En god grund att stå på för fortsatt värdegrundsarbete

För den första gången på många år har jag i rollen som mentor fått välkomna en klass i årskurs sju. Slumpen har gjort att det här bara är min andra gång under mina nio år som lärare som jag står inför den uppgiften.  
 
Jag och min mentorskollega Carlos har 28 elever som vi ska lotsa genom tre år på högstadiet. Att börja högstadiet kan vara läskigt, mittemellan eller alldeles underbart. 

 
Väluppfostrade barn är ingen slump 

Tack till elever, vårdnadshavare och elevernas tidigare lärare på skolorna i Östra och Västra Stenhagen, Ramsta och Vänge. Det är ingen slump när elever hur de ska bete sig för att visa respekt mot både mot andra och sig själv. De har lärt sig det genom tidigare interaktioner med andra. Jag och min mentorskollega har konstaterat att vi får skörda frukten av andras hårda arbete.  
 
Stort tack! Vi ska göra allt vi kan för att fortsätta bygga på den stabil grund som ni har skapat.  
 

Värdegrundsarbete är en levande process 

Med en klass där de redan vet i årskurs sju hur de ska bete sig hade det ju varit enkelt som mentor och lärare att bara luta sig tillbaka. Varför lägga ner tid och energi på värdegrundsfrågor om de redan har fattat grejen med respekt?  
 
Värdegrundsarbetet är givetvis större än så. Dels handlar det om att grupprocessen behöver fortsätta, dels om att värdegrundsarbete är en levande process. Eleverna behöver på olika sätt fortsätta att utforska hur en gör för att respektera alla människors lika värde. Det börjar med hur du bemöter andra i vardagen men handlar givetvis även om vad och hur du tänker om andra människor.  
 
Det ska bli spännande att se hur långt vi hinner ta oss under den här treåriga resan!