Musik som hälsofrämjade verktyg på Lyckebo förskola 

 Musik som start och röd tråd i temat

Vi upplever att musiken har en väldigt naturlig och kraftfull plats i tematiskt arbete hos oss, eftersom den engagerar kroppen, känslorna och språket samtidigt. Vi använder inte bara musiken som ett inslag utan som en metod för att utforska själva temat.  
När vi drar i gång ett tema introducerar vi med en sång, en rytm eller en ljudbild för att väcka barnens nyfikenhet med hjälp av musiken som någonting tryggt och igenkännande som är en grund för att ta in nya lärdomar på ett bra sätt. Sånger och ramsor hjälper även barnen att minnas innehåll och vi upplever även att begreppen i sångerna blir lättare att både förstå och minnas då de skapar ett direktkopplat sammanhang för barnet. 
Vi använder även musiken som ett utforskade verktyg genom att samtala om hur olika föremål låter, använda vardagsföremål som instrument och skapar ljudlandskap tillsammans.  

Musik som berättande och sammanfattning

Genom musiken gör vi temat kroppsligt och konkret. När vi rör oss till musiken kan vi visa alltifrån känslor till väder. Men vi använder även musiken som ett berättande av en historia med melodier och ljud för olika delar av berättelsen. Ett sätt som vi upplever är bra att avsluta och binda ihop ett tema, är att använda sånger för att sammanfatta vad man lärt sig under temat.  

Musik som ett “tredje språk” i lärandet

När vi bjuder in musiken på dessa sätt i temat, blir musiken som ett till språk i det tematiska arbetet. I det arbetet kan barnen tänka, känna och förstå innehållet på flera nivåer samtidigt. Musiken blir inte ett tillägg utan ett verktyg för att förstå innehållet, uttrycka sin kunskap kreativt, samarbeta och kommunicera med musiken och barnen ges möjlighet att använda hela kroppen i lärandet. 

Att skapa ljud, mening och gemenskap

Något vi ofta ser är hur barns kroppar gungar till lite ofrivilligt, per automatik, i samma sekund som de hör musik. Hur de snabbt följer med i sången både när barn och vuxna börjar sjunga och hur de letar sig fram till saker de kan få att låta och glädjen i deras ögon när de märker att alla ljud kan låta som musik. 
 

Vi återskapar grundljud, signalljud och karaktärsljud med hjälp av olika instrument. Här använder vi oss av ett piano. Vid detta tillfälle sitter vi utomhus för att också kunna lyssna efter ljud i luften och återge dessa på pianot. Barnen får också prova att spela hur det känns att sitta där ute och spela och beskriva vad hjärnan och hjärtat säger till händerna att göra. 
 
Musiken har i alla år inspirerat, uttryckt och fascinerat. Musiken låter oss identifiera oss och alla människor har mer eller mindre en egen relation till musik vare sig man är 1 år eller 70 år. Att skapa delaktighet genom musiken i ett tema fungerar därför väldigt bra, då barn antingen verbalt eller genom kroppsspråk visar vilken musikstil och vilka sånger de tycker om och drivs av. I ett temaarbete möter barnet musiken, men musiken möter också barnet och blir något eget och väldigt speciellt för var och en av oss. 
 
Nästa inlägg: Musik som stående inslag vid aktiviteter  

/Åsa och Sandra 
 

Barnens röst i musiken och effekten av att låta deras val styra 

 
Pedagoger- ett verktyg lika viktigt som en trumma 

Nyligen uttryckte Ylva Holmberg och Åsa Sahlée, forskare och lärarutbildare vid Malmö Universitet i en artikel, att de blir frustrerade över att musiken inte får tillräckligt med plats i förskolan och att det behövs skapas mer utrymme för musik i förskollärarutbildningen. Vid Malmö Universitet har studenterna bara nio timmars musikundervisning på en 3,5 års lång utbildning. De poängterar även vikten av att få lära sig något instrument och att kunna fler barnsånger. Vi upplever att  även barnskötarutbildningen skulle behöva ge musiken en större plats, för att kunna skicka ut pedagoger som känner sig trygga i en sådan estetisk process som barn och pedagoger befinner sig i dagligen. 
Hos oss är vi i en evig process med att alla pedagoger ska känna sig trygga i estetiska processer som musik och drama. Men känner också en stor glädje i hur långt vi ändå kommit och vad vi faktiskt kan vara stolta och glada över att vi erbjuder barnen i nuläget både med musikundervisning och även med att använda musik som metod och som hälsofrämjande medel. Hur ser det ut på era förskolor? Vilken plats får musiken och hur trygga är vi pedagoger när det kommer till musik? Förstår alla vilken inverkan musiken kan ha och finns det intresse hos alla pedagoger att utveckla sin egen kunskap, för att likvärdigt kunna erbjuda den musikundervisning som läroplanen och även Barnkonventionen skriver att alla barn har rätt till? 

