Att leda som ny i organisationen
Då, för dryga året sedan, blev det kanske lite bakvänt. Att jag som alldeles ny i organisationen och ny i denna skolform, skulle leda fritidsgruppen. Kanske brukar det vara tvärtom, att en börjar jobba och sedan arbetar sig uppåt till ett lagledaruppdrag. Den stora utmaningen var inte att skapa en fungerande fritidsverksamhet för eleverna. Det var arbetet med att leda fritidsgruppen. Att skapa en fungerande fritidsverksamhet tog några veckor. Jag var med och studerade, ställde frågor och observerade. Gjorde hela tiden anteckningar, både mentala och fysiska. Försökte känna in elevernas nivå. Jag har misslyckats med att hitta rätt nivå, många gånger. Det kommer jag säkert att göra många gånger igen. Men jag grävde där jag stod. Jag började med uppbyggandet av en fungerande fritidsverksamhet med utgångspunkt i den dagliga verksamheten. Resten, den svåraste biten, har fått komma efter.
Döm inte
Den stora utmaningen har varit att leda en grupp, samtidigt som jag var ny på skolan. Trots många års erfarenhet från skolans värld, och trots en utbildning som lärare i fritidshem så hade jag panik. Rent ut sagt. Många gånger var jag nära att ge upp, erkänna mig besegrad och att acceptera att det här med att vara arbetslagsledare för fritids inte var min grej. Jag har under året ofta känt mig ganska liten, ganska ensam. Tvivlat på min kompetens, flera gånger i veckan. Tvivlat på att jag överhuvudtaget vet vad jag håller på med. Under året som gått har det så många gånger slagit mig att en inte ska döma så hårt och så fort. Det gäller både elever och kollegor. Jag har verkligen insett att det är viktigt att vara tillåtande och ge alla en chans, och ännu en till. Och ännu en. Att låta den som är ny, faktiskt få vara just ny. Givetvis inte utan krav men med möjligheten att få lära känna verksamheten, eleverna, rutiner, jargongen…
”Så har vi alltid gjort”
Har du en kollega som just börjat hos er? Eller elever som precis har börjat skolan? Snälla, ge dem tid och låt dem få göra fel. Barn är barn, oavsett om de nyss börjat skolan eller om de precis börjat högstadiet. Vuxna är också människor, och de gör inte alltid så som du kanske tycker att de borde. Ibland kan det vara nyttigt, att få in personer som ser på din skola med lite nya infallsvinklar. Om du har en ny person på din skola, våga släppa lite på det där ”så har vi alltid gjort”. Det finns andra sätt som kan vara minst lika bra. Eller kanske till och med bättre. Våga utmana dig själv och fastna inte i hur det var för åtta, tretton eller tjugofem år sedan. Och kanske det viktigaste, utgå från att alla gör så bra som de bara kan, men ibland blir det fel ändå. Och att de flesta inte gör fel med flit.
Testa och öva
Är du ny på en arbetsplats? Ställ frågor, om allt. Även sådan som du tror att har fått kläm på. Ibland önskar jag att jag hade frågat ännu mer, då för ett år sedan när jag var ny och hade alla möjligheter att fråga. Testa, var inte rädd för att försöka. Det kanske blir fel, men förhoppningsvis har du en mer erfaren kollega som finns där och kan stötta. Ibland måste en få testa, för en del kunskap sitter i fingrarna. Den kunskapen är svår att förklara eller överföra. Den kunskapen måste tillförskansas genom övning. Ta tillfället, särskilt när du är ny. Då kanske du slipper lite av paniken som jag kände.
Om jag ser tillbaka på Johannesbäck anpassad grundskolas fritidsverksamhet om något år, kanske det ser helt annorlunda ut. Arbetet med att utveckla ett fritids blir aldrig klart. Det blir inte heller min resa med att leda arbetet ett fritids. Och visst har jag fortfarande mina betänkligheter, men jag har inte panik längre. Det har tagit sin tid, kanske nästan ett år. Inte riktigt, men nästan. Utveckling och lärande måste få ta tid. Vi måste alla få testa, om och om igen. För att bli riktigt bra. Där är jag inte ännu. Inte vad det gäller att leda fritids, men jag övar.
