Musik som hälsofrämjade verktyg på Lyckebo förskola 

Hur låter det för dig?

Ibland behöver vi lyssna på tystnaden och ibland är det som att vi hör helt olika saker fastän ljudet är desamma. Det som för dig kan låta högt och skarpt, kan i själva verket vara som en varm och skön kram i någon annans öron. Just därför tycker vi att det är så spännande och fascinerande att utforska ljud i grupp och reflektera kring dem ihop med barnen. Det blir ett väldigt sårbart sätt att utveckla, få nya perspektiv och upptäcka sina egna känslor utifrån ett lyssnande. Vi ställer frågan: hur låter det för dig? Snarare än att fråga: vad låter det som? I det sista sättet att fråga begränsas barnet till de ljud de redan förstår och kan koppla samman på något sätt. Eller till ett tomt ”jag vet inte.”

Utforska triangelns ljud

En liten grupp med sex barn mellan ett och två år håller stadiga blickar mot en triangel som pedagogen klingar på med den lilla metallpinnen. Pedagogen klingar lite runt om på triangeln och för varje slag rör sig barnens huvuden närmre som att mötet med ljudet blir allt intensivare eller blir det kanske bara mer bekant? Det som att nyfikenheten av att förstå hur triangelns två delar kan göra dessa ljud tar över helt och ett barn tar fram en maraccas och provar att slå med den mot triangeln.

-Hur lät det där för dig? sa pedagogen

- Tyst, svarar barnet.

Hur låter flera instrument samtidigt?

En pedagog möter ett barn på avdelningen som pekar mot ett rum.

-Jag kan inte vara där, det låter för högt! Mina öron gör ont!

När pedagogen kliver in i rummet med många instrument, är det några av barnen i två till fyraårsåldern som är i full gång med att spela. De spelar kanske inte nödvändigtvis ihop, men ändå tillsammans och ett av barnen stannar upp när de ser fröken.

- Visst spelar vi fint? Blir du glad?

- Ja, absolut säger pedagogen. Hur tycker du att det låter?

- Som att alla vill pröva hur alla instrument kan låta samtidigt, fortsätter samtalet. Men det blir lite högt, fast det är bra för allas instrument kan höras mer då, säger barnet.

Sen provar vi att alla spelar på lika instrument samtidigt.

- Nu låter det annorlunda fröken. Det kanske är lättare att sjunga till musiken nu?

Vi uppfattar ljud väldigt olika

Ett barn drar en bil mot elementet och sen en kloss, över, utanpå, underifrån, barnet verkar inte rysa i hela kroppen. En typisk klar vinnare på att stanna kvar på en plats om det var en tävling i att dra gaffeln mot tallriken längst tid.

Men vad är det som gör att vi uppfattar ljud så pass olika och när är vi extra ljudkänsliga? Kan vår uppfattning om ljud påverka vår relation till musik både för lyssnande och för att sjunga o spela själva?

Om utforskandet av ljud är starten på vår relation till musiken, hur viktiga är då inte möjligheterna till utforskande av olika ljud för barnen?

Är det kanske så att när du förstår din egen känsla för ett ljud så börjar du att förstå vilken musik du tycker om och behöver vid olika tillfällen för att känna olika saker och vad olika ljud betyder för just dig?

Vi tror att det kan vara precis så. För oss är det därför viktigt att ge barnen förutsättningar till att vara i dialog med ljud varje dag. För oss är ljud vårt första handslag till att musiken ska fungera som ett hälsofrämjande verktyg i livet, som den vän du inte visste att du behövde.

Vilket är ditt bästa ljud och hur använder du dig av det på bästa sätt för just dig?

I nästa blogg skriver vi om musik som språket som länkar ihop oss.

