Fritidshemmet ur 3 perspektiv

Det är inte alla förunnat att ha skogen inpå knuten. Jag tillhör de lyckligt lottade ur den aspekten. Att flytta ut undervisning och fritidsaktiviteter i skogen gör att det händer något med eleverna. Utan de måsten och förväntade beteenden som klassrummets inramning medför, växer entusiasm, nyfikenhet och glädje. De elever som många gånger har svårt att hålla fokus, sitta still och lyssna, ges här helt andra möjligheter att nyttja sina färdigheter. Det är underbart att se glädjen när eleverna exempelvis lyckas lösa praktiska matematiska kluringar knutna till det som annars arbetas med i klassrummet. Allra mest spännande är egentligen inte det som händer med de olika arbetsuppgifterna utan det som sker på gruppnivå.

Vi i arbetslaget har diskuterat en hel del kring det som sker med gruppdynamiken när vi går till skogen. När det är tillåtet att vara lite mer rörlig och låta lite mer, sprider sig ett sorts lugn. Vi har konstaterat att det, i relation till verksamhet inne i skolan, ytterst sällan uppstår konflikter eller att någon vägrar att delta i en uppgift, alternativt blir sittandes sysslolös eller hamnar utanför. Väl ute i skogen tycker vi oss se att det ofta är andra elever än de som brukar, som kliver fram och tar initiativ. Detta gör att eleverna tvingas tänka om och se varandra i nya roller. Ur detta uppstår spontant nya sammarbets/lekkonstellationer, vilka sedan följer med tillbaka till skolgården och klassrummen. Nu är jag inte naiv och tror att skogen är någon mirakelkur för ”oroliga” elevgrupper, men efter att ha arbetat med regelbunden undervisning i skogen på Uppsävjaskolan sedan 2014 är jag övertygad om att det har en positiv inverkan på såväl grupp som inlärning.

Måste man då vara någon form av ”Skogsmulle”? Att arbeta med skogen som klassrum kräver inte att du har ett genuint intresse av varken naturen i sig eller av friluftsliv. Det handlar om att ta vara på möjligheten att arbeta lite mer praktiskt, låta kroppens arbete vara en del i inlärningen.

Finns det något som inte går att arbeta med i skogen? Svaret är enkelt, det finns inget som passar mindre bra. Allt fungerar. Det som hindrar dig är möjligtvis dina egna förutfattade meningar och eventuella brist på fantasi. Förutom att utgå från vad som händer i naturen för tillfället, arbetar jag med allt från värdegrund till språk och matematik.

Några tips till dig som vill börja utnyttja skogen som undervisningslokal:

•  Börja med att skaffa en samlingsplats. Hitta en plats som ligger lagom långt från skolan och samtidigt lite avskilt. Låt barnen var med och bygga ert ”klassrum” i skogen. Här tränas såväl problemlösning som samarbete när det gäller att hitta sätt att gemensamt lyfta och flytta större stockar, stenar etc för att skapa sittplatser. Tänk på att om du som jag vill nyttja platsen året om behöver du få upp stockar från marken så att det går att sitta även när det kommit snö.
•  Samla barnen i ert klassrum och gå igenom lektionens upplägg så att alla vet vad som förväntas. Efter en kort teoretisk bakgrund skickar du i väg dem med en praktisk uppgift enskilt eller i grupp. Låt barnen gå så långt i skogen de vill, så länge de kan se en vuxen. De behöver få känna en frihet att röra sig. Är jag ensam med en barngrupp hänger jag upp en väst i ett träd vid vårt klassrum så att vi blir ”två” vuxna.
  
  
•  Återsamlas prata om hur det gått, samt repetera viktiga saker. Har eleverna skapat något är det viktigt att avsätta tid så att ni hinner gå runt och titta och att eleverna får berätta hur de har tänkt och även om hur själva arbetet gått.
  
  
•  Ta fasta på vad som händer i er väg och de saker barnen upptäcker. Några av mina bästa lektioner har uppstått spontant i stunden, där vi pratat om saker vi upptäckt och sedan lekt. En dag på väg till skogen upptäckte jag att en hackspett matade sina ungar. Med 16 elever ståendes helt tysta i ett buskage ser vi hur mamman kommer gång efter gång och försvinner in till de pipande ungarna. Efter en stund började barnen jubla och vi gick vidare. Den planerade mattelektionen fick vänta till veckan efter, i stället pratade vi om vad fåglar äter, hur bygger de bon? Varför flyttar vissa fåglar och inte andra? Sedan byggde eleverna egna bon och lekte fåglar.

Ta chansen om du har möjligheten, undervisning i skogen är fantastiskt.

Pathric Eriksson
Fritidshemsassistent
Uppsävjaskolan

Alla vi som sitter i Uppsala kommuns styrgrupp för fritidshem har insett storheten med fritidshemmet och driver på olika sätt arbetet med att göra alla fritidshem i Uppsala kommun lite bättre. Fritidshemmet är en mycket viktig del av elevernas skoldag. Ett välfungerande fritidshem kan vara det som får ett barn att överhuvudtaget orka med skoldagen.

I det här inlägget ska du få ta del av vad vi i Styrgruppen gör för att sätta fritidshemmet på kartan i Uppsala kommun.

