Ett växande klassrum

Sedan någon månad tillbaka hade vi läst om Stormaktstiden. Det är en ganska stor laddning stoff för eleverna att ta in, så jag bestämde mig att efter halva kapitlet, dvs vid Gustav den II Adolf låta eleverna göra ett ganska traditionellt prov för att visa vad de lärt sig. Därefter fortsatte arbetet på historielektionerna. När sedan huvuddelen av Stormaktstiden var inläst och det var dags för nästa bedömningstillfälle, tänkte jag att eleverna skulle få använda sina multimodala färdigheter. Eftersom vi samtidigt jobbar med kooperativt lärande i lärarkollegiet bestämde jag mig för att göra en uppgift med denna arbetsform i fokus.  
Något som irriterade mig var att jag ofta i åk 6 fick hoppa över, eller förkorta de sista delarna av området Stormaktstid, för att hinna med hela historiearbetet i åk 6. Fördjupningar och ”Hur man levde i…”, var ofta delar som fick stryka på foten. Nu såg jag en chans att med hjälp av eleverna, kunde snabba på inhämtandet av dessa kunskaper, samtidigt som jag också kunde få in ett annat typ av bedömningstillfälle. 
 
Planering av uppgiften 
Jag började med att be min AI-coach om ett bra upplägg för hur jag kunde göra den här uppgiften. Jag hade klart för mig att eleverna skulle forska om en person eller händelse och att de skulle arbeta parvis, men AI-coachen gav mig förslag på arbetsgång och stödfrågor för arbetet. Efter att ha modifierat dessa något var jag nöjd. Jag plockade sedan ut ett antal personer och händelser ur stormaktstiden som vi ännu inte hunnit med. Därefter skapade jag tydliga instruktioner. Detta gör jag alltid i en Power Point. Den kan jag visa inledningsvis på skärmen och gå igenom punkt för punkt, och den bifogar jag också i uppgiften (Teams) så att eleverna kan läsa den om och om igen.  
Jag lägger alltid stor vikt på hur jag formar grupper och arbetspar. I detta fall delade jag först upp mina 25 elever i två grupper, och därefter två och två. Jag tänker också på hur jag ska göra anpassningar till elever som har utmaningar i form av läs- och skrivsvårigheter eller socialt samspel, så att även dem har förutsättning att lyckas med uppgiften.  
 
Dagen för förhöret blev inte som eleverna tänkt sig… 
Eleverna hade fått veta att det skulle vara förhör, och att de skulle lära sig området stormaktstid till den dagen. Att största fokus inte var på det de hade tränat in, utan något annat, var det faktiskt ingen som klagade över. Jag betonade dock att den kunskap som de lärt in är där för att de ska ha den i framtiden, och kanske behöver plocka fram snart. 
 
Instruktionerna 
Eleverna blev instruerade att presentera fakta på en sida i en Power Point. Där skulle finnas med kortare fakta i några rutor samt bilder. De fick en stödmall med frågor att använda sig av. De fick också veta att båda två i arbetsparen skulle klara av att delge en kamrat den fakta som fanns på PP:n, och att man efter lektionens slut även skulle ha kunskap om varje deltagarpars person eller händelse. 

Action 
Jag hade tagit till gott om tid för denna uppgift. Min kollega(resurs) utförde samma planering med den ena klasshalvan, så att hela klassen kunde göra detta samtidigt.  
Efter en noggrann och tydlig genomgång, eleverna var uppdelade i arbetspar och hade var sina datorer, fick eleverna dra ett varsitt kort med sitt forskningsområde. Timern sattes på 45 minuter, och arbetet satte igång. Efter att ha fått hjälpa något enstaka par att komma i gång kunde jag ställa mig i ett hörn och njuta. Om du är lärare känner du igen känslan, när rummet fylls av energi, lust, iver, och glädje, samtidigt som lärande sker. Gåshud! En stund som man lever på i många veckor. 

Presentationerna 
Efter de 45 minuterna av forskning och dokumentation, fick eleverna en stunds rast. Därefter det ställdes timern på 15 minuter. Nu skulle eleverna få möjlighet att repetera, läsa igenom sina texter några gånger.  
Så möblerade vi om så att det skulle gå smidigt att rotera, för nu skulle det bli ”speeddejting” med historietema. Timern ställdes åter. Eleverna fick 2,5 minuter för att presentera sin sida för den som lyssnade. Fanns tid över ställdes det frågor för att kolla att den som lyssnade hade lärt sig något. Även denna del av arbetet gick så bra, att jag kunde gå runt och lyssna och dokumentera. Det var lite knackigt för en del att läsa den första gången, men efter ett tag lärde man sig sin egen text nästan utantill och det blev lättare och lättare att presentera sitt arbete. När det första gänget gått sitt ”varv” bytte eleverna plats och rollerna byttes ut. (Se bild.) 
En lyckad anpassning var att en elev med utmaningar i läsningen fick jobba i en grupp med tre. Det innebar att han kunde följa en kompis. Efter att ha lyssnat på sin text uppläst några gånger, var det inte så svårt för honom att själv presentera den. 