Magisk stämning genom musik 

Musik som gemenskap och glädje 

För oss på Lyckebo är musiken inte enbart en källa för att öka vårt eget välmående, utan även en möjlighet att nå ut till andra i vårt samhälle. Genom musiken får vi en chans att sprida glädje och stärka gemenskapen människor emellan. Julen närmar sig med stormsteg och är kanske den högtid som är mest förknippad med musik. Julen är barnens glädjestund full av magi och förundran och en tid att skänka hopp och omtanke till andra.  
Då varken hösten eller starten på vår vinter bidragit med särskilt mycket julstämning i väderform än började vi kompensera redan i mitten av oktober med både Lucia- och jullåtar i högtalarna och givetvis på sångstunderna. Tonerna blir snöflingor och på morgonens rörelsebana och discoplats blir ingen förvånad om Bjällerklang, Feliz Navidad eller Midnatt råder dyker upp i högtalarna. Barnen reagerar glatt och berättar att de har den sången hemma eller att de kan den sången.  Många önskar gärna juliga låtar själva att röra sig till.  
Lugn stämningsfull och instrumental musik med julkänsla och lite knäppande ljud från en brasa går ofta varm på sovvilan och vid måltiderna.

Musikens möjligheter- vi förstår, vi skapar, vi ger

I enlighet med LpFö-18 ska förskolans utbildning ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.  
Utbildningen ska skapa förutsättningar för barnen att lära känna sin närmiljö och de samhällsfunktioner som har betydelse för det dagliga livet samt att ta del av det lokala kulturlivet och i förskolans uppdrag ingår att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa. 
 Hos oss på Lyckebo har vi tagit vara på dessa genom att låta musiken bli en bas för både lärande och kulturarv. 
 
På avdelningen har vi arbetat med textanalys genom skapande för att förstå vad vi egentligen sjunger om. När barnen förstår texten ökar delaktigheten och sången blir mer meningsfull. 

 Tomten och haren fick ett hus vid skogens slut som sedan använts i både teateruppsättningar och vid flera av förskolans luciafiranden.  
Sockerbagarsången bjöd på både brysselkex och pepparkakor på luciafirandet med vårdnadshavarna. 
 Pepparkaksgubbarna fick ett pepparkakeland som en hel avdelning skapat tillsammans och gav till COOP i Storvreta. Affären tackade barnen både digitalt och genom att ställa ut deras hus i butiken på bästa platsen vid kassorna till allas beskådning.  

Barnen får därigenom uppleva att deras skapande kan betyda något för andra, att de kan bidra med glädje och bli sedda i det offentliga rummet. 

I mörkret tänder vi ljusets hopp 

Luciaveckan på Lyckebo är fylld av ljus, gemenskap och musik. SPF Seniorerna Norunda bjöd in oss till Lyckebo kyrka där en fullsatt kyrka fick njuta av ett vackert luciatåg med modiga och sångglada 4–5-åringar. Applåderna var många och ögonen tårfyllda.   

Även Skogsgårdens äldreboende i Storvreta fick sitt årliga luciatåg, där barnen sjöng med tindrande ögon:   “De blir nog väldigt glada när vi kommer och sjunger så fint.”   

Gemenskap och likvärdighet genom regelbunden allsång 

På förskolan firade vi också med mysiga luciatåg, allsång tillsammans med familjer och hembakta kakor. Genom allsången skapar vi ett varmt och kravlöst forum för sång och musik – en trygg plats där barnen får möta både nära och kära i gemensam sång.   

Vi älskar att sjunga tillsammans på vår förskola och har allsång en gång i månaden, med olika teman. Inför varje allsång får alla avdelningarna samma sånger att träna på tillsammans innan så att sångerna ska vara igenkännande för barnen när vi möts i dem.  
- I november sjöng vi om djur – där både sälen Sune och dinosaurien Rex gjorde entré.   
- I december avslutade vi året med jultema: “Hejsan hoppsan falle-ralle-ra, på julen ska varenda unge vara glad!”   
 

 
Musikens hjärta- En plats för alla 

Genom variation av hur vi möter musiken-när vi både ger och får energi- och glädje ur musiken startar vi en resa och lämnar vackra avtryck på vår väg genom förskolans år. Musik är så otroligt känslofyllt och fritt. För oss är det hälsa, balans och gemenskap.   

