Så ska nyanlända och flerspråkiga gymnasieelevers lärande utvecklas

Gymnasiet deltar i en särskild satsning som syftar till att stärka kvaliteten på utbildningen för nyanlända och flerspråkiga barn och elever. Halez Abdulkarim processleder arbetet. Här berättar Halez om vilka delar som ingår och vad hon hoppas att satsningen ska leda till.

Med målet att fler ska nå skolans kunskapsmål deltar Uppsalas kommunala förskola, grundskola och gymnasieskola i en särskild satsning i samarbete med Skolverket. Varje skolform har identifierat sina utvecklingsområden och satsningen pågår till och med 2022. Gymnasieskolans utvecklingsområden är

· styrning och utveckling av verksamhet

· undervisning och lärande

· förutsättningar för ländande och trygghet

· bedömning och betygsättning.

– Tillsammans med gymnasiechefen och verksamhetsutvecklarna ansvarar jag för att förankra och implementera satsningarna inom gymnasiet. Vi har insatser för alla program och särskilt för IM-programmen. Vårt mål är att nyanlända och flerspråkiga elevers kunskapsresultat ska höjas, berättar Halez Abdulkarim, processledare.

Stärker studiehandledningen på modersmål

– Studiehandledning är avgörande för nyanlända och flerspråkiga elevers möjlighet att delta i undervisningen och att utveckla skolspråket, ämnesbegrepp och ämnesinnehåll. Det är också en framgångsrik väg för god integration. Elever kan få studiehandledning på sitt modersmål eller på sitt starkaste språk, säger Halez Abdulkarim.

 

Inom riktade insatser kan studiehandledare och elevstödjare gå en kurs på 7,5 högskolepoäng för att öka sina ämneskunskaper och kunskap kring skolans styrdokument, didaktiska metoder och pedagogisk förmåga. Dessutom ska cirka 100 lärare, skolledare och studiehandledare delta i två seminarier som Uppsala universitet arrangerar. Syftet är att öka förståelsen för studiehandledarens roll och funktion och att förbättra samarbetet med lärare i svenska som andra språk, övriga ämneslärare och rektorer.

 

Gymnasiet har nu en samordnare för studiehandledning på nationella program. Det har även startats ett studiehandledarnätverk för erfarenhetsutbyte. Dessutom finns en arbetsgrupp som arbetar fram centrala riktlinjer och rutiner för studiehandledning på modersmålet på huvudmannanivå.

Går att utveckla språk och kunskaper parallellt

– Genom ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är det möjligt att utveckla språk och kunskaper parallellt. Det är viktigt för det går inte att frysa in kunskaperna tills eleven får ett mer adekvat skolspråk. Språkforskare säger att det kan ta 6–8 år för flerspråkiga elever att utveckla skolspråket, berättar Halez Abdulkarim.

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt handlar inte om att förenkla undervisningen. I stället planerar och genomför lärarna undervisningen på ett sätt så att ämnet och språket i ämnet integreras. Lärarna introducerar begrepp som kunskapskraven siktar mot, modellerar och visar dem i olika sammanhang. Eleverna utmanas i att upptäcka, reflektera kring, jämföra, samtala om och beskriva i olika moment. Och de lär av och med varandra.

– Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är gynnsamt för alla elever, inte bara för flerspråkiga och nyanlända elever. Arbetssättet stödjer språkutvecklingen från ett vardagsspråk till ett skolspråk i både tal och skrift, säger Halez Abdulkarim.

Ämneslärare, specialpedagoger och programrektorer går en 7,5-poängskurs i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt vid Uppsala universitet. De ska sedan leda det kollegiala lärandet i sina verksamheter. Dessutom kommer det att genomföras workshoppar för skolledare.

– Jag hoppas att kursdeltagarna får strategier och kommer att använda arbetssättet i det dagliga arbetet, i alla ämnen på alla program. Så att språk- och ämneskunskaper utvecklas parallellt för alla elever och att lärandet sker tillsammans. Det skapar förutsättningar till ett inkluderande undervisningssätt, konstaterar Halez Abdulkarim.

Traumamedveten omsorg - TMO

Genom att ha kompetens inom traumamedveten omsorg kan skolans medarbetare bli mer trygga och säkra i mötet med nyanlända och flerspråkiga elever. Det bidrar till en likvärdig och anpassad skolmiljö för de eleverna och förbättrar deras förutsättningar för trygghet och lärande. Därför deltar medarbetare inom språkintroduktion och elevhälsan på gymnasiet i en utbildning om traumamedveten omsorg under våren 2021.

Nätverk för ökad måluppfyllelse

Inom ramen för den särskilda satsningen har grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen etablerat olika nätverk där de samarbetar och utbyter erfarenheter.

· Nätverk för svenska som andraspråkslärare på språkintroduktion och förberedelseklass inom gymnasieskolan och grundskolan. De arbetar med att utveckla rutiner kring likvärdigt bedömningsmaterial för nyanlända elever och att säkerställa övergångar.

· Två nätverk för att kvalitetssäkra övergångar mellan gymnasiet och vuxenutbildningen och för att skapa rutiner för en likvärdig bedömning för elever som fortsätter att studera sfi eller svenska som andra språk på vuxenutbildningen efter gymnasiet.

 

Har du frågor om gymnasiets arbete med att stärka kvaliteten på utbildningen för nyanlända och flerspråkiga elever? Då är du välkommen att kontakta Halez, e-post: Halez.Abdulkarim@uppsala.se

Uppdaterad: