Fritidshemmet ur 3 perspektiv

Hur planerar vi för starten av läsåret på fritidshemmet?

Vi arbetar på Danmarks skola och har rollerna rektor, Torun Paulsson, och lagledare för fritidshemmet, Åsa Ryberg. Vi vill med det här inlägget ge konkreta tips på vad vi tycker är viktigt att tänka på vid uppstart av ett läsår eller en termin.

Vad ska jag tänka på som rektor när jag planerar för läsårsstarten på fritidshemmet?

Det första jag tänker på när jag planerar starten för fritidshemmet är att det är färre studiedagar att utnyttja till fritidshemmet än vad lärarna har. Det gäller att studiedagarna är högeffektiva och att vi fokuserar på det som vi inte kan göra under vanlig planeringstid eller som måste vara klart innan skolan drar i gång.

För att få till det på bästa sätt rådgör jag alltid med personalen. De vet så mycket om sina egna behov! Hos oss har vi landat i att ha två dagar i augusti inför starten. Av dessa dagar är en helt vikt till fritids eget arbete. Då planerar de grovt för hela året och även till viss del finplanering. Här gäller det att lagledaren är väl förtrogen med styrdokumenten och det övergripande uppdraget för att på så vis ta ut rätt färdriktning för läsåret. Vi utgår också alltid från verksamhetsplanens mål och utvärderingen av föregående läsår.

Den andra dagen är min att planera. Då satsar jag på saker som är viktiga för vi-känslan på skolan. Det är både mys och trivsel med gemensam frukost med alla på skolan och tid att åka i väg och äta lunch ihop för de som vill, men också för gemensam planering kring elevgrupperna så att alla viktiga strukturer finns på plats och är väl förankrade hos alla som möter elevgrupperna tillsammans. Dit hör placering i klassrum, i matsal, platser för att hänga upp kläderna för att minska konflikter i övergången från rast till lektion eller lektion till rast, hur övergången mellan skola och fritids ska gå till, busskompisar, elever med extra anpassningar (vad är det som gäller för var och en?) och mycket mer. Det behöver finnas tid för klassläraren och den som möter elevgruppen på fritids att planera det praktiska då det är grunden för en bra start för alla elever i både klassrummet och på fritids.

Samsynen är grunden för allt! Står vi stadigt tillsammans så skapar det trygghet för alla.

Vad ska man tänka på vid starten som lagledare för fritidshemmet? Vad är viktigast att ha på plats?

Som lagledare har jag ett övergripande ansvar för att allt ska fungera så bra som möjligt vid starten på läsåret. Det jag brukar tycka är bra att inleda med är att vi gör en grovplanering av första halvan av höstterminen. Där har vi ett årshjul att utgå från och även tidigare planeringar i Unikum att titta på om vi behöver lite tips och idéer.

När grovplaneringen är klar går vi vidare på finplanering av första veckan. Till den kan det behövas att man förbereder aktiviteter individuellt och då även gå in i detaljer som att plocka fram och se till att allt material finns på plats.

Förutom den pedagogiska planeringen lägger vi alltid en hel del tid på att se till att alla rutiner och strukturer är kända för alla. Vi går då igenom individuella scheman och större jourscheman för till exempel öppning och stängning så att alla vet när de förväntas vara beredda att hoppa in för en sjuk kollega eller liknande. Till schemaförberedelserna hör också att titta på rastvärdsschemat och vem som ansvarar för vad respektive dag.

När alla de här delarna är förberedda och klara avsätter vi också en mindre tid för iordningställande i klassrum/fritidsrum med att till exempel märka hängare med barnens namn, se över bildstödet i fritidshemmets lokaler och se till att de som ska byta klassrum eller arbetsplats får tid avsatt för att göra det.

Det var i början av oktober 2023 när jag (Bahram) fick ett brev från Anki (klasslärare i 3B). Brevet var från Sveriges schackförbund och handlade om Schackturnering i skolan. Där föddes mina tankar om att det kunde bli bra att skapa en schackklubb med barn från åk 3. Eftersom jag visste att många barn redan var intresserade (och dessutom var bra på att spela schack) och att detta också skulle få många andra elever att bli intresserad så ville jag presentera detta för mina kollegor. På vårt AE-möte presenterade jag idén om schackklubben och alla backade upp idén och höll med. Jag bestämde mig för att vi ska delta i en schackturnering. Från början trodde jag att det skulle bli lätt att skapa en klubb. Men det var svårare än jag trodde! Sista anmälningsdatum var den 15/10–23 vilket blev en tidspress.

För att skapa en schackklubb är det inte bara att skicka en lista med spelarnas namn som vill delta i turneringen. Det krävdes att skapa ett klubbnamn, lägga in barnens namn, födelsedag och adress. Utöver det så krävdes det också lagledare, ordförande, revisor med mera.

Det tog lång tid och det fanns mycket mera krav än vi hade trott. Under en kort tid så var vi nästan på väg att ge upp, men vi beslutade att inte göra det!

Klubbens namn blev KVARNKLUBB med åtta aktiva spelare. Vi tränade nästan varje dag under 3 månaders tid. När vi gick vidare från gruppspelet skapade jag en schackklubb på chesskid.com. I Chesskid var det inte bara de åtta aktiva spelarna som fick var med. Alla barn i Åk3 fick möjligheten att var med och spela schack på datorn. Den blev jättepopulärt och nästan halva gruppen (ca 30 st) fick konto i chesskid.com.