Barnens röst är så nära som du låter den vara 

Barnens röst i musiken är mer än bara sång och rytm. Den är ett uttryck för identitet, känslor och delaktighet. När barn får möjlighet att påverka vilken musik som spelas, sjungs eller skapas, händer något viktigt både i gruppen och hos det enskilda barnet. Barnens val blir ett sätt att bli lyssnade på, och det skapar en känsla av att deras tankar och känslor verkligen har betydelse. Vi har många gånger påpekat hur musik har en unik förmåga att väcka engagemang. När barn känner igen en låt de själva valt ökar ofta både motivation och närvaro. De deltar mer aktivt, sjunger starkare och vågar uttrycka sig friare. Att låta barnens musikval styra kan därför bidra till ökad självkänsla och trygghet. Barnen märker också på det sättet att deras musiksmak och personlighet respekteras, vilket stärker relationen mellan barn och vuxna. 

Ge barn inflytande i musiken

Det finns ju såklart också pedagogiska vinster i att ge barn inflytande över musiken. Genom deras val får vuxna inblick i barnens värld. Det ger pedagogerna en uppfattning av vad barnen känner, inspireras av och identifierar sig med.  När barnens röster hörs skapas större variation och kreativitet i verksamheten, eftersom barn ofta introducerar nya uttryck, språk och rytmer. 

Att låta barnens val styra innebär inte att vuxna abdikerar från sitt ansvar, utan snarare att man skapar ett samspel. Vi menar att vuxna kan vägleda, bredda och inspirera musikaliskt, samtidigt som barnens initiativ och önskningar tas på allvar. I sådana miljöer blir musiken inte bara något barn konsumerar, utan något de är med och formar. 

När barn får inflytande över musiken utvecköas inte bara  deras musikalitet utan också deras känsla av demokrati och delaktighet. Hur fantastiskt är det inte,när barn lär sig att deras röster spelar roll och att musiken kan avra ett kraftfullt språk att bli hörd?

Det var dans och hålligång- massa rörelse och massa sång 

Under april har vi hunnit haft ett par stora sångtillställningar med hela förskolan. Vi inledde med en rörelseallsång där vi bland annat var gräshoppor, besökte vipp på rumpan affären, träffade på Bengt i knappfabriken och dansade som Bollibompadraken.  
Inför Valborg firade vi med egengjord brasa, lyssnade och sjöng med i Längtan till landet, eller vintern brasa (Vintern rasat) som barnen sa och var våra egna fyrverkerier i raketen. Vi avslutade med ett jättedisco där barnen önskade sina bästa sånger och barn och pedagoger dansade på för fullt i en svettig timme i gräset.  Vilken musikglädje !

 
 
Nästa blogginlägg kommer berörar musikens plats i tematiskt arbete.

Musik-Det förenande språket

Efter  sportlovsvecka var det som att våren knackade på fönstret och bad oss komma ut och beredda på tö, lite värme och inte minst vårsånger! 

Allsång i olikheternas tecken

Månadens allsång på förskolan, gick i olikheternas tecken och vi rockade sockorna till sånger som lyfte begreppet olika. Vi sjöng om dagar, kroppsdelar, färger och språk. Vi sjöng om hur vi kan se olika ut och ha olika förmågor. Men framför allt, sjöng vi om värdet i att vara olika och att förstå att uppskatta olikheter likväl som likheter. 

-"Nu ska alla våra olika fötter och strumpor gå till stora sången och träffa massa andra strumpor. Det kommer bli jättefint när alla är olika! utbrast ett av barnen när vi kollade på vilka strumpor vi hade innan vi tog strumporna vidare till allsången.

Bästa hänget med glada gänget

Vi ser hur musiken förenar och skapar nya slags möten mellan barnen och i barnens lek.

Några barn som hänger tillsammans på en hinderbana börjar sjunga på sången: Klappa händerna när du är riktigt glad.
 - Men vi kan inte klappa händerna nu, för då ramlar vi ju, konstaterar ett av barnen.
Ett av barnen initierar då till textraden " häng i armarna tills du är riktigt glad".

-’Vi är jättebra på att komma på egna texter’’, säger ett av barn samtidigt glatt.

-Ja, våra texter är lika bra som de som redan finns, fast vi har ännu roligare nu när vi hänger, fyller ett av de andra barnen i.

Musiken skapar sammanhang

Det är spännande att se hur musiken på olika sätt följer barnen in i leken och skapar ett sammanhang för dem. Den här soliga morgonen ljöd det Spring symphony ur den hängande petrolblå högtalaren och välkomnade barnen till en ny dag på förskolan. Två av barnen dansar runt högtalaren med takt i hela kroppen.

- Vi dansar balett!

-  Som fjärilar!

Ute i solen leker några barn på balansbanan och börjar sjunga sången En elefant balanserade och ropar på fler kompisar att komma och vara med i musikleken. Det blir mycket skratt och sång i leken.

Musikens roll behöver ofta inte vara så mycket mer, än några vänner som möts och skapar sin alldeles egna symfoni. Musiken blir det förenade språket mellan barnen.

Nästa blogg handlar om barnens röst i musiken och effekten av att låta deras val styra.