Ny forskning ska hjälpa eleverna genomskåda bluffen
I sociala medier och i ett allt snabbare nyhetstempo sköljs vi över av information som inte alltid stämmer. Källkritik har på senare tid aktualiserats i en rad olika händelser, nu senast under kriget i Ukraina, och därmed blivit en allt viktigare del av undervisningen i skolan. På Rosendalsgymnasiet pågår ett forskningsprojekt som ska ta fram nya undervisningsmaterial i källkritik.
”Krigets första offer är sanningen” står det skrivet på tavlan när vi kliver in i klassrummet. Det är första lektionen efter lunch för klass NA19B på Rosendalsgymnasiet och samhällskunskap står på schemat.
Läraren Annika Ehn-Magnusson inleder lektionen med att fråga klassen varför man krigar i Ukraina? Hon ber eleverna beskriva hur svaret skiljer sig åt beroende på vem man frågar. Snabbt uppstår ett samtal i klassen om hur kriget, eller ”den speciella militäroperationen” som det kallas i Ryssland, beskrivs från rysk och ukrainsk sida, eller i andra länder som Sverige, Kina eller Indien.
Bildsök avslöjar missvisande bilder
Sedan är det dags för eleverna att slå på sina datorer. Annika Ehn-Magnusson visar dagsaktuella nyhetsbilder från krigets Ukraina och ber eleverna ta reda på om de är äkta eller falska. Till sin hjälp använder klassen ett bildsökningsverktyg som heter tineye.com. Den första bilden är autentisk och äkta, men i den följande övningen visar det sig att bilder på ukrainska soldater, nedskjutna ryska flygplan och sönderbombade hus i vissa fall är gamla och missvisande eller till och med ren desinformation.
Källkritik har blivit allt viktigare i vårt moderna informationssamhälle. Inte minst i ämnet samhällskunskap där saker händer snabbt och det kan vara svårt för eleverna att förstå och veta vad man kan lita på. Nya fakta tillkommer och olika parter kan ha skilda tolkningar av vad som är sant och riktigt.
Det är uppenbart att kriget i Ukraina och källkritik är någon som engagerar klassen NA19B.
– Vi har ju växt upp med det här och lärt oss att man måste vara källkritisk, men det är bra att friska upp minnet. Det är så mycket fejkade nyheter nu om kriget i Ukraina, säger Edwin Fichtel, i NA19B.
– Det är ingen nyhet för oss att man ska vara källkritisk, det visste vi redan. Men det är intressant och bra att träna, säger Milla Brundin, elev i NA19B
Forskning ska ta fram nya undervisningamaterial
Läraren Annika Ehn-Magnusson deltar tillsammans med flera av sina kollegor på Rosendalsgymnasiet och en lärare på Lundellska skolan i ett högaktuellt forskningsprojekt som ska ta fram nya evidensbaserade undervisningsmaterial för källkritik i skolan. Under tre år avsätter hon 10–15 procent av sin arbetstid till forskningen.
Projektet heter Gäcka och leds av Thomas Nygren som är professor i pedagogik och didaktik vid Uppsala universitet. Rosendalsgymnasiets lärare och elever har även bidragit till närliggande forskning och utveckling som nyligen fått mycket uppmärksamhet och vunnit priser, bland annat det webbaserade verktyget Nyhetsvärderaren och en svensk version av online-spelet Bad News Game, som används flitigt i svenska klassrum.
Det undervisningsmaterial som Annika Ehn-Magnussons håller på att utveckla använder stormningen av Capitolium i USA som exempel för eleverna i samhällskunskap att hitta strategier för källkritik och diskutera vilket ansvar olika parter i samhället har för sanningen. Det håller nu på att finslipas och utvärderas för att sedan kunna användas i undervisningen för elever runt om i Sverige.
Källtillit lika viktigt som källkritik
Sofie Mellberg är biologilärare på Rosendalsgymnasiet. Hon är på språng mellan två lektioner, men hinner över en kopp kaffe i lärarrummet ändå berätta kort om sin del i forskningsprojektet om källkritik.
Inom biologi behövs källkritik till exempel för fakta och påståenden om klimatet, vaccin eller covid-19, där det är viktigt att kunna genomskåda manipulation och förstå vilken fakta man kan lita på, berättar hon. På hennes nästa lektion ska det utbildningsmaterialet hon tagit fram testas. Lektionen och elevernas diskussioner ska spelas in och kommer att utvärderas som en del av forskningen.
Hon vill särskilt lyfta fram begreppet ”källtillit” som minst lika viktig som källkritik.
– Inledningsvis kan det finnas motstridiga data, till exempel om covid-19. Oenighet är en del av den vetenskapliga processen och det är viktigt att eleverna både får lära sig att förstå varför man ska lita på vissa fakta och att kunna genomskåda manipulation, säger Sofie Mellberg.
Undervisning behövs inom fler ämnen
Källkritik har länge varit en ordinarie del i undervisningen i ämnet historia med bra stöd i skolans läroböcker. Inom samhällskunskap börjar det komma allt mer. Däremot saknas det fortfarande undervisningsmaterial inom många andra ämnen, vilket gör det aktuella forskningsprojektet extra angeläget. På Rosendalsgymnasiet undervisar lärarna i källkritik även inom ämnen som bild och religion. Under nästa år planerar man en heldag om källkritik på skolan.