 
Nästa steg – ljudets magi 

I nästa blogginlägg skriver vi om glädjen i att låta och hur ljud och improvisation utvecklar barns kreativitet.   
 

 Att inkludera alla barn genom toner och rytmer 

För att skapa en delaktighet genom musiken vill vi ge förutsättningar till delad glädje och ökat samspel. När glädje, endorfiner och skratt är grunden så bygger vi en trygghet i gruppen där alla kan, vill och vågar vara med och där det blir tydligt att vi gör det som ett team. 

 
Gubben höst tänk nu målar han björken i gult 

De eldröda, de brunspräckliga och de pumpaorangefärgade löven möts och omfamnar både enskilda träd och hela skogar. Några ger oss en kyss av solen i de gultäckta bladen som för bara någon månad sen fortfarande skvallrade om sommarens besök. På avdelningen Violen har sånger om ekorrar, svampar och Gubben Höst hälsat på i veckans sång och på en av våra utflykter uppmärksammar några barn igenkännande höstens tecken. 
’’- Titta, där borta, vem tror ni varit där?’’ 
’’- Höstgubben!’’, ropar flera barn i kör och någon frågar om höstgubben bor i det trädet, samtidigt som ett annat barn möter upp frågan med en fundering på om träden kanske mer är som hotell, då han ser ut att ha varit i så många träd.  

Hösten bjuder ju inte bara till vackra färger, mustiga dofter och plaskiga lektillfällen, utan också FN-dagen som vi på Lyckebo förskola såklart tar vara på genom musik och sång om fred, vänskap, allas lika värde och rätt till samma rättigheter.   

Värdegrundsmåndag- Baka, baka liten kaka 

På våra värdegrundsmåndagar har vi fokus på integritet, delaktighet och inflytande och på Violen fick avdelningens yngsta barn visa sina styrkor och baka muffins till den stora grillutflykten. Avdelningens äldre barn var mycket nöjda med sina kompisars smarriga jordgubbsmuffins. Till tonerna av sången ’’Baka baka liten kaka’’, knäcktes det ägg, måttades mjöl och luktsinnet fick fullt upp bland alla ingredienser. 

 
Sjung bit för bit 

Vad vore livet utan dig, vad vore livet utan mig, jag blir så glad när jag ser dig, alla behöver en vän och barn i alla länder är några av sångerna som inte bara ljuder inne i väggarna på sångstunder, men också på förskolans FN-allsång och tillsammans med rörelselek. 

Ett barndomsminne om äldre släktingar som uppmanade oss barn att komma och lyssna på en bit dvs en låt har inspirerat oss till att rörelseleken Bit för bit växte fram, då barnen springer en bit och sjunger vid varje stopp. 
I samlad trupp rushar avdelningens äldsta barn fram mellan lyktstolparna. Vid varje lyktstolpe stannar vi för att sjunga en bit. Ett jätteroligt sätt att träna på FN-sångerna till den stora FN-allsången tycker barnen som sjunger och dansar och gemensamt tar sig fram till och igenom sångerna med skratt och engagemang. ’’Kolla, nu är vi på sång nummer tre. Vilken är det? Ropar barnen i kör och ett glatt par som går förbi ser riktigt sugna ut på att delta i den sprudlande aktiviteten. 

 
 
Spring så spelar vi 

På grusplan framför förskolan formas ett mönster av rockringar och där har våra yngre kompisar på avdelningen samlats för sin version av det 57 år gamla radioprogrammet Ring så spelar vi. Med mindre radio, mindre ringande och mer springande- Spring så spelar vi! 
’’Heja, heja!’’, från rockring till rockring springs det på för fullt och i rockringen är det sen dans och sång till FN-sångerna som nu ljuder ur den lilla gröna högtalaren som ligger bredvid. Kanske blir det ur just den högtalaren som vi kommer att lyssna på samiska sånger när vi nu ska ta och ge oss på Bä bä vita lamm på ett av våra minoritetsspråk under samiska språkveckan.  

 
 
Nästa blogginlägg tänkte vi berätta mer om musik som verktyg för hälsa och balans