Musik som hälsofrämjade verktyg på Lyckebo förskola 

Barnens röst i musiken och effekten av att låta deras val styra 

 
Pedagoger- ett verktyg lika viktigt som en trumma 

Nyligen uttryckte Ylva Holmberg och Åsa Sahlée, forskare och lärarutbildare vid Malmö Universitet i en artikel, att de blir frustrerade över att musiken inte får tillräckligt med plats i förskolan och att det behövs skapas mer utrymme för musik i förskollärarutbildningen. Vid Malmö Universitet har studenterna bara nio timmars musikundervisning på en 3,5 års lång utbildning. De poängterar även vikten av att få lära sig något instrument och att kunna fler barnsånger. Vi upplever att  även barnskötarutbildningen skulle behöva ge musiken en större plats, för att kunna skicka ut pedagoger som känner sig trygga i en sådan estetisk process som barn och pedagoger befinner sig i dagligen. 
Hos oss är vi i en evig process med att alla pedagoger ska känna sig trygga i estetiska processer som musik och drama. Men känner också en stor glädje i hur långt vi ändå kommit och vad vi faktiskt kan vara stolta och glada över att vi erbjuder barnen i nuläget både med musikundervisning och även med att använda musik som metod och som hälsofrämjande medel. Hur ser det ut på era förskolor? Vilken plats får musiken och hur trygga är vi pedagoger när det kommer till musik? Förstår alla vilken inverkan musiken kan ha och finns det intresse hos alla pedagoger att utveckla sin egen kunskap, för att likvärdigt kunna erbjuda den musikundervisning som läroplanen och även Barnkonventionen skriver att alla barn har rätt till? 

Barnens röst är så nära som du låter den vara 

Barnens röst i musiken är mer än bara sång och rytm. Den är ett uttryck för identitet, känslor och delaktighet. När barn får möjlighet att påverka vilken musik som spelas, sjungs eller skapas, händer något viktigt både i gruppen och hos det enskilda barnet. Barnens val blir ett sätt att bli lyssnade på, och det skapar en känsla av att deras tankar och känslor verkligen har betydelse. Vi har många gånger påpekat hur musik har en unik förmåga att väcka engagemang. När barn känner igen en låt de själva valt ökar ofta både motivation och närvaro. De deltar mer aktivt, sjunger starkare och vågar uttrycka sig friare. Att låta barnens musikval styra kan därför bidra till ökad självkänsla och trygghet. Barnen märker också på det sättet att deras musiksmak och personlighet respekteras, vilket stärker relationen mellan barn och vuxna. 

Ge barn inflytande i musiken

Det finns ju såklart också pedagogiska vinster i att ge barn inflytande över musiken. Genom deras val får vuxna inblick i barnens värld. Det ger pedagogerna en uppfattning av vad barnen känner, inspireras av och identifierar sig med.  När barnens röster hörs skapas större variation och kreativitet i verksamheten, eftersom barn ofta introducerar nya uttryck, språk och rytmer. 

Att låta barnens val styra innebär inte att vuxna abdikerar från sitt ansvar, utan snarare att man skapar ett samspel. Vi menar att vuxna kan vägleda, bredda och inspirera musikaliskt, samtidigt som barnens initiativ och önskningar tas på allvar. I sådana miljöer blir musiken inte bara något barn konsumerar, utan något de är med och formar. 

När barn får inflytande över musiken utvecköas inte bara  deras musikalitet utan också deras känsla av demokrati och delaktighet. Hur fantastiskt är det inte,när barn lär sig att deras röster spelar roll och att musiken kan avra ett kraftfullt språk att bli hörd?

Det var dans och hålligång- massa rörelse och massa sång 

Under april har vi hunnit haft ett par stora sångtillställningar med hela förskolan. Vi inledde med en rörelseallsång där vi bland annat var gräshoppor, besökte vipp på rumpan affären, träffade på Bengt i knappfabriken och dansade som Bollibompadraken.  
Inför Valborg firade vi med egengjord brasa, lyssnade och sjöng med i Längtan till landet, eller vintern brasa (Vintern rasat) som barnen sa och var våra egna fyrverkerier i raketen. Vi avslutade med ett jättedisco där barnen önskade sina bästa sånger och barn och pedagoger dansade på för fullt i en svettig timme i gräset.  Vilken musikglädje !

 
 
Nästa blogginlägg kommer berörar musikens plats i tematiskt arbete.

Musik-Det förenande språket

Efter  sportlovsvecka var det som att våren knackade på fönstret och bad oss komma ut och beredda på tö, lite värme och inte minst vårsånger! 

Allsång i olikheternas tecken

Månadens allsång på förskolan, gick i olikheternas tecken och vi rockade sockorna till sånger som lyfte begreppet olika. Vi sjöng om dagar, kroppsdelar, färger och språk. Vi sjöng om hur vi kan se olika ut och ha olika förmågor. Men framför allt, sjöng vi om värdet i att vara olika och att förstå att uppskatta olikheter likväl som likheter. 

-"Nu ska alla våra olika fötter och strumpor gå till stora sången och träffa massa andra strumpor. Det kommer bli jättefint när alla är olika! utbrast ett av barnen när vi kollade på vilka strumpor vi hade innan vi tog strumporna vidare till allsången.

