Fritidshemmet ur 3 perspektiv

Vi heter Lotta Winge och Åsa Ryberg och jobbar som lärare i fritidshem på Danmarks skola. Vårt fritids har 107 elever inskrivna från Förskoleklass till åk 4 i en åldersintegrerad grupp. Våra lokaler ligger i ett separat hus som vi delar med bildundervisning, förskoleklass och matsal. Det är ett gammalt hus där skollärarinnan och vaktmästaren bodde för ca 100 år sedan. Då Danmarks skola är en liten landsortsskola måste flera av oss som jobbar på fritidshemmet även ha andra uppdrag, vilket gör att vi under eftermiddagarna är tre-fyra personal på ca 100 elever. Därför är det mycket viktigt att vi arbetar på ett strukturerat sätt med hållbara rutiner.

Något för alla

Vi vill att det varje dag ska finnas något som passar alla elever. Därför har vi alltid en aktivitet som har mycket rörelse, det kan vara lekar, dans eller olika idrotter. Vi har alltid en lugnare aktivitet, t.ex. skapande, ljudbook & färglägga eller massage & avslappning. Varje dag erbjuds även fri lek inne och/eller utomhus.

I och med att eleverna själva väljer vilken aktivitet de vill delta i får vi automatiskt mindre spring mellan aktiviteterna, färre konflikter, gladare och lugnare elever. Eleverna får dessutom en känsla av att det är de själva som styr över sin egen tid på fritids.

Arbete utifrån Läroplanen

I lgr 22 står det att alla elever ska få möjlighet att möta allt centralt innehåll och träna på alla förmågor under sina år på fritidshemmet. För att våga prova nytt behöver man känna sig trygg. Trygghet för eleverna kan vara olika saker, det kan vara trygghet i kompisgänget, trygghet med personal eller kanske trygghet i att känna till lokalerna. Rutiner som återkommer och alltid är likadana skapar också trygghet.

Vi tror att elever som vet att de inte måste stanna i en aktivitet vågar prova nya saker i större utsträckning. Vi kan se det när vi startar upp en helt ny aktivitet, då kommer det oftast väldigt många elever och vill prova på, ibland stannar de länge, ibland återkommer de vid flera tillfällen, ibland droppar några av efter en kortare stund. Oavsett vilket så är vi glada att de vågade prova något nytt.

Vi vill slå ett slag för det fria valet. Våga prova, du också!

Fritidshemmens förenade kamp före och under loven

Många skolor väljer att slå samman verksamheten i fritidshemmet med andra skolor under de sommarlovsveckor som de har få elever på plats och då många i personalen vill vara lediga. Kristian Larsson har erfarenhet av detta i Stenhagen, där han arbetar med undervisning i och ledning av fritidshemmet.

Sommaren är kort påstår bara den som inte försökt bemanna fritidshemmet under alla de veckor som vi har elever på plats. För även om det krävs ett mindre antal personal på grund av att stora delar av samhället har tagit ledigt, så är det långa dagar som måste täckas med pedagoger och när det är hopslagning av elevgrupper från olika skolor och i vitt skilda åldrar kan elevsammansättningen bli en utmaning. Barn som normalt sett aldrig träffar varandra, ska hitta varandra i verksamheten och omförhandla lekvanor och statushierarkier. Å andra sidan finns det också en styrka i att de barn som från sitt fritidshem annars varit nästan ensamma, nu i stället har fler lekkamrater att roa sig med under de dagar de är på fritidshemmet under sommaren.

Anpassa undervisningen

Hopslagningar mellan fritidshem innebär många gånger en spännande korsbefruktning av olika sätt att undervisa och de som jobbar där kan ofta ta med sig andras idéer till hemmaplan. Det är viktigt att undervisningen anpassas till de rådande förhållandena. Är det många elever som inte har sina bästisar eller näst-bästisar på plats? Då kan ett brett utbud på valbara personalinitierade aktiviteter underlätta för deras trivsel, samtidigt som det också finns utrymme för den friare leken. Räkna med att det blir både värmebölja och kalla regndagar. De dagar en kort gång över skolgården kan kännas som en ökenvandring är det lämpligt att se över vilka tider som utomhusvistelser förläggs.

