Skolan som motkraft - lärarnas strategier mot antisemitism

Under höstterminen 2025 genomför Uppsala kommun en skolkampanj med fokus på att motverka antisemitism och rasism. Kampanjen riktar sig till både elever och skolpersonal inom grund- och gymnasieskolor i Uppsala kommun. Målet är att öka kunskapen, skapa reflektion och ge verktyg för att arbeta aktivt mot antisemitism och rasism i skolmiljön. Läs mer här!

- Mitt uppdrag i skolan är att hjälpa eleverna att bli demokratiska medborgare i vårt samhälle, berättar Zrinka Miljan som arbetar som lärare i tyska och so på Von Bahrs skola.

Zrinka berättar att hon alltid försöker att se sitt arbete ungefär som en triangel. Ett ben är den ordinarie undervisningen, ett annat är specifika dagar så som att uppmärksamma Förintelsens minnesdag och det tredje och kanske viktigaste benet är att fånga frågan i flykten. Genom att höra vad som sägs i korridoren och våga reagera och agera fångar hon elevernas frågor, fördomar och ord som de kastar ur sig utan att fundera över dess betydelse.

I den ordinarie undervisningen arbetar Zrinkas elever mycket med källkritik. Idag besöker de allra flesta eleverna till exempel TikTok och där behöver man få övas i att titta och tänka källkritiskt. Allra helst då det händer något i världen, då när det är lätt att bara en sida får ta mycket plats, är det viktigt att vara källkritiska tillsammans.

Minnesdagar är naturligtvis bra att lyfta på skolorna runt om men här behöver man vara noga så att det blir rätt och ärligt. Som lärare behöver du vara väl insatt så att du använder dig av lämpliga texter, bilder, vittnesmål och så vidare. I de yngre åldrarna kan det vara så enkelt som att prata om värdegrundsfrågor, hur man är en bra kompis. När eleverna blir äldre behöver vi bygga ut och hjälpa deras förståelse, vi behöver prata om vad propaganda är.

- Det är viktigt att vi hjälps åt att sprida goda exempel i våra skolor. Den här generationen är så smart att de kommer att hitta all information online men de behöver ha hjärtat på rätt plats för att kunna förvalta informationen och det kan vi vuxna behöva hjälpa och guida dem i, fortsätter Zrinka.

Zrinka använder sig mycket av poesi i sin undervisning. Många elever på hennes arbetsplats har ett annat modersmål än svenska. När det kommer till att skriva poesi om svåra ämnen såsom krig eller trauma m.m. så låter hon eleverna skapa på sina modersmål. Eleverna får läsa upp sina verk för varandra och även översätta så att alla får en inblick i den poetiska texten, in i elevernas egna världar. Det svåra behöver få bli mer lättillgängligt och det anser hon att det blir när man arbetar på det här sättet.

Zrinkas tips:

- fortbilda och utbilda dig själv, du måste ha kunskapen och förståelsen

- ställ dig själv frågan: ”Vilken slags lärare vill jag vara”?

- Använd dig av poesi i undervisningen

 

Zrinka har utarbetat ett omfattande arbetsmaterial till boken Judiska Hjältinnor som du kan ta del av här.

 

Christian Gerecht arbetar som lärare på Västra Stenhagenskolan. Där har han varit med och arbetat fram ett långtgående värdegrundsprojekt med huvudfokus på antisemitism som pågår under elevernas hela högstadietid.

- Forskning visar att för att eleverna ska kunna bygga upp en förståelse till hur det kunde bli som det blev under andra världskriget behövs ett långsiktigt arbete så att eleverna får en bred grund att stå på, säger Christian. Vi jobbar aktivt med att förklara mekanismerna bakom och historierna bakom antisemitism, att det inte är ett nytt fenomen. Att bara åka till Auschwitz med eleverna och sedan luta sig tillbaka räcker inte, det ger inte eleverna det dom behöver för att förstå hur det kunde ske.

Hela projektet som pågår under 3 år börjar med arbete kring fördomar och gruppdynamik för att sedan övergå i frågor kring propaganda, antiziganism, rasism, nationalism och slutligen antisemitism.

Christian berättar vidare att de har ett samarbete med Fredens hus som har hjälpt till att skräddarsy workshops för lärare och elever.

- Det kan ibland vara väldigt fördelaktigt att ha med sig en annan aktör, det bidrar ju till en annan stämning i gruppen när någon ”utifrån” kommer för att undervisa.

I undervisningen utgår de från både filmer, bilder, texter och workshop. Alla behöver få hitta sitt sätt att ta till sig dessa viktiga och svåra begrepp, frågeställningar och funderingar. Christians erfarenhet är att det är viktigt att inte ”censurera” händelsen. Även om det är fruktansvärda historier och bilder eller filmer så är det viktigt att förmedla hela bilden. Det är också otroligt viktigt att det är fler än bara SO-lärarna på skolan som arbetar med dessa viktiga frågor, det är frågor som behöver beröras från så många olika vinklar och beröringspunkter som möjligt.

Projektet avslutas med att man i årskurs 9 får åka till Krakow och besöka minnesplatser. Schindlers fabrik, rester av en ghettomur, en judisk gravplats, en synagoga från 1400-talet, judiska kvarteren i Krakow och Auschwitz-Birkenau besöks. Efteråt ingår också att berätta för de yngre eleverna om vad man har lärt sig, årskurs 9 blir på så vis ambassadörer för hela högstadieprojektet.

Christians tips:

- Knyt dig till olika organisationer som är specialister i frågan. Kontakta dem för att få till ett samarbete så behöver du inte vara den som kan mest i frågan. Det blir väldigt sårbart på en skola om det alltid är beroende av eldsjälar.

- Jobba mellan skolor, vi behöver hjälpas åt!

- Utbilda er själva först, vi behöver veta vad vi säger.

- Prata om att detta inte är en enskild händelse, dra jämförelser från andra historiska skeenden för att visa att det här tyvärr kan hända igen om man inte pratar och lär ut om det.

 

Utöver detta projekt så har Christian startat en stiftelse som skolor kan söka pengar från. Om man har liknande ambitioner som Västra Stenhagenskolan kommer man inom en snar framtid kunna söka pengar från stiftelsen ”Because we forget”. Upplägget är att eleverna ska samla in pengar och att stiftelsen matchar den summan.