Jag som skrivit inlägget heter Torun Paulsson och är rektor på Danmarks skola i Uppsala. Jag har alltid lockats av fritidshemmet och samarbetat med de som arbetar där både när jag arbetade som lärare, biträdande rektor och nu som rektor. Att ha ett fritidshem på skolan är något jag värdesätter mycket! Utan fritidshemmet skulle vi inte klara vårt uppdrag!

Vilka sitter i Styrgruppen för Fritidshem?

Vi som sitter i Styrgruppen för Fritidshem är en blandning av många olika yrkesgrupper. Vi är många skolledare, en områdeschef, en HR-specialist och en Verksamhetsutvecklare.

Vi är alla engagerade på ett eller annat sätt i fritidshemsfrågor och arbetar på olika sätt mot grundskolan och fritidshemmet. Vi är intresserade av olika saker och tillsammans bildar vi en bred kompetens på området. Vi spänner från utbildningsfrågor till AID-koder med allt däremellan. Vi gör allt för att ha Uppsalas Fritidshem i fokus och utveckla det som behöver utvecklas.

Varför är det bra att ha en Styrgrupp Fritidshem?

Det är viktigt att ha en Styrgrupp med fokus på fritidshemmet då vi är en stor kommun som behöver samordna alla insatser. I Styrgruppen Fritidshem ser vi till att allt arbete hakar i varandra och att vi har en riktning som ligger i linje med vad vi har för behov i kommunen i stort. Det kombinerar vi med att ha en dialog med alla som arbetar på fritidshemmen, både medarbetare och skolledare.

Hur går vårt arbete till?

Vi ses vid flera tillfällen varje läsår, både i fysiska möten och digitala. Lotta Åkerman, Verksamhetsområdeschef för skolområde 4, leder vår grupp och tillsätter arbetsgrupper utifrån vad som ska genomföras.

Vi har olika områden som vi ansvarar mer för och driver i kommunen. Jag arbetar till exempel med något vi kallar Grundutbildning, som är en utbildning som vänder sig till alla som arbetar i fritidshem men som saknar formell behörighet. Sedan har vi en grupp som arbetar med FiU (Fritidshem i Uppsala), som är ett stort arrangemang där alla som arbetar i fritidshem är inbjudna att delta i en halvdag med föreläsningar och andra nyttigheter. Vi har också en arbetsgrupp som omhändertar den långsiktiga försörjningen av Lärare i fritidshem. Ytterligare en grupp arbetar med att ha olika utbildningsinsatser och workshops för rektorer och Lärare i fritidshem, enskilt och tillsammans.

Det är så mycket på gång! Och varje år sker någon justering så att riktningen alltid är den vi behöver att den är.

Jag hoppas att du som arbetar i fritidshemmet hittar något som inspirerar dig, antingen genom några av våra satsningar eller här på Pedagog Uppsala. Om du inte gör det vill jag gärna veta mer om vad du saknar och vill se mer av! Dialogen och justering utifrån behoven är centrala för oss i vårt arbete! Din åsikt är viktig!

Bildtext: Grundutbildning fritidshem del 2.

Vi heter Lotta Winge och Åsa Ryberg och jobbar som lärare i fritidshem på Danmarks skola. Vårt fritids har 107 elever inskrivna från Förskoleklass till åk 4 i en åldersintegrerad grupp. Våra lokaler ligger i ett separat hus som vi delar med bildundervisning, förskoleklass och matsal. Det är ett gammalt hus där skollärarinnan och vaktmästaren bodde för ca 100 år sedan. Då Danmarks skola är en liten landsortsskola måste flera av oss som jobbar på fritidshemmet även ha andra uppdrag, vilket gör att vi under eftermiddagarna är tre-fyra personal på ca 100 elever. Därför är det mycket viktigt att vi arbetar på ett strukturerat sätt med hållbara rutiner.

Något för alla

Vi vill att det varje dag ska finnas något som passar alla elever. Därför har vi alltid en aktivitet som har mycket rörelse, det kan vara lekar, dans eller olika idrotter. Vi har alltid en lugnare aktivitet, t.ex. skapande, ljudbook & färglägga eller massage & avslappning. Varje dag erbjuds även fri lek inne och/eller utomhus.

I och med att eleverna själva väljer vilken aktivitet de vill delta i får vi automatiskt mindre spring mellan aktiviteterna, färre konflikter, gladare och lugnare elever. Eleverna får dessutom en känsla av att det är de själva som styr över sin egen tid på fritids.

Arbete utifrån Läroplanen

I lgr 22 står det att alla elever ska få möjlighet att möta allt centralt innehåll och träna på alla förmågor under sina år på fritidshemmet. För att våga prova nytt behöver man känna sig trygg. Trygghet för eleverna kan vara olika saker, det kan vara trygghet i kompisgänget, trygghet med personal eller kanske trygghet i att känna till lokalerna. Rutiner som återkommer och alltid är likadana skapar också trygghet.

Vi tror att elever som vet att de inte måste stanna i en aktivitet vågar prova nya saker i större utsträckning. Vi kan se det när vi startar upp en helt ny aktivitet, då kommer det oftast väldigt många elever och vill prova på, ibland stannar de länge, ibland återkommer de vid flera tillfällen, ibland droppar några av efter en kortare stund. Oavsett vilket så är vi glada att de vågade prova något nytt.

Vi vill slå ett slag för det fria valet. Våga prova, du också!