Vi tränade 2–3 dagar i veckan. Vi tittade mycket på Youtubevideos för att lära barnen enkla men effektiva trick för att bli bättre på schack. Nu valde jag att skapa flera interna turneringar mellan barnen i åk 3.

Spelarna blev bättre och bättre för varje dag som gick. Jag själv kunde se deras utveckling under resan. Vissa av eleverna spelade en del hemma också.

Varje gång vi gick vidare från utslagsmatcherna så blev spelarna mer och mer motiverade.

Till slut så var det dags för utslagsmatch 5 där vi spelade mot en klubb som heter MODET och resultatet blev oavgjort. Tyvärr så slutade det med att vår klubb förlorade på grund av särskiljning. Det var 10–10 i poäng men datorn valde att ta bort vår vinst på bord nr. 5 vilket innebar att vi tyvärr förlorade kvartsfinalen. Det innebar att vi slutade på en delad 5:e plats i en turnering med ca. 260 schackklubbar runt hela Sverige. Riktigt bra gjort!

Vi (personalen) tog rätt beslut om att skapa en schackklubb och delta i turneringen för många är fortfarande intresserade av att spela schack varje dag även nu. Vi och eleverna är jättestolta över prestationen och vi i personalen hoppas at de kommer fortsätta spela i Schack 4:an (Turnering för åk 4) också.

Bahram Karim, Kvarngärdesskolans fritidshem

3:e klassarna på Kvarngärdesskolans fritids gav ut 2 tidningar under läsåret 23/24. Allt började med att jag märkte att en del elever var entusiastiska över att skriva långa texter, berättelser, det fanns andra som var fulla av åsikter och var villiga att diskutera dem med alla som lyssnade, och några visade stor kompetens i att rita, speciellt serier. Jag ville sätta ihop alla dessa fantastiska idéer och visa för alla i skolan. Jag såg detta som en möjlighet att förbättra deras kommunikationsförmåga och jag frågade barnen om de gillar att visa upp sina skrifter/idéer/teckningar och barnen visade stort intresse för idén. Jag bestämde mig för att starta en tidning med fritidsgruppen.

Det första tidningsprojektet genomgick under höstterminen. I början av vecka 45 (efter höstlov) satte jag upp ett signeringsblad för studenter att anmäla sig till projektet. Notisen bestod av olika sorters artiklar som kunde finnas i en tidning till exempel: nyheter, opinion, sport, evenemang, pussel, intervjuer, serier etc. och de skulle anmäla sig till utvalda ämnen.

 Många elever visade intresse och anmälde sig. Vi tilldelade 2 dagar per vecka och ett rum för projektet. Ett par elever tog initiativ till att intervjua rektorn. En del var roade av tanken på att protestera i skolfrågor och det blev många serier. Några av eleverna började skriva sina artiklar med hjälp av datorerna och detta inspirerade andra att använda datorer. Jag tog denna möjlighet att lära dem grundläggande datorkunskaper. Jag hjälpte eleverna med att strukturera artiklar, språk (stavning, grammatik, etc.) och formatering av sina dokument i datorn. Tidningen gavs ut under vecka 49 i form av affischer. Dessa affischer satte vi upp i skolans korridorer och vid skolexpeditionen och personalrum. Både elever och vuxna visade stort intresse för att läsa vår tidning och barnen som var med i projektet var stolta över sitt arbete.

Jag planerade att göra det andra projektet mer strukturerat och avancerat med tanke på att eleverna var mer entusiastiska den här gången. Den andra upplagan av tidningen byggde på två teman; vinter (eftersom projektet startade direkt efter vinteruppehållet) och vänskap (eftersom vänskapsveckan var runt hörnet).  En anmälningsaffisch var uppe under vecka 5.

Den här gången var eleverna entusiastiska över att använda datorer, särskilt för att göra sina artiklar mer intressanta. Jag lärde dem att infoga bilder, formatera text, använda olika typsnitt, format etc. Eleverna arbetade med reportage, intervjuer, åsikter, serier och den här gången fanns det modeartiklar också.

Efter att den första tidningen blev populär ville de andra fritidsgrupperna från olika årskurser vara en del av den. Därför fick 2 grupper i uppdrag att intervjua andra grupper och representera deras idéer i tidningen. De förberedde frågeformulär inför intervjun, antecknade svaren och skrev artiklarna i tredje person.

Projektet fick en trög start på grund av andra extra aktiviteter på fritids, sedan var eleverna intresserade av att skriva fler och fler artiklar vilket ledde till att projektet tog längre tid än förväntat. Dessutom var eleverna entusiastiska över tidningen och ville att den skulle se professionell ut, så jag sammanställde den med hjälp av en av tidningsmallarna i Word. Sammanställningen tog mer tid och äntligen kunde jag ge ut tidningen under vecka 15 som en tidning på 18 sidor. En digital kopia laddades upp på Unikum. Eleverna var oerhört stolta över sitt projekt och de besökte de lägre lågstadieklasserna för att lämna över exemplar till klassbiblioteken. Varje student som engagerade sig i projektet fick sitt eget tidningsexemplar med en personlig uppmuntrande lapp från mig.