Hur kan förskolan stärka barns språkliga medvetenhet?

Ett samtal om språk, tillgänglighet och delaktighet i förskolan

Inför det senaste blogginlägget träffade jag Sara Wesslert, logoped på barn- och elevhälsan och hon hjälpte oss att lysa på vad vi i förskolan behöver vara uppmärksamma på för att upptäcka språklig sårbarhet så att vi kan göra anpassningar som skapar tillgänglighet och delaktighet i förskolans undervisning och utbildning.

I mitt uppdrag som språk- läs- och skrivutvecklare så arbetar jag ofta nära pedagoger och rektorer kring hur vi kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande utifrån den aktuella förskolans förutsättningar. Alla pedagoger har tankar och erfarenheter om hur vi kan stödja barns språk, men många förskolor saknar en tydlig plan för det språkutvecklande arbetet.

Jag passade på att be Sara att ge sitt perspektiv på hur vi bäst kan stödja alla barns språkutveckling och vilka arbetssätt som hon ser som extra viktiga att inkludera i vår utbildning och undervisning och det kommer detta inlägg att fokusera på.

Vad behöver vi fokusera på? ”Språklig medvetenhet – framför allt fonologisk”

Vad skulle du önska att vi fokuserade på i förskolan när det kommer till barns språkutveckling?

”Språklig medvetenhet skulle jag önska att vi pratade mer om, framför allt fonologisk medvetenhet” säger Sara. Hon berättar att när hon ställer frågan till pedagoger om hur de arbetar med språklig medvetenhet, så är svaret ofta att de arrangerar språksamlingar som kan innehålla stimulans av stora delar språklig förmåga och betydligt mindre delar språklig medvetenhet, till exempel aktiviteter ur före Bornholmsmodellen eller att man rimmar eller klappar stavelser. Språksamlingar kan vara jättebra och roliga, men det är viktigt att det inte stannar där.

Språklig förmåga och språklig medvetenhet – vad är skillnaden?

Att arbeta språkutvecklande utvecklar inte automatisk den språkliga medvetenheten, som också utvecklas ett par år senare än den språklig förmågan. Ett barn kan använda ord utan att veta vad ett ord är, för att ge ett enkelt exempel, men skillnaden mellan förmåga och medvetenhet är inte alltid så enkel.

”Jag ger ofta rådet att lägga krut på att utveckla barnens språkliga förmåga (ordförråd, meningsbyggnad och kommunikation) via ”utbildningen”, genom att vara goda talmodeller och använda ett språkutvecklande förhållningssätt som genomsyrar all kommunikation samt anpassa för att skapa en språkligt tillgänglig och stimulerande miljö under hela dagen. Den språkliga medvetenheten utvecklas bäst i den lite mer strukturerade ”undervisningen” säger Sara.

Barn som har svårt med uttalet i förskolan kan ofta bli hjälpta av ökad fonologisk medvetenhet, vilket vi skrev om i det förra inlägget. Men framför allt är god språklig, och framförallt fonologisk, medvetenhet något av det bästa vi kan skicka med barnen inför framtida läs- och skrivinlärning, och fortsatt utbildning. Sara säger att barn överlag är bättre än vi kanske tror på att lära sig om fonologisk medvetenhet, precis som att de utan svårigheter lär sig flera språk samtidigt.

Planering, progression och likvärdighet – från enskilda aktiviteter till helhetsplan

Vi behöver  inte göra det så svårt för oss, men vi behöver ha en gemensam helhetsplan och fundera på vad som ger våra barn de bästa förutsättningarna för framtiden. Vi behöver inte bestämma oss för en specifik metod utan vi kan ha många olika strategier i vår planering.

Ofta lyfter pedagoger fram att de arbetar med rim och ramsor och det är ju toppen, men hur gör vi då för att erbjuda en progression?

Vi vet att de i förskoleklassen använder sig av materialet hitta språket (Skolverket) med syfte att undersöka var barnen befinner sig i utvecklingen gällande att berätta, beskriva, lyssna och samtala (språklig förmåga), men också hur de kommunicerar via symboler och bokstäver och om de kan urskilja ord och språkljud (språklig medvetenhet). När vi vet att detta är lärande som barnen behöver ha med sig så kan vi planera för hur vi kan lägga grunden i förskolan.    

Språklig medvetenhet och fonologisk medvetenhet i praktiken

När det gäller språklig medvetenhet kan vi till exempel arbeta aktivt med vad ett språk är, vad en mening är och vad ett ord är, och hur de är uppbyggda. Vi kan vara medvetet nyfikna på språkets form tillsammans med barnen. Det finns både böcker, spel, låtar och lekar som vi kan använda oss av på ett lekfullt sätt.