 
Omdöme
Redan i pausen, efter forskning och planering pratade jag med flera elever och fick positiv återkoppling från dem. De hade haft roligt och lärt sig om Stormaktstiden samtidigt som de också tränat sin sociala kompetens.  
Dagen därpå fick eleverna svara på fem frågor i en formsenkät, en från varje elevpars område. Här kunde jag se vilka som hade tagit till sig kunskaperna som kompisarna berättade, och även om det var någon av grupperna som hade lyckats bättre på att förmedla sitt område.  
Nöjd summerar jag denna annorlunda test- och inlärningsform, och tänker att det här kan vara något som eleverna kopplar till stormaktstid och minns när de ser tillbaka på historieämnet i mellanstadiet. 
 

 Elevernas iver och entusiasm gav mig gåshud!
 
 
 
 
 

I det här inlägget vill jag dela hur vi arbetade med Grunskoleutmaningen i årskurs 6 – vilka steg vi tog, hur vi kopplade till läroplanen och vilka lärdomar vi fick med oss. 

Jag och min kollega bestämde oss i början av terminen för att delta i Ung företagsamhets projekt Grundskoleutmaningen. Vi hade länge funderat på hur vi skulle motivera och entusiasmera våra 25 elever i årskurs sex. Projektet blev en möjlighet att arbeta brett och inkludera flera ämnen. Efter kontakt med Rabih Jaber, en av de ansvariga för projektet, fick vi material att läsa in. Därefter kunde så smått börja förbereda eleverna. När Rabih någon vecka senare dök upp på skolan för att inspirera, hade fler grupper redan börjat spåna idéer och de kunde nu ställa relevanta frågor till honom.  

Projektet går kort ut på att eleverna ska renovera en byggnad och starta upp en verksamhet i densamma. Byggnaden ligger i ett fiktivt samhälle som man får se på en plansch. I detta samhälle finns diverse verksamheter som tex skola, sporthall och bio. Elevernas uppdrag blir att göra en renoveringsplan för lokalen och därefter introducera en verksamhet som samhället har behov av. Efter det ska de fundera kring hur lokalen ska användas, tänkt målgrupp och syfte. Pluspoäng ges för koppling till hållbarhet, hälsa och likvärdighet. I projektbeskrivningen fanns en hel del läroplanenskopplingar, men min kollega och jag plockade ut mål i svenska, teknik, samhällskunskap och bild.

Efter Rabihs besök repeterade vi instruktionerna och visade även på ett av AI skapat projektetexempel. Detta hjälpte till att sätta fart på tankarna hos de elever som ännu inte var i gång. Som alltid hade vi pedagoger skapat grupperna. Vi valde den här gången att sätta eleverna i grupper där de redan hade goda relationer, för att det skulle gå lätt för dem att komma i gång, och för att samarbetet skulle gå smidigt. Eleverna fick ett par tillfällen att spåna fritt. Därefter formade vi en egen konkret plan där vi tydliggjorde vad eleverna skulle göra, och i vilken ordning. Vi delade också ut ett dokument med eleverna, där de skulle fylla i sin egen skriftliga plan. Detta var en följd av att vi upplevde att flera grupper börjat med det skapande arbetet, och fastnat i det innan projektidén var helt genomtänkt. Efter att eleverna lämnat in den skriftliga planen och fått ett godkännande av oss, kunde de ägna sig åt det mer kreativa arbetet som skulle vara till stöd för presentationen. I klassen valde eleverna att använda sig av Minecraft, Power Points och affischer. Denna del av projektet skulle nog kunna ta hur lång tid som helst, så vi var noga med att det fanns en tidsplan och ett datum när presentationen skulle vara klar.  

Denna plan gjorde vi för att eleverna skulle ha en tidsplan att förhålla sig till. 

Vi bjöd in en egen liten vuxenjury på skolan, för att alla skulle få möjlighet att göra sina presentationer framför jury en liten publik i form av klassen. Juryn bestod av skolans administratör och två lärare. De fick som uppgift at lyssna, ge kritik och ställa frågor kring projekten. Vi hade sagt att man, liksom i den riktiga presentationen i Grundskoleutmaningen, fick välja hur man ville redovisa sitt arbete. Alltså om alla skulle prata, om en elev skulle prata, om man ville spela in eller om man hade andra idéer.  

Nu när vi haft klassens egen presentationsdag och juryn tillsammans med oss lärare utsett vinnarna, kan vi konstatera att alla elever valde att presentera sitt projekt muntligt och live.  Det var bara två elever som valde att inte delta i själva presentationen och låta sina kamrater prata.  
Under presentationerna satt jag och in kollega redo med papper och penna och försökte checka av de olika bedömningskriterierna som vi valt ut att fokusera på. Det var inte lätt att hänga med, men vi hade ju även den skriftliga planen att titta på. Vi valde att göra bedömningar i följande:  
 
- förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, (sv) 
- förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa, och (sv) 
- förmåga att reflektera över olika val av tekniska lösningar, deras konsekvenser för individen, samhället och miljön samt hur tekniken har förändrats över tid, (shk) 
- förmåga att genomföra teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten. (te) 
- förmåga att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, (bl) 
-  i bildarbetet använder eleven olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt. (bl) 

Eleverna tränade också sina kreativa sidor när det gäller att lösa problem, välja metoder och utnyttja AI-chatten.  

Här är loggor till två av företagen, I Minecraft kunde man visas runt i ett Café, det fanns också elever som hade gjort före- och efterbilder med hjälp av AI. Det var också många som valde att göra affischer.  

I skrivande stund är presentationerna gjorda och de två grupperna som utsågs som representanter för klassen filade ytterligare på sina affärsidéer, loggor och framföranden innan de den 12 november åkte in till UKK och presenterade sina företag.  

I klassrummet fortsätter vi att utnyttja värdet av att arbeta med elevernas affärsidéer i svenskan. Eftersom vi nu tränar på att skriva olika typer at texter med hjälp av Zick Zackboken i svenskan, kommer eleverna nu att få skriva ett reklamblad, en arbetsannons och ett svar på den samma. Samtliga uppgifter kopplas till deras fiktiva verksamheter, och vi får på så sätt ett mer meningsfullt och praktiknära lärande. 
Nu väntar vi med spänning på hur det ska gå för våra projekt i den lokala finalen i Grundskoleutmaningen. 

Så har skolstartens inledande ostyriga, något ostrukturerade men roliga första veckor lämnats bakom oss och grovplaneringen är gjord. Nu är det dags att koppla på pedagoghjärnan. Jag har i år den årskurs sex som jag haft sedan två år. Som varje lärare vet har eleverna tappat en del i både läs- och skrivförmåga efter nästan 10 veckors ledighet. För att väcka liv i det sommarsega tolv 13 åringarna som släntrar tillbaka i olika storlekar försöker jag alltid inleda försiktigt. Fritt men ändå styrt.

Jag tänkte mig i svenskan en kort och opretentiös skrivuppgift, började fundera och insåg att jag nu har en assistent, redo att stötta mig. Så jag vände mig till Co Pilot för förslag på innehåll. Jag lade alltså in prompter (uppdrag) med roll, uppgift, kontext och form, så som några av oss redan fått lära oss på föreläsning om Co Pilot. Det blev en hyfsat bra planering och efter några ytterligare promptar med kompletteringar sparade jag uppgiften i ett word dokument. Jag lade sedan in i uppgiften som jag skapat i teams uppgifter.

Så där ja, tänkte jag tills jag kom att tänka på de där eleverna som sitter en lektion och kanske två utan att få till en enda rad, (möjligen rubriken som de skriver om och om i gen) trots att vuxna försöker vända ut och in på sig själv med idéer, inspirationskort och allehanda fantasifulla förslag. Då fick jag en idé. Redan föregående termin hade jag gått och grunnat över hur jag kunde göra någon typ av mall åt det här eleverna för att förenkla deras förutsättningar att lyckas med en text. Jag hade dock flera gånger kommit till slutsatsen att det vore ett väldigt stort arbete och därför skjutit det på framtiden. Nu insåg jag att jag kunde be min co pilot göra uppdraget. Jag bad alltså min nye assistent att skriva en enkel text med ett av dom föreslagna temarna och därefter vvisa på utbytbara ord i den textmallen. Co pilot skrev texten, markerade de ord som kunde bytas ut och skrev även nedanför texten förslag på nya ord. Co Pilot delade också, utan mina instruktioner in texten i början mitten och slut och noterade också detta med små rubriker. Detta kommer kanske hjälpa eleven att befästa textens uppbyggnad. Avslutningsvispresenterades en kortare checklista med saker som var bra att komma ihåg så som; stor bokstav. sambandsord, stavning mm. Efter att jag läst igenom utkastet noggrant gav jag Co Pilot konstruktiv kritik. Noggrant läste jag igenom och var i stort sett nöjd därefter gav jag konstruktiv kritik i form av beröm, det vill säga jag berättade avslutningsvis vad jag var nöjd med i detta dokument. Co Pilot lät meddela att hen kommer att komma ihåg denna uppgift och utnyttja den i framtiden. Eftersom Co Pilot redan är laddad med Lgr 22, behöver jag inte bifoga någon länk eller något dokument. Det räcker med att jag noterar vilken årskurs och ämne uppgiften berör. Tack vare detta utförde assistenten även saker som jag inte hade promptat (tex underrubrikerna inledning, mitten och avslut).

Nu när jag skriver detta har redan en elev använt mallen och tyckte att den fungerade bra. Nu får vi (jag och Co P) fila på hur vi kan gör mallen mindre och mindre styrd, så att eleven till slut skriver sin egen text. Ser fram emot ett fortsatt samarbete med Co Pilot.