Undervisning om naturvetenskap, källkritik och källtillit stärker elever mot desinformation

En studie publicerad i oktober 2025  kommer fram till att undervisning om naturvetenskapens karaktär, vetenskaplig literacitet och om hur man granskar information kan stärka elevers förmåga att hantera desinformation och missförstånd inom naturvetenskapen. Studien är utförd i samarbete mellan Uppsala universitet och Uppsala kommun. Resultaten visar tydliga förbättringar i naturvetenskaplig allmänbildning och källkritik:

• Ökad förståelse för vetenskaplig konsensus och dess betydelse, 
• Bättre bedömande av källors trovärdighet och ursprung,
• Ökad förståelse för vetenskapliga metoder och peer-review-processen. 

Även mindre förbättringar inom resonemang kring vetenskaplig osäkerhet och tillit till vetenskaplig expertis noterades.

–Eleverna blev tydligt bättre på att känna igen hur vetenskaplig konsensus byggs och varför det spelar roll i vardagliga beslut, säger Sofie Mellberg, huvudansvarig lärare och forskare.

–Det är lovande, särskilt i frågor där myter och missförstånd sprids snabbt.

Studien består av en intervention där riktad undervisning inom källkritik och vetenskaplig förståelse genomfördes i sju svenska gymnasieskolor. Studien omfattade 235 elever från olika program och bestod av förtest, undervisningspass och eftertest.

Interventionen är framtagen och ledd av Sofie Mellberg och Angelika Danielsson Friberg från Uppsala kommuns utbildningsförvaltning och professor Thomas Nygren från Uppsala universitet. Kommunen och universitetet bedriver forskning och utvecklingsarbete med fokus på kvalitet av lärande och demokrati med en vetenskaplig grund.

Användbart material

Det undervisningsmaterial som studien använt sig av finns fritt tillgängligt via nyhetsvarderaren.se (se materialet som heter ”Evidens eller bluff?”). Forskarna framhåller att materialet kan användas praktiskt i naturvetenskapliga kurser och över ämnesgränser.

–Vi ser att undervisning som synliggör hur vetenskap fungerar – metoder, granskning och källor, ger mätbara effekter, säger Angelika Danielsson Friberg.

–Det är viktigt att stärka elevernas förmåga att hantera osäkerhet utan att de tappar tilliten till vetenskap.

Spridningen av myter och desinformation inom naturvetenskap utmanar både undervisning och demokrati. Bland annat inom ämnen som hälsa och klimat. Forskningen visar att väl utformad undervisning om hur vetenskaplig kunskap hanteras kan stärka elevernas förmåga att sortera information, värdera källor och fatta informerade beslut.

–Fynden ligger i linje med internationell forskning om ‘den kompetente utomstående’ – att medborgare inte behöver bli experter, men förstå hur expertis och konsensus formas, säger Thomas Nygren.

–Det här är relevant för frågor om hälsoprodukter, klimatfrågor och annat som är svårt att förstå utan egen expertis på området.

Vidare läsning

Forskningsartikeln finns fritt tillgänglig online 
En sammanfattning av materialet finns presenterat i tidningen Bi-lagan, som ges ut av Nationellt resurscentrum för biologiundervisning.