi inledde med en rörelseallsång där vi bland annat var gräshoppor, besökte vipp på rumpan affären, träffade på Bengt i knappfabriken och dansade som Bollibompadraken.  
Inför Valborg firade vi med egengjord brasa, lyssnade och sjöng med i Längtan till landet, eller vintern brasa (Vintern rasat) som barnen sa och var våra egna fyrverkerier i raketen. Vi avslutade med ett jättedisco där barnen önskade sina bästa sånger och barn och pedagoger dansade på för fullt i en svettig timme i gräset.  Vilken musikglädje !

 
 
Nästa blogginlägg kommer berörar musikens plats i tematiskt arbete.