Vi har en plan!

Det är bra att i ett tidigt skede komma överens om ramarna för hopslagningen. Vid vilket fritidshem ska vi slå samman och under vilka datum? Hur många från varje fritidshem behöver jobba? Hur fördelas kostnader för materialförbrukning, städ och annat? Om rektorer och ansvariga för de inblandade fritidshemmen är överens långt innan sommaren är det troligare att de även är det efteråt.

En handlingsplan med kronologiskt uppradade insatser som behöver göras och beslut som behöver tas underlättar för oss pedagoger på de fritidshem som brukar slå samman i Stenhagen. Det gör det även svårare att missa viktiga förberedelser. Handlingsplanen har exempelvis med det intervall under vilket samtliga fritidshem har lovförfrågan tillgänglig för elevernas vårdnadshavare, så att allas förberedelser kan synkroniseras.

Kontinuerlig information

I alla skeden är det viktigt att informera vårdnadshavare om verksamheten, men det blir ännu viktigare när man har flyttat i väg verksamheten till andra lokaler eller när man tar emot en massa gästande elever och personal från andra skolor. Samtidigt som vi kontinuerligt och generöst matar

informationstörstande vårdnadshavare med information räknar vi också med att det inte är alla som läser våra digitala utskick. Några får vi prata med och några får vi dela ut utskrifter till. I början informerar vi om ramarna och mot slutet går vi ner på detaljnivå. För att informationen ska kunna flöda mellan enheterna har vi möten och en löpande teamschatt under vårterminen för de som ska jobba ihop på sommarlovet. Personal som är nya i sammanhanget kommer ibland på besök för att bekanta sig med lokalerna.

Bättre år för år!

Inför handlingsplanens upprättande granskar vi densamma från föregående år och blickar även tillbaka på vilka misstag som vi har gjort tidigare och gärna vill undvika. Därför bör varje hopslagning avslutas med en utvärdering så att nästa år går att starta i gång med en ännu bättre plan. Ett samarbete som stegvis förfinas från år till år utifrån hur det tidigare utföll bidrar till ett tryggare och roligare lov för både elever och personal. Sommaren är lång och förberedelserna är nu redan i gång!

Kristian Larsson, 

Lärare i fritidshem och biträdande rektor

Jag heter Torun Paulsson och arbetar som rektor på Danmarks skola söder om Uppsala. Jag har arbetat i fem år på skolan och har under alla mina år som skolledare varit intresserad av fritidshemmet. För mig är fritidshemmet en mycket viktig del av skolan som förtjänar sin stund i rampljuset. Nu vill jag berätta för er som arbetar på en skola med fritidshem hur viktigt det är att vara närvarande på riktigt i fritidshemmet!

Vad är det för skillnad med att vara närvarande på riktigt eller bara vara på besök? Vad menar jag?

Jag kan självklart komma på besök till fritidshemmet och glida in på en stol och ta del av vad som händer där och då! Det är jättetrevligt att få komma förbi och insupa atmosfären, höra proffsiga pedagoger möta och bemöta eleverna, men det är inte samma sak som att vara närvarande på riktigt!

Närvarande på riktigt blir jag när jag är i verksamheten för att jag behövs där. Jag har vid några tillfällen hoppat in på fritids när det saknats personal. Det har varit för att öppna på morgonen, vid mellanmålet, som extra person på gården eller för att stänga. Det är behovet som avgör vad jag förväntas göra. Personalen vill helst inte att jag leder aktiviteter utan jag får som regel lite enklare uppdrag vilket passar mig ypperligt.

Vad är det jag ser när jag är i fritidshemmet? Vad finns det för fördelar med att vara där?

När jag är i fritidshemmet ser jag massor! Jag ser vilka rutiner som är självklara för eleverna och vilka som inte alls verkar förankrade. Fördelarna med att vara i verksamheten är också att jag får en helt annan förståelse än när saker bara blir återberättade för mig. Att få se eleverna i en annan miljö bidrar också till en helhetsbild av deras skoldag. En ny yta skapar nya sätt att bygga relationer till både elever, personal och vårdnadshavare – det är värt mycket!

Det är också kul att få ha kul på jobbet – vilket man oftast har på fritids!