Ett projekt genom upplevelse
Året var 2020 och barnen hade med nyfikenhet sugit åt sig all information kring skräpsortering och vad som hände efteråt. Efter ett klassiskt ”Grej of the year” vilket definieras som en större upplevelse i syfte att väcka nya nyfikenhetsfrågor och framför allt skapa en större gnista hos barnen så hade vi samlats vid barnens egen återvinningsstation. ”Vart skall denna slängas” frågar Annika. ”I metall så klart” svarar ett av barnen entusiastiskt. ”Denna då?” säger pedagog och håller upp en petflaska i plast. ”I plast så klart” svarar samma barn. ”Nej” utropar ett annat barn och ser uppenbart bekymrad ut. Detta är ett typiskt utdrag ur en av våra reflektionsstunder vi försöker att ha en till två gånger per dag tillsammans med barnen. Syftet är att prata om det vi upplevt så att upplevelserna blir meningsfulla och ligger som grund till nytt lärande. Efter att ha kommit fram till att petflaskor skall pantas på ett eget ställe så blev barnen som hökar och allt de såg när vi åkte på utflykt var pantflaskor i naturen.
Efter att samlat på oss mer pant så åkte vi på vår första pantning tillsammans.
Detta blev lyckat och barnen hade tjänat in nästan 100 kr till vad som nu fick namnet ”varpenkassan”. Kassan har fått namn efter barnens hemvist som heter Varpen. Barnen fick direkt reda på att detta var deras pengar och hur de skulle förvaltas var deras ansvar och beslut. Fokus flyttade då ifrån naturen och hålla rent och blev i stället hur mycket är 100 kr och vad kan man göra för dessa? Detta är ett utmärkt exempel på hur man genom en upplevelse kan bygga vidare på barnens intresse och skapa ett lärande. Barn som haft svårt för matematik blev plötsligt fullkomligt delaktiga i att räkna och på sikt kom de även att göra egna uträkningar och stapeldiagram där de ritade ut hur mycket pengar de hade och vidare vad de behövde för nästa pantmål. Efter att ha talat tillsammans och röstat bestämde sig barnen för att pizza hos vårt lokala pizzabud blev målet för insamlingen.
Möte med lokala pizzabagaren
Vårt första mål sedan blev att kontakta det lokala pizzabudet. Vårt första möte frågade vi om priser och vad han tyckte om vårt projekt. Efter detta fick vi en ny kontakt som barnen glädjes i att hälsa på och tala med så fick vi även stöd i projektet genom att han skickade med oss pant. Det hände efter detta ett flertal gånger att han stannade oss när vi kom med våra cyklar för att ge oss panten han ifrån början hade tänkt att panta själv.
Efter att ha provat olika typer av diagram för att visa barnen hur mycket pengar de hade och hur mycket mer som behövdes så fastnade vi för stapeldiagram. Detta diagram gjorde det översiktligt och lättare att förstå om vi var nära eller långt ifrån vårt pantmål. Utöver att barnen började göra klurigare additioner så upplevde vi att de började få en reell förståelse för hur mycket några hundralappar var i praktiken.
Barnen började även rita egna stapeldiagram.
Så var dagen kommen. Barnen hade sparat i månader. Vårdnadshavare var fullt involverade och hade slutat panta sin egen pant. Barnen såg pantburkar överallt där vi var och vi fick ofta stoppa cyklarna för att något av barnen utropade att de ”såg någonting i buskarna”. Vad vi hade sparat och byggt upp till skulle äntligen ske och vi gick tillsammans till pizzabudet för att beställa våra pizzor.
Barnen var glada och vi var allt gladare för att vi visste att någonting som i början började med att barnen diskuterade vad man skulle göra av plastflaskor nu hade blivit ett helt eget projekt där barnen utvecklades gentemot en rad av läroplansmål.
Efter en lyckad dag och ett superlyckat projekt så samlade vi oss återigen dagen efter för en av våra reflektioner. Vad hade nu hänt med våra pengar? Stapeln som representerade barnens kassa hade plötsligt krympt. ”Pengarna är borta nu” utropade ett barn. ”Vart försvann det” sa en annan. ”Vi har ju använt pengarna nu” svarade ett tredje barn och smilade till sina kompisar ”Men vi kan ju spara nya pengar… Jag tror jag har några flaskor hemma, kanske jag kan få ta med dem hit”..
Läroplanen genom upplevelse
Efter ett projekt som detta där barnen varit glada och inspirerade genom hela projektet är det lätt att tänka. Är detta bra för att vara sant? Går det att köpa pizza med barnen för pengar de har tagit reda på själv och sedan lära sig något? Svaret är eventuellt. Hade vi åkt och köpt pizza en dag utan förklaring eller reflektion under tiden hade nog ett lärande vart tvetydligt. Visst, det hade nog ändå blivit en lyckad dag för vilka barn tycker inte om pizza. Men här finner man också skillnaden på upplevelse och upplevelser som blir ett lärande aka en ”Grej of the year”.
Låt oss gå igenom projektet ännu en gång fast genom läroplanens ögon. Vi började med naturen och vad som inte hör hemma där och vad som är skadligt (plockade skräp). Läroplanen säger att ”förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,”(Skolverket, 2018). Vi gick sedan vidare till matematik i praktiken och här tror vi att vi var inne i flera av målen men ett som står ut är ” förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,” (Skolverket, 2018). I och med att vi hade så mycket samtal med pizzabudet och vad hann gjorde så fick barnen även lära känna sin närmiljö och hur vissa samhällsfunktioner/personer påverkar andra. Se igen till läroplanen så säger den att ”förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förutsättningar för barnen att lära känna sin närmiljö och de samhällsfunktioner som har betydelse för det dagliga livet samt att ta del av det lokala kulturlivet” (Skolverket, 2018). Sist men inte minst så blev det aldrig en röstning om ett sparmål som var enhälligt (i alla fall ytterst få) och barnen fick då öva sin ”förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,” (Skolverket, 2018). Detta för att de behövde lyssna in varandras förslag och även argumentera för varför deras förslag vore roligare för resten utav barngruppen. Detta är ett projekt som vi tycker belyser mycket utav vad vi gör och vad upplevelsepedagogik är och hur det fungerar i praktiken. Tack för att ni läst.
Mvh André, Annika, Daniel