När det gäller fonologisk medvetenhet, medvetenheten om språkets minsta delar, ljuden, till exempel vissa övningar om språkljud i Före Bornholm, eller FonoMix, som är munbilder som visar på hur ett språkljud görs och ser ut. Vi kan också ta för vana att visa på vår egen mun hur ljuden ser ut. Någon typ av visuell representation är bra, att både få se och höra. När vi använder bokstäver som visuell representation är det en stor hjälp för barnen att använda bokstavens ljud, t.ex. ”ssss” för S, istället för vad bokstaven heter ”Ess”. Sara betonar flera gånger att hon uppmuntrar pedagogerna att inte fastna vid EN metod utan att arbeta med de områden som behövs.

Sara tipsar till exempel om leken där det flyttar in ett djur på förskolan! Vi väljer ut ett djur för varje ljud och arbetar en tid med varje djur/ljud. Bra ljud att använda är M, S, K, D, T, G, L, F. Tänk på att använda bokstavsljud som utgångspunkt och inte bokstavsnamn. Ett exempel är S- snoken som samlar på ord som låter ”ssss” i början. Lägg ut bilder på ord på golvet, varav kanske 7 ord av 10 börjar med ssss-ljudet och 3 ord börjar med något annat ljud. Ta sedan upp en bild i taget. ”Jag undrar om ormen kommer att tycka om det här ordet… sssssmör… vad tror ni?”

Läsförståelse i förskolan – strategier som gör skillnad

Som språk- läs och skrivutvecklare vill jag även passa på att slå ett slag för strategier kring läsförståelse som är särskilt bra att undervisa om i förskolan.

Att samtala om och klargöra svåra ord är viktigt då det för oerfarna läsare är  vanligt att man inte spontant ställer frågor om vad något betyder. Vi behöver därför gissa och tolka, vad det är vi behöver klargöra för att läsningen ska bli begriplig för alla barn. En annan strategi är att kunna förutsäga, lär barnen att tänka framåt i texten.

Att sammanfatta är viktigt, stanna upp i texten och prata om vad vi vet så här långt. Här får vi syn på hur barnen uppfattat budskapet i boken och vi erbjuder en strategi för att välja ut det viktigaste för att skapa en förståelse för en berättelse.

Och en strategi som är mycket bra att använda är att som pedagog tänka högt och ställa frågor: "Jag undrar…" På så vis kan vi ge barnen verktyget att fundera, resonera, förklara, jämföra… Vi behöver även öva barn att läsa kritiskt, kan det här hända i verkligheten?

Att våga undervisa i förskolan– utan att "skolifiera"

Sara och jag diskuterar olika typer av strategier och funderar kring om pedagoger ibland är lite tveksamma till att träna barn på specifika moment i förskolan av rädsla att "skolifiera" förskolan. Förskolans arbetssätt som bygger på lust att lära ska vi självklart inte tumma på. Det ska vara roligt och vi ska väcka lusten att lära och den lusten ser vi mycket av ute på våra förskolor.

Gemensamt engagemang för språket

Det är otroligt tydligt för mig att Sara brinner för sitt uppdrag och älskar att arbeta med barns språk. Engagemanget i vårt samtal är stort och när vi så småningom behöver avrunda känns det som att vi kunde ha fortsatt vårt samtal minst en hel dag. Det finns alltså otroligt mycket vi kan göra för att stärka barns språk.

 Sammanfattningsvis så MÅSTE vi ha en plan kring vårt språkutvecklande arbete, både för den språkliga förmågan och den språkliga medvetenheten, och både för utbildning och undervisning och förhållningssätt, och Sara trycker på vikten av att förankra den planen så att den blir levande och att utbildningen blir likvärdigt för alla  barn.

Hon vill även skicka med oss att barn har större kapacitet än vad vi erbjuder generellt, vi behöver våga tänka kring vad vi kan göra redan i förskolan.

Med detta vill jag rikta ett stort tack till Sara Wesslert för ett givande erfarenhetsutbyte och för många viktiga kunskaper, tankar och ideér som du delat med oss.

Marias lästips:

Ashby Elvira (2025), Språkstimulera mera: att stötta barns språkutveckling, Studentlitteratur AB

Larsson Karolina (2016), Att få barns språk att växa - strategier för språkutveckling i förskolan, skolan och hemma, Stefan Hertz utbildning AB

Pihlgren Ann - flera läsvärda artiklar på forskoleforum.se bland annat utvärderingsunderlag:

Utvärdera lärandet i språk och kommunikation – mall | Förskoleforum