Bästa hänget med glada gänget

Vi ser hur musiken förenar och skapar nya slags möten mellan barnen och i barnens lek.

Några barn som hänger tillsammans på en hinderbana börjar sjunga på sången: Klappa händerna när du är riktigt glad.
 - Men vi kan inte klappa händerna nu, för då ramlar vi ju, konstaterar ett av barnen.
Ett av barnen initierar då till textraden " häng i armarna tills du är riktigt glad".

-’Vi är jättebra på att komma på egna texter’’, säger ett av barn samtidigt glatt.

-Ja, våra texter är lika bra som de som redan finns, fast vi har ännu roligare nu när vi hänger, fyller ett av de andra barnen i.

Musiken skapar sammanhang

Det är spännande att se hur musiken på olika sätt följer barnen in i leken och skapar ett sammanhang för dem. Den här soliga morgonen ljöd det Spring symphony ur den hängande petrolblå högtalaren och välkomnade barnen till en ny dag på förskolan. Två av barnen dansar runt högtalaren med takt i hela kroppen.

- Vi dansar balett!

-  Som fjärilar!

Ute i solen leker några barn på balansbanan och börjar sjunga sången En elefant balanserade och ropar på fler kompisar att komma och vara med i musikleken. Det blir mycket skratt och sång i leken.

Musikens roll behöver ofta inte vara så mycket mer, än några vänner som möts och skapar sin alldeles egna symfoni. Musiken blir det förenade språket mellan barnen.

Nästa blogg handlar om barnens röst i musiken och effekten av att låta deras val styra.

Hur låter det för dig?

Ibland behöver vi lyssna på tystnaden och ibland är det som att vi hör helt olika saker fastän ljudet är desamma. Det som för dig kan låta högt och skarpt, kan i själva verket vara som en varm och skön kram i någon annans öron. Just därför tycker vi att det är så spännande och fascinerande att utforska ljud i grupp och reflektera kring dem ihop med barnen. Det blir ett väldigt sårbart sätt att utveckla, få nya perspektiv och upptäcka sina egna känslor utifrån ett lyssnande. Vi ställer frågan: hur låter det för dig? Snarare än att fråga: vad låter det som? I det sista sättet att fråga begränsas barnet till de ljud de redan förstår och kan koppla samman på något sätt. Eller till ett tomt ”jag vet inte.”

Utforska triangelns ljud

En liten grupp med sex barn mellan ett och två år håller stadiga blickar mot en triangel som pedagogen klingar på med den lilla metallpinnen. Pedagogen klingar lite runt om på triangeln och för varje slag rör sig barnens huvuden närmre som att mötet med ljudet blir allt intensivare eller blir det kanske bara mer bekant? Det som att nyfikenheten av att förstå hur triangelns två delar kan göra dessa ljud tar över helt och ett barn tar fram en maraccas och provar att slå med den mot triangeln.

-Hur lät det där för dig? sa pedagogen

- Tyst, svarar barnet.

Hur låter flera instrument samtidigt?

En pedagog möter ett barn på avdelningen som pekar mot ett rum.

-Jag kan inte vara där, det låter för högt! Mina öron gör ont!

När pedagogen kliver in i rummet med många instrument, är det några av barnen i två till fyraårsåldern som är i full gång med att spela. De spelar kanske inte nödvändigtvis ihop, men ändå tillsammans och ett av barnen stannar upp när de ser fröken.

- Visst spelar vi fint? Blir du glad?

- Ja, absolut säger pedagogen. Hur tycker du att det låter?

- Som att alla vill pröva hur alla instrument kan låta samtidigt, fortsätter samtalet. Men det blir lite högt, fast det är bra för allas instrument kan höras mer då, säger barnet.

Sen provar vi att alla spelar på lika instrument samtidigt.

- Nu låter det annorlunda fröken. Det kanske är lättare att sjunga till musiken nu?

Vi uppfattar ljud väldigt olika

Ett barn drar en bil mot elementet och sen en kloss, över, utanpå, underifrån, barnet verkar inte rysa i hela kroppen. En typisk klar vinnare på att stanna kvar på en plats om det var en tävling i att dra gaffeln mot tallriken längst tid.

Men vad är det som gör att vi uppfattar ljud så pass olika och när är vi extra ljudkänsliga? Kan vår uppfattning om ljud påverka vår relation till musik både för lyssnande och för att sjunga o spela själva?

Om utforskandet av ljud är starten på vår relation till musiken, hur viktiga är då inte möjligheterna till utforskande av olika ljud för barnen?

Är det kanske så att när du förstår din egen känsla för ett ljud så börjar du att förstå vilken musik du tycker om och behöver vid olika tillfällen för att känna olika saker och vad olika ljud betyder för just dig?

Vi tror att det kan vara precis så. För oss är det därför viktigt att ge barnen förutsättningar till att vara i dialog med ljud varje dag. För oss är ljud vårt första handslag till att musiken ska fungera som ett hälsofrämjande verktyg i livet, som den vän du inte visste att du behövde.

Vilket är ditt bästa ljud och hur använder du dig av det på bästa sätt för just dig?

I nästa blogg skriver vi om musik som språket som länkar ihop oss.