Tunaparkens demokratiarbete skapar trygga och ifrågasättande barn

På Tunaparkens förskola är demokratifrågan i fokus hela tiden. Pedagogerna ger barnen stora möjligheter att påverka, även de allra yngsta. Genom samarbete och delaktighet utvecklar barnen sin vilja att hjälpa varandra och en vetskap om att de får hjälp om de behöver. Det bidrar till trygghet och goda relationer.

fyra förskollärare Yvonne Gisterå, Åsa Lernberg, Magdalena Berglund och Sandra Blom.

– Vi kommunicerar med de yngsta barnen genom att ställa enkla frågor och ge dem val. Vi frågar till exempel om de vill ha vatten eller mjölk till lunchen. Och vi fortsätter att ställa frågan, även om vi vet att ett barn alltid dricker vatten, så att barnet har en valmöjlighet, säger Yvonne Gisterå, förskollärare Tunaparkens förskola.

Yvonne Gisterå arbetar på avdelningen Röda gripen med barn som är 1–3 år. Val av måltidsdryck är ett exempel på en situation där pedagogerna ger barnen inflytande. Det fungerar bra, även för de barn som inte har börjat prata än.

– De yngsta barnen är tydliga i sitt uttryckssätt. Vi ser vad de vill i ögonen och de är omedelbara i sitt kroppsspråk, säger Yvonne Gisterå.

Barnen är också med och påverkar andra situationer, som var de ska ligga på vilan och vilken potta de ska använda.

– Vi är flexibla på vilan. Om ett barn uttrycker att det vill sitta i någon av pedagogernas knä tar vi upp barnet. Och om ett barn vill ligga bredvid en kompis så flyttar vi om och placerar oss utifrån barnen. Vi tänker att det bidrar till barnens trygghet och att de märker att vi lyssnar på deras behov, säger Sandra Blom, barnskötare.

Förskolan är som ett minisamhälle

På Tunaparkens förskola är arbetet med demokrati extra prioriterat. Pedagogerna jobbar mycket med inflytande, samarbete och delaktighet tillsammans med barnen. De fyller omsorgssituationerna med de yngsta barnen med demokratiska värden som respekt, inlyssnande och bekräftelse.

Lyhördhet är centralt för pedagogerna. De tillmötesgår barnens önskemål om det går eller hittar kompromisser. Som när ett barn vill ha på sig sina blöta vantar inomhus.

– Då förklarar vi att vantarna behöver läggas i torkskåpet och att om barnet vill ha vantar på sig så kan de ta några andra som är torra. Vi pratar mycket med barnen. Vi förklarar och visar att vi förstår barnens känslor, säger Sandra Blom.

Pedagogen förklarar då att ytterkläderna behöver hänga i torkskåpet men att barnet kan ha på sig fleecen och vantarna.

Pedagogerna arbetar också med att involvera barnen i varandra. Så att barnen förstår att de är viktiga för sina kompisar och att kompisarna är viktiga för dem.

– Vi ser omsorgssituationer som tillfällen för möten mellan barnen. Som att hjälpa varandra i hallen, att det är lika självklart som att vi gör det. Vi ser och uppmuntrar när barnen hjälper varandra. Det är inte bara vi som äger omsorgssituationen, säger Åsa Lernberg och fortsätter:

– Jag tänker att förskolan är som ett minisamhälle där barnen får uppleva att de bidrar och samtidigt känner att de kan få hjälp av samhället. Det är viktigt, både att bidra och att känna att jag blir hjälpt.

Demokrati i fokus under många år

Tunaparkens förskola har jobbat extra mycket med demokratifrågor i många år. Alla medarbetare på förskolan har läst litteratur och varit med på litteraturseminarier. Demokratifrågan hålls levande och de ägnar mycket tid åt den på möten och studiedagar. De diskuterar avdelningsvis och i tvärgrupper för att ha en samsyn på förskolan. Åsa Lernberg, som också är utvecklingsgruppsledare har planerat arbetet tillsammans med rektor Magdalena Berglund.

– För mig är det viktigt att det här är en diskussion som förs på hela förskolan, på alla avdelningar. När barnen blir äldre och byter avdelning har de med sig att kunna förhandla med pedagoger, kunna påverka de situationer de kan påverka. Då är det viktigt att det finns en samsyn bland alla medarbetare, säger Magdalena Berglund.

Utmanar egna normer

Pedagogerna på Tunaparkens förskola tar ansvar för alla barns välmående och trygghet. De arbetar också för att ge barnen inflytande över sina dagar på förskolan. Det har tagit tid att implementera demokratifrågorna i det dagliga arbetet och pedagogerna utmanar sina egna normer om hur saker och ting ska göras. Tillsammans ifrågasätter de och diskuterar.

– Vi behöver hela tiden rannsaka oss själva och förstå varför vi vill säga nej i en viss situation och om det är nödvändigt. Det kanske låter flummigt och kan uppfattas som att barnen får välja hur som helst. Men de får välja inom vissa ramar. Många saker kan vi säga ja till. Det kan vara små saker som har betydelse för barnen, säger Yvonne Gisterå.

– Det ska inte handla om vad jag som enskild pedagog tycker och tänker. Vi har alltid uppdraget i fokus och utgår från vad som står i läroplanen, skollagen, diskrimineringslagen och barnkonventionen, säger Åsa Lernberg.

Pedagogerna på förskolan har också jobbat med begrepp som motstånd och förhandling. De har diskuterat vad olika motstånd står för och vad barnen försöker säga i ett motstånd.

– Jag tror att alla barn gör sitt bästa utifrån vad de kan, inte att de är motvals för att testa oss. I stället står motståndet för något. Kanske är de otrygga just då, en situation kan vara oklar eller otydlig eller så är barnen hungriga eller trötta. Det gäller för oss att förstå det. Vissa saker är inte förhandlingsbara. Men det finns mycket som går att förhandla om. Vi kan mötas på halva vägen, säger Åsa Lernberg.

Skapar trygga och ifrågasättande barn

– Jag tror att vårt demokratiarbete betyder mycket för barnen. Det är så här vi skapar trygga barn som har goda relationer till sina pedagoger. Det är goda relationer som ger ringar på vattnet, säger Magdalena Berglund.

– Det skapar också barn som ifrågasätter vad vi säger. Och barnen vet att de kan uttala vad de behöver eller vill, säger Åsa Lernberg och fortsätter:

– Vi brukar prata om att få alla barn att glittra och stråla. Stjärnögonen ska tändas hos varje barn och pedagogen ska hitta nyckeln till det. Det handlar om att ha tentaklerna ute hela tiden och försöka förstå. Det är det som gör jobbet så himla roligt.

Tips till andra förskolor

Tunaparkens förskola tre tips har till förskolor som vill utveckla sitt demokratiarbete:

· Det är viktigt att rektorn och förskolans ledning sätter demokratifrågan på agendan och att hela förskolan arbetar med frågan.

· Ge pedagogerna möjlighet att utmana sig själva och komma fram till vilka normer och värderingar de har med sig.

· Låt det ta tid och börja med en enskild situation, som till exempel hur hallen kan bli en mötesplats för demokratiska möten.

Mer information

· Här kommer de yngsta till tals – artikel i Förskoletidningen, nummer 4 2021

· Kapitel 7 i boken Varsamt och nyfiket – vägen till hållbar utveckling i förskolan, författare Åsa Lernberg

Uppdaterad: